Ingår i temat
Uppdrag under press
Läs senare

Värderingar i farozonen

Uppdrag under pressSkolans demokratiuppdrag har på senare tid hamnat i skymundan för kunskapsuppdraget. Nu varnar forskare för följderna och uppmanar lärare att låta de båda uppdragen gå hand i hand.

av Ingvar Lagerlöf
08 Maj 2018
08 Maj 2018
Gångväg. 110 x 120 cm, broderi, textilfärg, applikation, 2012. ©Ida-Lovisa Rudolfsson

Här är en bild av läget i landet: Extremistiska rörelser växer sig allt starkare. Det kommande riksdagsvalet riskerar att störas av antidemokratiska krafter. Algoritmer förstärker trollfabrikernas stormflod av påhittade nyheter som väller in i de sociala mediernas filterbubblor.

Här är en annan bild: Svenska elever har goda medborgarkunskaper, känner ett starkt stöd för andra gruppers rättigheter och är politiskt engagerade. Åttondeklassarna presterar på toppnivå i den internationella mätningen ICCS om demokrati och samhällsfrågor och har dessutom förbättrat sig markant sedan den föregående mätningen från 2009.

De två bilderna kan vid första anblicken tyckas motsäga varandra, men är i högsta grad förenliga.

– När politiseringen och polariseringen i samhället ökar får de politiska frågorna mer uppmärksamhet. Man kan anta att detta även ger ett ökat intresse för politik och att detta i sin tur leder till ett större engagemang i politik och samhällsfrågor, säger statsvetaren Cecilia Arensmeier vid Örebro universitet som var med i genomförandet av den svenska delen av studien.

En viktig poäng med utbildning är att den ska krångla till människors världsuppfattning.

Även om studien visar på goda resultat finns det också svenska elever med låga demokratikunskaper, som inte ställer sig bakom principerna om allas lika värde och är oengagerade i politik, skola och samhälle. När dessa aspekter samspelar ”riskerar en grupp av elever att stå ganska långt utanför såväl skolans som samhällets gemensamma värdegrund”, varnar rapporten.

Av rapporten framgår också att alla tre aspekterna – demokratikunskaper, värderingar och engagemang – hänger samman med kön, migrationsbakgrund och socioekonomisk bakgrund. När Cecilia Arensmeier studerade gymnasieelevers syn på tolerans såg hon en skiljelinje mellan elever på högskoleförberedande program och på yrkesprogram.

Cecilia Arensmeier, statsvetare.

– Eleverna på de högskoleförberedande programmen var överlag mer välartikulerade och nyanserade när de talade om tolerans, till exempel i relation till kön och etnicitet. Eleverna på yrkesprogrammen uttryckte å sin sida frustation över att bli orättvist avfärdade som intoleranta och inte värda att lyssnas på när särskilt invandring diskuteras, säger hon.

Även om sambandet mellan kunskap och värderingar inte entydigt går att belägga, verkar det ändå som att mer kunskap ökar förmågan att resonera om värderingar på ett mer nyanserat sätt.

– Från mitt perspektiv ser jag därför en stor fara i att isolera värderingar från kunskapsförmågorna, säger Cecilia Arensmeier.

Men framväxten av sociala medier och ett nyhetsurval som blir allt mer individualiserat får konsekvenser för ett mer resonerande samtal. Den gemensamma referensramen blir snävare och möjligheterna till källkritik försvåras. Det är också lättare att helt undvika att ta del av nyheter än tidigare.

– Det gör att det blir ännu viktigare för skolan att visa att det finns olika perspektiv och att exempelvis se på nyheter tillsammans. Det vet jag att många skolor redan gör i dag, säger Cecilia Arensmeier.

De senaste åren har det varit mycket diskussion om att eleverna bör läsa mer skönlitteratur. Cecilia Arensmeier vill även slå ett slag för läsning av mer idéorienterad sakprosa i de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena. En av hennes slutsatser i en granskning av läroböcker i samhällskunskap var att det vore önskvärt med ytterligare djup och mer tonvikt vid samhällsanalys.

Ergospace. 90 x 120 cm broderi, textilfärg, applikation, 2014. ©Ida-Lovisa Rudolfsson

– En viktig poäng med utbildning är att den ska krångla till människors världsuppfattning. Det kan vara jobbigt att upptäcka att samhället är mer komplext än vad man trodde, men det gör att man både kan öka sina kunskaper och utveckla sina åsikter och värderingar, säger Cecilia Arensmeier.

Samhället tar inte lätt på skolans demokratiuppdrag. I skollagen och läroplaner går kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget hand i hand. Utbildningen ska främja lärandet och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar.

Sedan 1990-talet ingår en stor del av skolans demokratiuppdrag i det då nyetablerade begreppet värdegrunden. Men som bland annat pedagogikforskaren Tomas Englund har visat fick demokratifrågorna under 2000-talets första decennium stå tillbaka för annat angeläget värdegrundsarbete, exempelvis arbete mot mobbning och kränkande behandling. Det blev också ett allt starkare fokus på kunskapsuppdraget, inte minst under Pisa-mätningarnas krisdebatter. Det blev helt enkelt mindre tid över för läraren att arbeta med demokratiuppdraget.

