Läs senare

Varför sova när man kan surfa?

Det virtuella livet tar aldrig paus. Det kan resultera i för få sömntimmar för många tonåringar. I Dalsjöskolan i Borås vill man stötta föräldrar att sätta ramar för barn och ungdomar.

23 sep 2016
Varför sova när man kan surfa?
Foto: Marianne Liljenberg

Foto: Anna Sigge

På kvällen sätter högstadieeleven Filippa Persson mobilen och paddan på flygplansläge och lägger dem i korgen i köket, på samma vis som de andra i familjen. Men trots det kommer hon sällan i säng i tid. ”Jag hittar alltid på något annat som jag måste göra, torka golvet, borsta tänderna länge, eller något.”Alva Enander placerar sina digitala apparater en bit bort i sovrummet och går och lägger sig vid niotiden, eftersom hon älskar att sova. Andrea Karlsson sätter mobilen och paddan på ”stör ej”, eller lämnar dem till sina föräldrar på kvällen.

Hemma hos skolsköterskan Malin Jacobsson tickar fem analoga väckarklockor i huset under natten.

– Det här med sömn är både enkelt och svårt.

Hon ler.

– Men det går att påverka.

Malin Jacobsson arbetar på Sjömarkenskolan i Borås. Nyligen har hon och distriktssköterskan Anna Hederström genomfört en enkätstudie på magisternivå, vars titel är Ungdomars sömn – samband med IT-medieanvändning, skolstress och självuppfattning.

”Jag tror att elektroniken påverkar min sömn väldigt mycket”, skrev en av eleverna som deltog i enkäten.

Denna niondeklassare är inte ensam om att kolla på Instagram i stället för att sova, intygar Malin Jacobsson. Enkäten, som genomfördes i alla nior i Borås tretton högstadieskolor, inne-håller många liknande kommentarer. Framför allt flickor berättar att de har svårt att sova. De ligger och tänker på allt som ska hinnas med under dagen.

Den vårdvetenskapliga studien har utförts vid Högskolan i Borås. Dess utfall, att ungdomar sover för lite, var i sig ingen överraskning för de två sköterskorna, för så förhåller det sig i hela landet. Men att kommunens femton-åringar sover i snitt bara 7 timmar och 17 minuter, medan sömnbehovet i den åldern är 8–10 timmar, väckte tankar.

– Att problemen inte bara finns någon annanstans, utan här, hos oss i Borås, det reagerade vi på, säger Malin Jacobsson.

De deltagande skolorna har fått återkoppling på studien, i vilken 937 elever medverkar. Malin Jacobsson har besökt skolorna och redovisat resultaten, både de för hela Borås och för varje enskild skola.

På Dalsjöskolan, där vi nu sitter i ett konferensrum, är niornas nattsömn i snitt 7 timmar och 5 minuter, alltså ännu något kortare än snittet i kommunen. Malin Jacobssons powerpoint gjorde intryck på personalgruppen. För kort sömnlängd orsakar nedsättning i en mängd funktioner: inlärningsförmåga, minne, koncentrationsförmåga. Det påverkar också sinnesstämningen. Om sömnbristen blir ihållande kan följden bli hyperaktivitet och aggressivitet. För få sömntimmar kan också leda till sömnproblem, som svårigheter att somna och/eller avbruten sömn. Sömnproblem under en längre period kan öka risken för ångest och depression.

– Jag minns precis vad du sa i din presentation, Malin, säger Julio García Atterström, rektor för Dalsjöskolan, med allvar i rösten.

Foto: Anna SiggePetra Weidlitz, en av skolans två kuratorer, nickar.

– Vi sitter och gör åtgärdsprogram för att hjälpa elever med svårigheter, när det kanske handlar om att basbehoven inte är tillgodosedda. Sömnstudien visar att vi ibland börjar i fel ände.

Dalsjöskolans elevvårdsteam har samlats för att planera kommande föräldramöten. Malin Jacobsson har bjudits in att delta.

Specialpedagogen Ingela Andersson vid bordets bortre ände lutar sig fram.

– Jag frågar alltid eleverna om deras IT-användning. En del surfar till tre, fyra, på nätterna, och detta hänger tydligt samman med dålig måluppfyllelse.

Dalsjöskolan, en 4—9-skola i tätorten Dalsjöfors, lägger visserligen sedan tidigare stor vikt vid hälsa, men sömnstudien gav ytterligare belägg för att elevernas mående inverkar på situationen i skolan. IT-medieanvändningen, både om den pågår flera timmar efter skolan och vid sänggåendet, bidrar starkt till för lite sömn och sömnsvårigheter. Inte minst det blev en signal till att agera.

Följdriktigt ska höstens föräldramöte ha fokus på vikten av sömn, motion och struktur i tillvaron.

Diskussionen runt bordet rör sig kring hur föräldrarna ska förmås att ha inflytande över barnens och ungdomarnas sömn- och medievanor. Hur ska skolan kunna påverka, utan att vare sig komma med pekpinnar eller låta bli att ställa krav på föräldrarna? Kanske genom ett månadsblad per mejl, eller varför inte genom informativa filmsnuttar, föreslår Malin Jacobsson. Petra Weidlitz skulle gärna se att föräldrarna nätverkade, men hur kan man initiera det?

Studien visar att barn till samman-boende föräldrar sover något längre och bättre än barn till icke samman-boende. Alltså behöver särskilt ensamstående föräldrar stöttning för att vägleda sina barn.

Kan skolan komma med konkreta tips, som att mobilerna ska läggas någon annanstans än i sovrummet när det är läggdags? Det lutar åt att det är en bra idé och mötet enas om att ta fram ett diskussionsunderlag till de klassvisa föräldramötena.

