Ingår i temat
Hjärna eller ogärna
Läs senare

Vila, samarbete och rörelse

Hjärna eller ogärnaPå Haverdals byskola lär sig alla om hjärnan – från ettåringarna på förskolan till eleverna i årskurs 5. Ju tidigare barnen börjar träna sin hjärna, desto bättre förutsättningar för lärande, menar rektorn Anders Hjalmarsson.

Frågan som Ebba Lindström hittar i trädet ger upphov till gemensamma funderingar om vilken process som ger syre på jorden. Foto: Anders Andersson

I dag ska vi repetera arbetet kring politik och miljöfrågor. Vad händer i vår hjärna när vi repeterar? frågar Ulrika Rudgard som undervisar klass 5 i SO.

– Man förstärker synapserna, svarar Aron Loreskär.

– Helt riktigt. Vi skulle gärna vilja ha en trollformel för att inte glömma. Men att repetera är ett sätt att trampa upp minnesvägar i hjärnan, säger Ulrika Rudgard.

Hon håller i lektionen tillsammans med NO-läraren Karolina Wadensten. De har satt upp tretton begrepp från tidigare lektioner på ett bollplank utanför skolbyggnaden. Förklaringarna till respektive begrepp finns utplacerade på gula lappar på skolgården.

Karolina Wadensten har fått en djupare dialog med eleverna. Foto: Anders Andersson

– Ni behöver röra er fysiskt och diskutera med varandra. Tänk på att ni vet att två hjärnor är bättre än en när ni ska lösa uppgifter! säger Karolina Wadensten till eleverna innan de beger sig ut.

Ella Törnlycke och Klara Dreyer sträcker sig efter en gul lapp som hänger på en trädgren.

– ”Ett land som har en statsminister som är vald av folket och som kallas för president”, läser Klara högt.

– Vi är en monarki och har en statsminister. Det kan vara en republik, typ som Finland och USA, resonerar Ella.

– Kom, vi springer till planket och tittar vilka alternativ som finns, föreslår Klara.

De två tjejerna sätter fart till bollplanket och enas om att välja republik, som är ett av alternativen. Klara skriver ner svaret på whiteboarden som de har med sig.

Förstelärare Ulrika Rudgard …
Foto: Anders Andersson

– Man tänker bättre när man är utomhus och rör på sig, säger Ella innan hon springer vidare till nästa uppgift.

På Haverdals byskola utanför Halmstad används kunskap om hjärnan både i skolan och förskolan.

– Ju mer vi utmanar hjärnan tidigt i livet, desto bättre blir förutsättningarna för ett livslångt lärande. Därför får även ettåringarna på förskolan lära sig om hjärnan, säger rektor Anders Hjalmarsson.

Han berättar att skolan sedan flera år tillbaka har satsat på hälsofrämjande skolutveckling. År 2011 utvecklade Ulrika Rudgard tillsammans med några andra lärare en modell för inlärning, Haverdalsmodellen. Den bygger på forskning som visar att inlärning gynnas av att kombinera samarbete, teoretiska, praktiska och fysiska moment. För drygt två år sedan inledde skolan ett samarbete med hjärnforskare från Göteborgs universitet, som de kom i kontakt med via Kattegattgymnasiet. Det är en långsiktig satsning som bland annat syftar till att eleverna ska få verktyg att lära känna sig själva och klara av skolarbetet bättre.

…och rektor Anders Hjalmarsson använder Haverdalsmodellen.
Foto: Anders Andersson

– Vi märkte att hjärnforskningen och Haverdalsmodellen gick i varandra. Vår pedagogik kunde kopplas till teorier om vad som sker i hjärnan, säger Anders Hjalmarsson.

För klassläraren Karolina Wadensten och förskolläraren Lise-Lotte Lago innebär kunskaperna om hjärnan att de har argument för varför de lägger upp lektioner och förskoleverksamhet på ett visst sätt.

– Om en förälder undrar varför vi har dansat på mattelektionen, kan jag förklara att ett avbrott för fysisk aktivitet ökar syretillförseln i hjärnan och förbättrar inlärningen, säger Karolina Wadensten.

De båda pedagogerna utgår ofta från de tio goda vanorna – det är råd som ska främja hjärnhälsa och är framtagna från modern hjärnforskning. De tio vanorna handlar bland annat om att hjärnan behöver omväxling, repetition, vila, fysisk träning, undvika stress och lära sig nya saker för att fungera bra.

– Många av vanorna kanske handlar om självklara saker. Men nu har vi vetenskapliga belägg för varför vi ska föra in dessa vanor i undervisningen, säger Karolina Wadensten.

På förskolan har de till exempel infört vila efter maten även för de äldre förskole- barnen och inrett ett särskilt rum för rörelse.

Förskollärare Lise-Lotte Lago berättar att förskolan har infört mer fysisk aktivitet, bland annat i rörelserummet. Foto: Anders Andersson
Foto: Anders Andersson
Jenny Johansson aktiverar både hjärnan och kroppen, när hon får lösa uppgifter utomhus. Foto: Anders Andersson
Tolv goda vanor för hjärnhälsa. Foto: Anders Andersson

– Vi märker att barnen orkar mer när alla får vila. Vi prioriterar också fysisk aktivitet både inne och ute. Redan med de yngsta barnen pratar vi om begrepp och de tio goda vanorna. Man kan höra hur de små säger ”det är bra för min hjärna”, när de leker, berättar Lise-Lotte Lago.

För Karolina Wadensten har kommunikationen med eleverna förändrats sedan de började använda hjärnkunskap i undervisningen.

– Eleverna har blivit medvetna om sina reaktioner och vi kan tillsammans prata om vad vi behöver förändra när de känner stress och behöver lugna kroppen eller om de tappar fokus under lektionen, säger hon.

– Resultatet blir en lugnare skolmiljö.

10 goda vanor för hjärnhälsa:

  • Mat
  • Fysisk träning
  • Positiv tanke
  • Hantera stress
  • Lär nya saker
  • Repetition
  • Omväxling
  • Ta egna beslut
  • Vänner
  • Sömn

Källa: Rolf Ekman

Alla artiklar i temat Hjärna eller ogärna (12)

ur Lärarförbundets Magasin