Skolinspektionen kom 2012 fram till att skolans samlade uppdrag verkade ha delats upp i tre separata delar: ett var att utveckla elevernas kunskaper, ett annat var värdegrundsarbetet och ett tredje var demokratisk medborgarfostran.

Den utvecklingen förstärks av tendensen att lägga ut demokratiuppdraget och andra värdegrundsfrågor på entreprenad. Externa aktörer tar fram färdiga metodmateriel eller anordnar särskilda temadagar och separerar på så sätt värdegrundsarbetet från den ordinarie undervisningen.

– Det har lett till att lärarens professionalitet när det gäller värdegrunds och demokratiuppdraget har satts lite ur spel. Det är läraren som genom sin utbildning och sin yrkesroll har det professionella språk och tänkande som krävs för att undervisa om de frågorna, säger Elisabet Langmann, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola.

Elisabet Langmann, lektor i pedagogik. Foto: Olcay Yalcin

Hon tycker sig ändå se en förändring de allra senaste åren.

Främlingsfientlighet och terrordåd har gett demokratifrågorna en ökad aktualitet och de debatteras allt mer, vilket också sätter sin prägel på skolan.

– Det har att göra med utvecklingen i hela Europa. Jag tror att vi är inne i ett skifte just nu där värdegrundsfrågorna återfår den status de tidigare har haft, säger hon.

Elisabet Langmanns forskning handlar bland annat om hur lärare kan undervisa om ett av det demokratiska samhällets mest grundläggande värden, nämligen tolerans. En utmaning i den undervisningen är att undvika att peka ut eller stigmatisera den som är annorlunda eller inte håller med och därmed ytterligare befästa ett vi-och-dom-tänkande. I sin forskning pekar hon på flera exempel där förpaketerade toleranspedagogiska värderingsövningar med eleverna riskerar att leda till just detta.

Det forskningsprojekt Elisabet Langmann är verksam i just nu undersöker bland annat hur man kan undervisa om värdebegrepp som tolerans, solidaritet och frihet utifrån dess kunskapsinnehåll. Lärare och elever vrider och vänder på begreppen och diskuterar varför och hur de kan gestaltas i praktiken.

– Det handlar inte om att vi ska ta fram ett nytt metodmaterial, utan om att hitta ett förhållningssätt eller tänkande i alla ämnen kring hur man kan arbeta systematiskt och intresseväckande med de här frågorna.

I stället för att presentera frågeställningar, inom tolerans och demokrati som generella problem med givna lösningar, utgår läraren från den specifika situationen i mötet med eleverna. Det handlar om att våga tänka tillsammans med eleverna kring svåra frågor.

 

Elevernas möjligheter att ta ställning ökar om vi överger värdegrundsmodellen och i stället lär dem hur de kan navigera sig fram.

– Den pedagogiska uppgiften för lärare när det gäller undervisning i värdefrågor är inte att tala om för barn och unga hur de ska leva sina liv. Den stora uppgiften är att väcka intresse och engagemang hos eleverna för viktiga frågor, säger hon.

Det i läroplanen så framträdande avsnittet om värdegrunden kan paradoxalt nog stå i vägen för denna mer förutsättningslösa undervisning om tolerans och demokrati. Det menar David Kronlid, docent i etik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet.

I en nyutkommen bok gör han upp med skolans nuvarande värdegrundsmodell, och inte minst med att metaforen värdegrund är så dominerande i värdeundervisningen. Metaforen lånad från byggnadstekniken leder tankarna till något som är stabilt men oflexibelt och samtidigt under ständigt hot av fukt – eller av flyktingströmmar för att använda en annan metafor.

– När en metafor blir så dominerande inskränker man lärares möjligheter att arbeta på olika sätt med värdeundervisningen. Didaktiken blir låst i en viss syn på vad moral är.

David Kronlid, etik- och didaktikforskare.

Utifrån begreppet värdegrund är det lätt att tänka sig en tydlig uppdelning mellan rätt och fel och att det finns en fast uppsättning av värderingar som gäller i skolan och samhället.

– Det gör att vi riskerar att exkludera de elever som har andra värderingar, exempelvis nazistiska, rasistiska eller homofoba. Deras värderingar blir inte giltiga att arbeta med. Det kan kännas moraliskt rätt att göra så men pedagogiskt fungerar det inte, säger David Kronlid.

Det eleverna behöver är inte i första hand kunskap om vad som är rätt eller fel utan om hur de ska navigera i det moraliska landskapet.

– Det viktiga är att eleverna får en förståelse för hur man kan resonera kring moraliska frågor och om olika åsikter. Det gäller också elever med åsikter som man inte gillar, så länge som de håller sig inom det juridiskt tillåtna och inte kränker andra. Om man säger att demokratin är något som kontinuerligt måste erövras måste man också våga sätta den på spel.

David Kronlid ser en fara i att läroplanen framställer innehållet i värdeundervisningen som faktafrågor, när värden snarare är existentiella frågor som formas i vardagliga händelser och i möten mellan människor.

– Jag tror att elevernas möjligheter att ta ställning ökar om vi överger värdegrundsmodellen och i stället lär dem hur de kan navigera sig fram. Eleverna görs då medvetna om sina egna åsikter och ställningstaganden och ser om de är rimliga eller inte.

Alla artiklar i temat Uppdrag under press (12)

ur Lärarförbundets Magasin