Läs senare

Utslagning av elever har gamla anor

01 feb 2019

Förbrytelser och förvisningar – bestraffningssystemet i de svenska läroverken 1905–1961

Germund Larsson

Uppsala universitet

Du är 17 år och går i läroverket. En dag utsätts du för vad du efteråt beskriver som en våldtäkt. Du blir gravid. Vad gör skolan? Jo, dina lärare bestämmer att du ska förvisas eftersom du brutit mot skolans sedlighetsregler. I sin avhandling Förbrytelser och förvisningar har Germund Larsson studerat detta och drygt 1300 förvisningsärenden som ägde rum under perioden 1905–1961.

Av de drygt 1300 ärendena var det bara sju procent som rörde flickor. Det finns förklaringar till detta. Den viktigaste är att läroverket aldrig hann få lika många kvinnliga som manliga elever innan det avvecklades i mitten av 1960-talet. En annan förklaring är att manliga elever stod för fler handlingar som vuxenvärlden bedömde som förseelser eller förbrytelser, än kvinnliga elever. Emellertid är flickors underordning tydlig i ärendena. Tyvärr är flickan som sade sig vara våldtagen inte ensam om att ha blivit bedömd enligt en annan måttstock än vad pojkar blev.

Vad var en förseelse och vad var en förbrytelse? Ofta handlade det om olika former av egendomsbrott. Lärjungarna stal exempelvis böcker, och ägnade sig åt bedrägerier. Våld, tvång och de tidigare nämnda så kallade sedlighetsbrotten fanns också, om än i betydligt mindre utsträckning. Här ingår också för skolan typiska normbrott som fusk och oärlighet.

Illustration: Istock

Hur det nationella regelverket tillämpades skilde sig mellan de olika läroverken runt om i landet och det fanns också lokala regler. Trots att systemet gav möjlighet att överklaga, ledde de överklaganden som gjordes inte till att ursprungsbesluten ändrades. Ungdomarnas rättssäkerhet var med andra ord svag.

I ett av de mest intressanta kapitlen lyfter Larsson fram systemets olika aktörer. Förutom skolans aktörer möter vi här inackorderingsvärdinnor, föräldrar, polis och barnavårdsnämnder. Viktig forskning är gjord, men jag saknar en fördjupad analys av centrala begrepps innebörder samt hur de förändras över tid. För att vara en avhandling i historia är den historiska kontexten skissartad. Trots detta kan resultaten ställas mot vår tids skolsystem.

I dag förekommer inte förvisningar på de sätt som avhandlingen beskriver. Ändå är det en stor andel elever som inte avslutar sina studier med en examen. Kan deras situation jämföras med de drygt 1300 lärjungar som Larsson berättar om? Jag tror det. En stor andel av ärendena vittnar om att dessa lärjungar inte ansågs passa in i skolan. I dagens skola är det andra tekniker som slår ut elever, men konsekvenserna blir likartade.

Nu som då är en examen något av det bästa en ung människa kan ha med sig in i vuxenvärlden. Därför är förvisningsärendena och det utanförskap som de ledde till, en mörk del av utbildningshistorien. Samma sak kan sägas om alla de skolmisslyckanden som finns i dagens gymnasier.

ur Lärarförbundets Magasin