Ingår i temat
Tillit
Läs senare

Vem kan man lita på?

TillitKan vi förvänta oss att okända personer vi möter är pålitliga? I Sverige svarar majoriteten ja på frågan. Om den mellanmänskliga tilliten kommer att vara lika hög i nästa generation hänger på oss vuxna.

23 Nov 2018
Andel höglitare. En höglitare anser att det går att lita på människor i allmänhet. Siffrorna är hämtade ur SOM-institutets Sprickor i fasaden från 2018.

En del barn kan knyta an snabbt till främlingar medan andra är så kallat ”sunt skeptiska” – för dem tar det längre tid innan de vågar lita på nya människor. Vad det beror på att vi på det personliga planet har så olika lätt för att känna tillit till nya människor vet vi inte riktigt.

Om vi ser på tillit som en glob kan vi tänka oss en het kärna av tillit i mitten, det är förtroligheten som vi känner för föräldrar, familj och vänner. Forskare kallar den för den partikulära tilliten.

– Genetiskt är vi beskaffade så att vi tyr oss till våra föräldrar. Du kan ha jättehög partikulär tillit utan att lita på folk i allmänhet, säger Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhällekunskap, vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

När vi rör oss ut en bit från globens kärna inkluderas fler personer, för elever kan det handla om lärare i skolan. Vid globens yta, där det är helt svalt, finns den generella tilliten till alla våra medmänniskor i ett samhälle.

 

Lars Trägårdh.

– Den generella tilliten växer fram över tid och det är hur man skapar den generella tilliten som är intressant ur ett samhällsperspektiv, säger Lars Trägårdh.

Sverige har länge legat i topp när det kommer till hög mellanmänsklig tillit. Nära 6 av 10 är så kallade höglitare och uppfattar i hög grad att människor i allmänhet går att lita på, enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Tilliten är dessutom stabil, den varken sjunker eller stiger. Den höga svenska mellanmänskliga tilliten bekräftas också av Lars Trägårdhs forskargrupps ”tillitsbarometern”, som genomfördes tillsammans med SCB under 2009 och 2017. Men så här ser det inte ut överallt, på andra håll i Europa är tilliten till våra medmänniskor betydligt lägre och på vissa håll märks en minskning. Lägst social tillit har man i Mellanöstern, Latinamerika och delar av Afrika.

Men är hög generell tillit alltid bra?

– För ett samhälle är det en enorm fördel. Vid låg tillit måste vi hela tiden skydda oss från korrupta personer. Ju fler människor som känner att de kan lita på sina medmänniskor desto lättare är det också att skapa ett rättvist samhälle, menar Lars Trägårdh.

Det går också smidigare att göra affärer med andra om vi inte tror att vi ska bli lurade – och om vi tror att andra också uppfyller sin del av samhällskontraktet så gör vi också det.

Att det finns ett samband mellan graden generell tillit och om samhället är baserat på blodsband eller lagbunden ordning är forskarna överens om. Den heta tilliten kan vara hög i samhällen där familjen eller klanen är stark medan vi kan se en högre grad generell tillit i välfärdssamhällen.

Mikael Rostila, professor vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, har i sin forskning undersökt hur egenskaper hos välfärdsstaten kan påverka nivåer av tillit – men också hälsa.

Mikael Rostila.

– En lång rad studier visar att välfärdsstaten får människor att känna en högre grad av tillit. Men tillit i sin tur har också ett positivt samband med hälsa. Länder som har en hög grad av tillit har högre medellivslängd och man skattar också sin egen hälsa som bättre, säger han.

Att det ser ut så här i Sverige har inte uppstått ur ett vakuum. Redan som barn lär vi oss av våra föräldrar och lärare om det går att lita på främlingar eller om man bör vara på sin vakt. Det är det budskap som föregående generation har fört med sig som har satt sina spår hos oss. Och så kommer det att fortsätta.

Därför är det något oroande att det finns vissa grupper i landet där den mellanmänskliga tilliten inte alls är lika hög. Högst är den bland friska, högre tjänstemän i storstäder, medan ungdomar och nyanlända i mindre utsträckning litar på folk.

Mikael Rostila pekar ut den ökade invandringen som en utmaning för den generella tilliten.

– Många kommer in med låga ingångslägen vad gäller tillit på grund av händelser som de råkat ut för tidigare i sitt hemland. Integrationen till det svenska samhället blir därför viktig. Integreras man och blir mer delaktig i samhället, så skapar man sociala relationer – och det är en viktig process för att öka tilliten, säger han.

Ett högre engagemang i organisationer och föreningsliv har i tidigare studier förknippats med högre tillitsgrad. Men numera är det dock omtvistat i forskningen om organisationsdeltagande i sig föder tillit.

– Med sociala medier bildas helt andra typer av aktionsgrupper och rörelser. Med nätverken på sociala medier förändras de sociala relationerna och utmaningen är att förstå hur de förändringarna kan påverka tilliten, säger Mikael Rostila.

Samhället förändras och det finns andra sociala sammanhang som också är viktiga.

– I dag deltar tjänstemän mer i samhällslivet, engagerar sig oftare i organisationer och har bättre sociala relationer än människor i lägre klasser, säger han.

SOM-institutets rapport visar också att 70 procent av dem som är högutbildade litar på folk i allmänhet till skillnad från lågutbildade, där endast 43 procent kan klassas som just höglitare.

Lars Trägårdh, som har undersökt i vilken grad människor i olika delar av Sverige känner tillit till andra inom sitt lokalsamhälle, kan också se att det finns stora skillnader i landet. Lägst tillit till folk i närområdet känner folk som bor i samhällen med höga inkomstklyftor och stor andel utrikesfödda.

– Att vi ser en minskad tillit här skulle över tid kunna påverka den höga generella tilliten nationellt. Därför tycker jag att det finns goda skäl till att vara orolig, säger han.

Men det kan också bli så att dessa låglitare ändå påverkas i positiv riktning av deras mer tillitsfulla grannar och medmänniskor.

– Är du i en kontext med andra höglitare så rör du dig också i den riktningen, men det är en seg struktur, vi kommer inte att se effekterna förrän i nästa generation, säger Lars Trägårdh.

Alla artiklar i temat Tillit (14)

ur Lärarförbundets Magasin