Ingår i temat
Digital skola
Läs senare

Var medveten om marknadskrafterna

Digital skolaPrime target är inte ett ord från skolans värld. Men låt oss låna det. Lärare och skolledare är prime target, det vill säga huvudsakliga kunder, för digitala läromedel. edtechbranschen är en av världens snabbast växande branscher. Det kan på flera plan vara smart att tänka på det ibland, visar de kommentarer vi fått från forskare.

20 nov 2019
Broken Painting Machine, 175×200 cm, Oil on canvas 2011 .
©Kristoffer Zetterstrand

Den första som doktorerat kring användningen av digitala pedagogiska läromedel i svenska skolor heter Björn Sjödén. I dag undervisar han lärarstudenter vid Högskolan i Halmstad. Här talar de regelbundet om skolans digitalisering även med yrkesverksamma lärare.

– Jag möter ofta en ovana vid att fundera över på vilket sätt digital teknik kan vara ett stöd i undervisningen.

I sin doktorsavhandling, som han för fyra år sedan lade fram vid Lunds universitet, granskar han digitala lärverktyg, som appar och andra mjukvaror. Under arbetet har han noterat hur en snabbt växande bransch marknadsför sig mycket hårt, inte minst gentemot lärare.

Stanna, reflektera och ställ kritiska frågor.

– Att vi låter privata aktörer exploatera den offentliga utbildningssektorns problem på digitaliseringsområdet är i sig intressant. Det återspeglar mitt eget intryck, att man, i skolans värld, utgår från vad som råkar finnas, snarare än vad man behöver – det blir branschen som berättar för skolan, snarare än tvärtom, och beställarkompetensen är låg. Det är framför allt det senare som jag verkar för att förändra, i min egen forskning och undervisning om digitala verktyg, säger Björn Sjödén.

I sin avhandling granskade han ett stort antal utbildningsappar. Det visade sig att nästan inga gav meningsfull feedback, det vill säga mer än att tala om ifall svaret var rätt eller fel.

En doktorandkollega till Sjödén, Betty Tärning, har nu gjort en uppföljande studie. I korthet har hon samlat in data om vilka appar som lärare använder i skolan, totalt 242 stycken, och konstaterar att endast 12 procent av dem gav någon slags feedback som kan antas stötta lärande, som att ge en förklaring när eleven gör fel.

– Inte en enda av apparna gav den typ av feedback som jag skulle vilja se, med ”digitala elever” eller konsekvensfeedback som stöttar elevens egen reflektion, och som förekommer i de forskningsutvecklade lärspel som vi utvecklat inom ETG, säger Björn Sjödén.

Björn Sjödén, Högskolan i Halmstad.
Foto: Ida Fridvall

ETG står för Educational Technology Group, en tvärvetenskaplig forskargrupp som drivs av professor Agneta Gulz vid Lunds och Linköpings universitet i samarbete med bland andra Stockholms universitet och Stanford i USA. En intervju med Gulz finns på sidan 34.

– Det är förstås svårt för mig att dra slutsatser om hela utbudet av appar. Men den tydligaste trenden jag sett är att fler vill utveckla med hjälp av AI, det vill säga med”intelligent” individanpassning, men det är inte gratisappar av den typ man hittar i Appstore.

Björn Sjödén tycker det är bra att digitaliseringen i skolan debatteras mer men att det är synd att debatten ofta slår fel med ett fokus på digitaliseringen som ett slags självändamål, eller anpassning till övriga samhället.

– Vi borde fokusera mer på potentiella skadeverkningar, som i medicinsk forskning, och framför allt ha tydliga syften och mål för när vi introducerar digitala verktyg för barn i skolan. Dessa val behöver göras kvalificerat, av skolans vuxna, och inte urskillningslöst av eleverna själva. Brist på kunskap, i kombination med den kunskap vi har om distraktion, påverkan på arbetsminne etcetera talar för försiktighetsprincipen. Men visst finns en potential att också göra saker bättre i skolan med digitala verktyg!

Björn Sjödén följer utvecklingen med stort engagemang och satt även med i de så kallade rundabordssamtalen som SKL arrangerade under utarbetandet av skoldigiplanen.

Hur kommer det sig att det talas mycket om att vi ligger efter och att det är bråttom för Sverige?

– Ett kort svar är att Sverige traditionellt är ett ”hårdvaruland”. Vi är alltid tidigt ute produktionstekniskt, ett av världens mest IT-täta länder, bra på mobiler, uppkopplingar, elevdatorer med mera – men det har också medfört att tekniken hamnat före pedagogiken ute i skolorna. Bråttom tycker jag personligen inte att det är, men detta tror jag drivs på av intressen utanför skolan.

Det han själv har i fokus är att arbeta för att få mer kunskap om betydelsen av digitala verktyg för lärande och undervisning.

– Rent teoretiskt skulle detta kunna resultera i att vi väljer bort digitala verktyg helt och hållet – om de visar sig undermåliga för skolans lärandeuppdrag. Det viktiga är att vi gör kvalificerade och medvetna val på digitaliseringens område, inte agerar på autopilot eller försöker anpassa oss till ”samhället utanför” för sakens skull. Då skulle skolan tappa bort såväl sitt kompensatoriska uppdrag som sitt kunskapsuppdrag – i värsta fall till och med utsätta barn och elever för direkta faror – vilket vi måste oerhört vaksamma på, säger Björn Sjödén.

Vid Göteborgs universitet har ­forskare kartlagt edtechbranschen i Sverige. Det visade sig att branschen består av några få stora aktörer som är starkt pådrivande. En av dessa forskare är Catarina Player-Koro, som har gjort flera studier kring digitaliseringen i skolan.  Bland annat en kartläggning av var policys skapas kring digitaliseringen – vilket sker på andra arenor än tidigare byråkratiska vägar.

Catarina Player-Koro, Göteborgs universitet.
Foto: Torsten Arpi

Det handlar mycket om mässor, hon nämner SETT-mässan som ett exempel:

– Jag har också gjort en studie på skolor som satsat på en dator till varje elev. Här såg man tydligt hur det var privata aktörer som satte agendan helt för dessa skolor genom att de förutom att leverera hård- och mjukvaror också hade hand om all kompetensutveckling kring den digitala tekniken. Ett problem med dessa utbildningar är att de varken utgår från vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet.

Hon ser ett problem med att många lärare får, som kompetensutveckling, möjlighet att resa till dessa mässor. ­Kanske den enda kompetensutveckling de får möjlighet till.

– Men dessa mässor serverar ofta enkla lösningar på stora komplexa frågor i skolan. Våra studier har visat att det är näst intill omöjligt att som deltagare på dessa mässor avgöra om det de ser vilar på vetenskaplig grund eller om det är ren marknadsföring. Tyvärr tror lärarna många gånger att detta är sanningar. Jag tycker att detta är ett oerhört allvarligt hot mot utbildningssystemet, säger Catarina Player-Koro.

De som arrangerar mässorna, som en av de största aktörerna Meet in grid, som tidigare hette Rektorsakademin, sätter helt agendan för vilka som får delta och ställa ut och vilka som bjuds in att föreläsa.

Vilka råd skulle du ge lärare i detta sammanhang?

– Stanna upp och reflektera, ställ kritiska frågor. Glöm inte bort att lita på de egna pedagogiska kunskaperna och när det gäller fortbildning ställ krav på huvudmannen om att ni ska få möjlighet att samverka med andra lärare kring digitala frågor och gärna också med forskare inom fältet, säger Catarina Player-Koro.

Alla artiklar i temat Digital skola (14)

ur Lärarförbundets Magasin