Men det finns andra faktorer än IT-media som gör att barn och ungdomar ligger vakna på nätterna. Av sömnstudien framgår att skolstress inverkar minst lika mycket som mobiler och paddor på elevernas nattsömn, i synnerhet på flickornas. Också här ligger Dalsjöskolan högt, 81 procent av tjejerna och 53 procent av killarna upplever stress varje dag eller flera av veckans dagar.

När jag samtalar med skolans två kuratorer, Petra Weidlitz och Hampus Erlandsson, framgår det att problemet inte är helt lätt att åtgärda, trots att skolan har ett antal sätt att hålla koll på hälsoläget. En elevenkät skickas ut regelbundet och varje vecka avsätts mentorstid för att ta upp olika värdegrundsteman, till exempel stress, identitet, mångfald och normer, eller mer handfast, studieteknik.

Det finns också en skolutvecklingsgrupp och en likabehandlingsgrupp som båda arbetar med elevhälsa. Ett mål är att användningen av IKT i skolan ska bli enklare och tydligare för att minska stress. Men trots denna organisation finns det elever som plågas av stark stress.

Petra Weidlitz berättar att det finns tjejer som pressar sig hårt till att prestera. Det skapar så stark ångest för några av dem att de, framför allt mot slutet av nian, knappt kan gå in i ett klassrum.

– Det är en utmaning hur vi inom elevhälsan ska förebygga det, hur de ska kunna sätta ribban på lagom höjd, konstaterar hon.

Hon tänker en stund.

– Som det är nu så hoppar de vidare till nästa nivå direkt, de känner sig aldrig nöjda. Att göra så är ju något som präglar hela samhället. Vi diskuterar hur vi ska prata med eleverna om det. Skolan är ingen skyddad verkstad mot utbrändhet.

Det finns beslutsamhet i rösten när Petra Weidlitz fortsätter:

– Samtal med kuratorerna kan vara en hjälp, vi kan hjälpa till att styra upp så att de får bättre struktur och överblick över sina studier och över sin tillvaro.

I en soffhörna möter jag tre av skolans högstadieelever. Filippa Persson har just gått ut åttan.

– Jag är en sådan som behöver tydlig struktur, för jag blir stressad för minsta lilla.

Hon skrattar, men det hon säger framstår som allt annat än roligt. När det kör ihop sig med prov, eller om hon missar en läxa, blir hon så stressad att hon inte förmår göra någonting. När det är som värst kan hon knappt skriva ens en enstaka punkt. Sedan hennes föräldrar skaffat henne en coach går det något bättre.

Filippa Persson sitter i elevrådets styrelse. Alva Enander som ska börja åttan är också med i elevrådet. De tycker båda att lärarna har lyssnat dåligt till elevrådets uppmaningar att både prov och läxor behöver spridas ut jämnare, och att det behövs information om prov och läxor på lektionerna. Nu förlitar sig lärarna på det digitala planeringsverktyget Ping-pong, men eleverna tycker inte att detta räcker. Det är svårt att komma ihåg att kolla varje dag.

Vare sig Alva Enander eller kompisen Andrea Karlsson upplever samma höga stress som Filippa Persson, men alla tre bekräftar att många tjejer, som sömnstudien visar, blir stressade av skolan.

– Fast killarna är nog också stressade, men de visar det inte lika mycket utåt, säger blivande åttondeklassaren Andrea Karlsson.

De tre tycker att de får för lite hjälp av lärarna på lektionerna. Likaså att det vore bra om skolan informerade föräldrarna om sömnstudiens resultat.

Föräldrarnas uppmaning att de ska lägga ifrån sig mobiler och paddor när de går och lägger sig på kvällen accepterar de tre tjejerna med en axelryckning.

I skolsköterskan Malin Jacobssons familj råder nattetid mobil- och paddförbud i alla sovrum.

Hon drar på munnen.

– Försäljaren undrade lite när jag var och handlade fem analoga väckarklockor på samma gång. Och när vi införde regeln sa min yngste son som är femton år, ”åh, varför skulle du göra den där sömnstudien?” Men jag tror att man ska våga vara en jobbig förälder, säger Malin Jacobsson.

I studien konstaterades också att ungdomars självuppfattning påverkar sömnen. Också denna faktor visar sämre värden för flickor. Knappt 70 procent av alla tjejer i nian i Borås har låg självuppfattning jämfört med 29 procent av killarna. I en enkätstudie i en annan del av landet, syns samma tendens. Den pågående studien vid Lunds universitet, som utförs av bland andra utvecklingspsykologen Eva Hoff, indikerar att självkänslan hos dagens ungdomar, särskilt tjejers, är betydligt sämre i dag än den var hos ungdomar för 30 år sedan.

Vad kan det finnas för orsak till flickors påtagliga stress och låga självupp-fattning? Sömnstudien har följts upp med en fokusgruppstudie. Malin Jacobsson säger att studien ger en indikation på att tjejer är mer utsatta än killar.

– De ska prestera bra, vara snygga, sportiga, hjälpa till hemma, följa bloggar, vara aktiva på sociala medier. Det finns flickor som känner sig livrädda för hur deras inlägg i digitala forum ska uppfattas.

Stressen kan skolan försöka minska genom att strukturera och göra eleverna delaktiga i när prov och läxor ska utföras.

Elevernas självuppfattning är knepigare.

– Det är inte lätt att komma åt i högstadiet, men skolan behöver jobba med att det personliga värdet, hur bra någon är, inte sitter i skolprestationer, säger Malin Jacobsson.

ur Lärarförbundets Magasin