Läs senare

Visar värdet i aktionsforskning

RecensionLärarnas egna upplevelser väcker särskilt intresse i Sara Willermarks avhandling. En brännande fråga är hur lärare kan kombinera pedagogisk, ämnesmässig och teknisk kompetens.

Digital didaktisk design – att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark

University West

Sara Willermarks doktorsavhandling Digital didaktisk design undersöker grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik. Hon intresserar sig för hur pedagogisk, ämnesmässig och teknisk kompetens kombineras av lärarna i utveckling av undervisning och hon har genomfört aktionsforskning på grundskolor inom projektet Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU),  som genomfördes i Danmark, Norge och Sverige. Det vill säga, hon har själv deltagit i verksamheten i projektet, och i samverkan med lärarna utvecklat undervisningspraktik, i stället för att bara studera den.

Digital didaktisk design är en sammanläggningsavhandling, vilket betyder att den har en längre så kallad kappa – en förklarande text på svenska om studien, metod, teori och bakgrund, samt sammanfattningar av resultat och slutsatser med mera – som följs av fem vetenskapliga artiklar publicerade även på annat håll. Vetenskapliga artiklar är komplexa och svårlästa till sin form, men texten i Willermarks kappa är sådan att en intresserad allmänhet kan läsa den med behållning.

Willermark beskriver vilka debatter som följt med digital tekniks intåg i skolan och i undervisningen. På ett överskådligt sätt beskriver hon även de olika satsningar på digital teknik i skolan som gjorts från 1970-talet och framåt i Sverige.

»Två exempel på  gränser som författaren menar är betydelsefulla är tekniska gränser som uppstod när olika skolor hade olika tillgång till teknik eller när tekniken krånglade så att de inte kunde stå i kontakt med varandra.« Illustration: Sara Frisk

Den huvudsakliga teoretiska utgångspunkten tar hon i TPACK (Technological pedagogical content knowledge), en teori som förklarar hur tekniska, pedagogiska och ämnesrelaterade färdigheter samverkar i lärares praktik. Författaren lyfter fram de centrala delarna av teorin och gör en genomgång av tidigare forskning inom området. Det leder fram till att hon konstaterar att bland annat kontextens betydelse för lärarnas undervisningspraktik skulle kunna betonas mer inom TPACK-forskning.

I artikel ett och fem i avhandlingen berörs lärarnas erfarenheter och upplevelser av att designa sin undervisning i samverkan med digital teknik. Willermark problematiserar detta på ett förtjänstfullt sätt och visar både att lärarnas praktik utvecklas och att de upplever hinder för utvecklingen. Två exempel på gränser som författaren menar är betydelsefulla är tekniska gränser som uppstod när olika skolor hade olika tillgång till teknik eller när tekniken krånglade så att de inte kunde stå i kontakt med varandra. Även organisatoriska gränser som uppstod mellan skolorna i projektet, när bland annat arbetsförhållanden, undervisningsperioder och styrdokument skilde sig åt, försvårade arbetet.

När lärarnas egna upplevelser diskuteras bränner Willermarks forskning till och jag som läsare förstår värdet med att använda metoder från aktionsforskning, och att arbeta med utveckling av tekniska, pedagogiska och ämnesmässiga kompetenser i samverkan. Kontexten för det forskningsarbete som gjorts hade dock kunnat lyftas fram mer, som vilka skillnader det fanns mellan de olika skolorna, de nationella sammanhangen, och så vidare. I delar av avhandlingen är detaljnivån kring teoretiska modeller så hög att själva den empiriska undersökningen och konsekvenserna av den kommer bort.

ur Lärarförbundets Magasin