Läs senare

Vetenskaplig okunskap drabbar eleverna

DebattBristen på vetenskaplig skolning hos många i skolans värld leder till lättköpta teorier och metoder utan effekt. Det blir eleverna som får betala, skriver Per Fröjd.

21 sep 2018
Illustration: Ulf Frödin

Falska nyheter har varit på tapeten allt sedan Trump blev president i USA. Jag skulle vilja inkorporera termen ­falska nyheter med felaktiga upplevelser av världen. Myter tilltalar oss för att de skulle kunna vara sanna. Vi ifrågasätter inte det som känns bekant för oss och som tycks stämma med vår bild av ­världen.

På sin webb skriver Skolverket att naturvetenskap och naturvetenskaplig kunskap enligt Norman G Lederman är: ”föränderlig, empiriskt baserad, teoriberoende, delvis en produkt av mänsklig härledning, fantasi och kreativitet, samt invävd i ett socialt och kulturellt sammanhang”.

Jag tillhör definitivt den grupp som inte är överens med Skolverket. Däremot är jag överens med Lederman med flera. Den naturvetenskapliga kunskapen kan variera mellan individerna men naturlagarna är desamma oberoende av det sociala eller det kulturella sammanhanget. Jag tillhör dem som står stabilt på en empirisk grund. Detsamma gör Lederman med flera. Jag har läst igenom den artikel som Skolverket refererar till. Problemet är att den inte stödjer Skolverkets tolkning. Bristen på vetenskaplig skolning märks främst i att Skolverket inte skiljer mellan den objektiva verkligheten, vår tolkning av den och den vetenskapliga tolkningen av densamma.

Per Fröjd

är filosofie doktor och före detta gymnasielärare i svenska och engelska.

I många år har lärare haft möjligheten att själva välja vilka metoder de ska använda, utan att skolmyndigheter kontrollerat metodernas vetenskapliga grund. Så är det inte längre. Skolverket gör ingen hemlighet av att det stödjer sociokulturella teorier. Jag tillhör samma vetenskapliga tradition som naturvetenskaperna. Många kommuner har spenderat massor av pengar på pseudovetenskapliga teorier som Bedöming för lärande och Lärstilar. Ingen av dessa inriktningar vilar på solid vetenskaplig och empirisk grund.

Vi vill alla förstå världen omkring oss. Tyvärr är det så att vår förståelse av världen inte alltid stämmer med vetenskapen. Vad har rost gemensamt med eld? Rost förknippas å den ena sidan ofta med våta och lite kallare miljöer. Eld förknippas å den andra med värme. Det känns kanske kontraintuitivt att både rost och eld är oxidationsprocesser.

När vi läser använder vi ögonen. Läsforskare har sedan 1800-talets andra hälft varit intresserade av hur tecken på ett papper kan omvandlas till läsförståelse. Det skulle emellertid dröja till 1970-talet innan datorutvecklingen hade kommit så långt att forskningen mer exakt kunde beskriva hur vi gör när vi läser, och vad som skiljer nybörjare från experter. De grundläggande resultaten står sig än i dag. Den duktige läsaren gissar inte, utan utnyttjar all den information som finns i texten.

Trots all den forskning som finns, hävdar inflytelserika grupperingar motsatsen; att den duktige läsaren ska avkoda så få bokstäver som möjligt och i stället gissa sig fram. En sådan läs­teknik räcker inte för att han eller hon exempelvis ska kunna förstå många av de juridiska dokument som vi måste skriva under i vardagen. Där är den exakta ordalydelsen central och i vissa fall juridiskt bindande.

Många människor upplever att ögonen rör sig jämnt längs raderna under läsningens gång. I själva verket gör vi ett antal stopp på varje rad. När forskare analyserar var de duktiga läsarna gör sina fixeringar blir det tydligt att läsning är en språklig aktivitet. Det är således en skillnad mellan vår upplevelse av vad vi gör och hur vi egentligen gör.

Enligt teorier som förespråkar gissning ses det som lika lätt att lära sig läsa som att lära sig prata. Därför, anser man, behöver lärarna inte kontrollera att eleverna gör några ljudförväxlingar eller att deras avkodningsförmåga utvecklas.

Men eleverna måste ha en grundläggande insikt i det svenska stavningssystemet för att utveckla sin avkodningsförmåga. Den insikten får de inte via datorns stavningsprogram, vilket förutsätter kunskaper och insikter. Stavningsprogram hjälper inte heller till vid till exempel särskrivningar. Brun hårig flicka passerar, liksom brunhårig flicka.

Konsekvensen av att personer i skolans värld saknar kunskaper i vetenskapligt tänkande är att de köper teorier som är lättast för dem att förstå utan att tänka på följderna. Följderna får eleverna ta. De viktiga frågorna, hur vi gör när vi läser, vilka insikter en god läsare behöver och vad som krävs för att eleverna ska komma så långt, blir obesvarade.

ur Lärarförbundets Magasin