Ingår i temat
Lärares yrkesetik
Läs senare

Varför gick det så bra?

... när Peggy kom till folkhögskola, Attila till Komvux och Magdalena till det individuella programmet? Vissa nyckelord återkommer. Att se individen. Att stärka självförtroendet. Att ge den tid som behövs. Att vara flexibel. Att hitta motivationen. Att reflektera över den egna yrkesrollen.

22 maj 2003

Urban Lundin, som är rektor på Åsa folkhögskola, berättar om hur det brukar gå när man pratar med gamla folkhögskoleelever. Det tar inte många minuter innan det kommer: "jag blev sedd på folkhögskolan."

  – Det handlar om detta och en viktig förutsättning för att bli sedd är att det faktiskt finns så pass få elever i en grupp att det finns en möjlighet för en intresserad lärare att upptäcka dig.

På folkhögskolan tror man på att människor kan bidra med sina olika livserfarenheter. Blandningen med de varierade bakgrunderna utgör en tillgång i den sociala processen som sker på folkhögskolan.

Individualisering av undervisningen är viktig.

 – Men samtidigt försöker vi motverka individualism, säger han. Vi jobbar mycket med gruppen som redskap.

På folkhögskolan lämnas bara sammanfattande omdömen om deltagarna. Det blir mindre betygshets och man har mycket få prov. Det är viktigt att anpassa anspråken på deltagarna efter deras förutsättningar, men det ska inte bli något "gullande". Idealet är, tycker Urban Lundin, när deltagarna säger: "Jag fick jobba jättehårt, men jag fick göra det i min egen takt."

Janne Nankler, som i drygt tjugo år har varit lärare på Komvux i Göteborg, menar att det som är avgörande för att lyckas ge dessa elever en framtidstro är det sätt de blir bemötta på.

Han berättar hur han och hans kollegor arbetade med vuxna som inte kunde lära sig stava eller multiplikationstabellen, fast de övade och övade. Och det konstigaste av allt var att när de träffades utanför klassrummet, i andra sammanhang, så var det helt normala människor.

  – Då bestämde vi oss för att det var oss det var fel på, säger han och berättar hur lärarna tillsammans byggde upp en kunskapsbank omkring olika inlärningshinder, för att kunna hitta rätt ingång till varje elev.

Han pratar om lyckan att hitta just den gordiska knuten hos en person, att se hur blicken, munnen, kroppshållningen förändras.

Läraren är viktig för lusten i skolan och måste reflektera över sitt förhållningssätt. Ställa sig frågan: är det ämnet som är min profession eller är det att organisera för inlärning av ämnet? Kanske också vara beredd att ompröva sin roll i förhållande till eleverna.

  – I ett visst skede handlar det inte längre om rätt eller fel, utan då måste jag förmedla en förhållning till ämnet. Nästa steg är när eleverna kommer och ställer frågor så att jag faktiskt bara är ett bollplank, ett jämbördigt bollplank dessutom.

Mer prat och diskussioner bland eleverna vill han ha. Inlärning är en process och för att upptäcka framstegen måste man få respons. Det får eleverna ofta från kamraterna.

  – Då måste jag som lärare ha en grundsyn som tillåter detta i klassrummet.

Per Arne Kempemo, som är rektor på Uvengymnasiet i Uppsala, berättar hur man på det individuella programmet har ett antal arbetslag som jobbar runt eleverna, ganska lärartätt och studievägledartätt, med uppgift att se till att eleverna får motivationen tillbaka, tycker att det är kul att börja plugga igen, ser framsteg och får lust att lära. Skoldagarna är korta och varvas med praktik.

  – Vi är oerhört flexibla i vårt sätt att ta emot eleverna, säger han. Det är elevernas behov som hela tiden är i centrum, ingen annans behov.

De första fjorton dagarna pratar lärarna och studievägledarna med varje elev och utifrån detta organiseras sedan verksamheten. Individuella planer görs för varje elev, som får arbeta i sin egen takt och får stöd och hjälp av lärarna.

  – Det här med att läsa in ämnena, visst är det viktigt, men det är inte i första hand det som vi ägnar oss åt, säger han. Våra elever har fått så många smällar här i livet så att de känner sig fullständigt misslyckade. Det är väldigt mycket frågan om att de ska tro på sig själva

Han menar att det är frågan om tålamod, att aldrig ge sig, att alltid vara positiv. Hos alla elever finns det positiva drag. Det gäller att ta tillvara det och förstärka det för att sedan öka motivationen till att omfatta övriga delar av skolarbetet. Praktiken spelar en viktig roll i den här processen. Där får man ofta bekräftelse och kan känna sig duktig.

  – Jag vill inte prata illa om lärare i stort, men jag menar att det är en väldigt stor grupp som fortfarande i första hand är lärare därför att de ska lära ut sina kunskaper i stället för att ha som målsättning att stötta och hjälpa eleven till att bli en människa. Men det är inte så jäkla lätt med de stora klasserna…

Fotnot: Komvux i Göteborg, som det talas om i dessa artiklar, finns inte längre. Det ersattes för ett och ett halvt år sedan av Studium i Göteborg AB, som nu har lagts ner. Nu har privata utbildningsenheter tagit över Komvux roll. Det individuella programmet, som det är utformat i dag, vill Gymnasiekommittén ta bort. Bara ett fåtal elever ska få möjlighet att följa ett individuellt upplagt program.

Alla artiklar i temat Lärares yrkesetik (15)

ur Lärarförbundets Magasin