Läs senare

Vardagsmatte räcker för de flesta

Meningslös och alltför svår matematik riskerar att fördärva ­ungas liv. Skolan borde fokusera på den vardagsmatte alla behöver och inget annat, skriver Per-Acke Orstadius.

21 nov 2014

Bild: Ulf Frödin
Det finns meningsfull mattekunskap och det finns meningslös. Meningsfull är den mattekunskap som eleverna får användning av. Meningslös är den mattekunskap som eleverna aldrig får användning av. Ämnesexperterna i matematik hävdar att alla elever i framtiden behöver kunna mycket mer matematik. Detta är en myt. Sant är att alla elever behöver kunna använda de fyra räknesätten, procenträkning, överslagsberäkning, lite enkel statistik och en enkel ekvation. Sådan mattekunskap som alla behöver i vardagslivet kunde elever lära sig redan i den sjuåriga folkskolan.
Den mattekunskap som är meningsfull för några elever kan vara meningslös för andra. Det beror på vilken yrkesutövning de kommer att ägna sig åt. Av 3,5 miljoner yrkesverksamma i landet är det på sin höjd 300 000 personer som i sina yrken kommer att behöva några mattekunskaper utöver vardagsmatten. Det stora flertalet elever kommer att arbeta som sjukvårds-biträden, hemvårdare, barnskötare, hotell- och kontorsstädare, köks- och restaurangbiträden, lagerarbetare, vägarbetare, snickare, kockar och så vidare. De kommer inte att behöva kunna någon matte utöver vardagsmatten. Dessa yrken lär finnas kvar även i framtiden. Då kommer också alla att kunna ha en matteapp i sina mobiler som hjälper dem med de uträkningar de behöver göra.

Vid ett symposium som sändes i tv för någon tid sedan framträdde en matematikexpert. Hon berättade stolt om hur man kunde tänka på fem olika sätt när man subtraherade ett tvåsiffrigt tal ifrån ett annat tvåsiffrigt tal. Hon ansåg att man skulle låta eleverna diskutera kring dessa olika sätt.

I folkskolan fick eleverna lära sig en metod att lösa varje matteproblem. Det fungerade för de flesta. Varför ska nu alla elever kunna formulera matematiska modeller och diskutera olika metoder att lösa matteproblem?

Tiden i skolan är begränsad. Om denna tid upptas av sådant som eleverna varken kommer att ha nytta eller glädje av så sker det på bekostnad av sådan kunskap som de verkligen behöver. Alliansen har beslutat att öka matte­undervisningen i grundskolan med 300 lektionstimmar. Redan före denna ökning får eleverna över 1 000 lektionstimmar i matte. Det är fler än vad de sammanlagt får i idrott och de estetiska ämnena. Det är också betydligt fler än vad de sammanlagt får i de samhällsorienterande ämnena.

Det är framför allt kunskapskraven i matte som gör att eleverna misslyckas att komma in på gymnasiet. Statistiken talar om att 42 procent av elever med lågutbildade föräldrar misslyckas.

Kunskapskraven i matte ligger också bakom mycket av den omfattande stress och oro, den psykiska ohälsa och de självmordstankar som Socialstyrelsen och Rädda Barnen funnit i sina undersökningar.

I valdebatterna återkom Reinfeldt till vad Alliansen skulle göra för att råda bot på att så många elever inte klarade kunskapskraven i matte. Antalet lektionstimmar i matte skulle ökas ytterligare. Lärarbristen skulle avhjälpas genom att mattelärare skulle snabb­utbildas.

Enklare vore att bara kräva kunskaper i vardagsmatte av alla elever. De mattesinnade elever som vill och kan lära sig en mera avancerad matte kunde erbjudas en särskilt kurs. Detta skulle drastiskt minska behovet av mattelärare. Många fler elever skulle då få gå ett gymnasieprogram. De skulle få behålla självförtroende och framtidstro och slippa risken att få sina liv förstörda. 

ur Lärarförbundets Magasin