Ingår i temat
Digital skola
Läs senare

Utnyttja ungas erfarenhet

Digital skolaTiden är inne att sluta förfasa oss över ungdomars skärmtid. Elza Dunkels menar att de ofta är bättre på att hantera information på nätet än vuxna.
– I mina studier har jag stött på mycket kritiskt tänkande bland unga, säger hon.

20 nov 2019
Utnyttja ungas erfarenhet
Elza Dunkels ser vuxnas och skolans ansvar för att hjälpa barn att hantera mobilerna. Foto: Lasse Burell

Elza Dunkels, docent i pedagogik vid Umeå universitet, tar en klunk ur sin tekopp.

De sista två åren har det blivit en digital backlash.

– Jag trodde jag skulle få uppleva dagen när den här paniken lagt sig, men nu är jag tveksam, säger hon och suckar.

I många år har Elza Dunkels deltagit aktivt i debatten om internet och digitaliseringen i skolan. För många är Elza Dunkels forskaren som är för digitalisering, som inte ser några problem med utvecklingen.

Det går utmärkt att prata om digitaliseringens roll i samhället utan att köpa in en massa grejer.

Så enkelt är det naturligtvis inte.

I en fråga som har blivit så infekterad som skärmanvändande försvinner nyanserna lätt. Elza Dunkels har funderat mycket på varför det blivit så. Hon menar att historien går igen, att människor varje gång en ny teknik introduceras drabbas av en slags panik.

Elza Dunkels

Docent i pedagogik vid Umeå universitet.

Ämneslärare i matematik, samhällskunskap och geografi. Har en forskningsblogg på kulturer.net (Nätkulturer)

Polariseringen är just tecken är det. Framför allt ser man det nya och det gamla som svart eller vitt. Det är antingen eller. Man ser inte att vi fått ännu ett verktyg som ska fasas in med det gamla, menar Elza Dunkels.

Fokus för hennes forskning är för tillfället riktat mot en av de mörkaste sidorna med sociala medier – kränkningar och näthat.

Tillsammans med internetforskaren Annakarin Nyberg undersöker Elza Dunkels hur människor som är aktiva i sociala medier hanterar hot och hat på nätet.

Forskarna har intervjuat ungdomar och influencers, nästa del av projektet kommer även att inkludera gamers. I den undersökta gruppen finns en stark kultur av att inte bara vara tyst när någon utsätts för hat.

Det här är grupper som har mycket kunskaper.

– Om hur man undviker hat, hur man stöttar varandra men också strategier för att inte bidra till hatet själv, att handla etiskt, säger Elza Dunkels.

En lärdom från projektet, menar hon, som kan appliceras på fler områden, är att ta tillvara kunskapen där den faktiskt finns. När det handlar om digitalisering kan de som är mycket på nätet mer än de som inte är där.

Därför håller Elza Dunkels inte med dem som argumenterar för att skolan ska vara analog så länge det bara går. Att lära sig källkritik på nätet teoretiskt räcker inte. De teoretiska diskussionerna måste ske parallellt med att barn och ungdomar vistas i nätmiljöerna.

– I mina studier har jag stött på mycket kritiskt tänkande bland unga. Det här utvecklas lättare på rätt plats, i rätt kontext. Det är svårt att torrsimma källkritik på nätet, säger Elza Dunkels.

Digitaliseringen och skärmanvändan­de är tveklöst en av de mest om­tvistade frågorna i den svenska skol­debatten.

Vad vet vi egentligen om hur skärmarna påverkar skolan?

– Skola och undervisning är så komplext att det är svårt att hitta svar. Däremot kommer vi att hitta mindre svar som är superviktiga, säger Elza Dunkels.

The Steps, 77 x 88 cm, ink, airbrush, vinyl and oil on canvas, 2017. ©Kristoffer Zetterstrand

Generellt kan man säga att hjärnfor­s­kningen är tveksam till skärm­anv­ändande medan de som forskar om säkerhet på nätet vill att barn ska lära sig att använda plattor och telefoner tidigt.

Elza Dunkels menar dock att mycket av dagens forskning börjar i fel ände:

– Jag hade ett möte med en läkare som stolt visade upp en studie som han skulle vara involverad i. Den hette något i stil med How bad are cellphones for kids?. Vad tror du svaret blir om man börjar så, säger hon.

Mobiltelefonerna har blivit själva symbolen för slaget om skärmarna i skolan. Elza Dunkels menar att det absolut kan vara en lösning att ha telefonerna i en låda under dagen, om det förbättrar studieron och minskar antalet distraktioner för eleverna.

Men man ska inte låta det stanna vid ett förbud.

– Det här är ett av vuxnas och skolans uppdrag att hjälpa barn i det här hanterandet. Vi måste vara med i den processen och diskutera knep och strategier, säger hon och ger ett exempel:

– Om du kollar för mycket på snapchat, lägg den inte på startskärmen, ta bort notiserna. Det är ett ypperligt tillfälle att hjälpas åt, för vi vuxna är inte heller där ännu. I många avseenden är vi amatörer jämfört med barnen.

På samma vis kan man ta sig an ett annat omdiskuterat område, källkritiken på nätet. Där räcker det inte heller med att bara avråda eller förbjuda användandet av vissa källor.

– Det finns inga vuxna som inte använder Wikipedia, då kan vi inte kräva det av barnen. Vi måste lära ut vilka fällor som finns där och vilka strategier man kan ha.

Grunden för Elza Dunkels tänkande kring digitaliseringen är att den är här för stanna. Då kommer inte förbud eller begränsningar att fungera. Då är vägen framåt att försöka analysera möjligheter och risker med den nya tekniken, och sedan agera utifrån det.

Det är ett slöseri med barnens uppväxttid att vi inte gör det, att vi i stället slår saker i huvudet på varandra, säger Elza Dunkels.

För lärare är det mycket att ställning till i dessa tider. Förutom olika råd och rön om digitalisering finns det många aktörer som vill sälja sina produkter. Risken är att skolorna sätter likhetstecken mellan digitalisering och prylar, menar Elza Dunkels.

Foto: Lasse Burell

Skolverkets riktlinjer handlar väldigt lite om enheter, plattor nämns till exempel inte. Det går utmärkt att prata om digitaliseringens roll i samhället utan att köpa in en massa grejer. Vi vet dessutom inte vad som gäller om två år.

Umeåforskaren debatterar och föreläser om digitalisering vecka efter vecka. I en tid då många känner en oro för vad skärmanvändande och sociala medier leder till, vänder hon på perspektiven. Och provocerar.

Hon tycker till exempel inte det är mycket att bråka om att barn läser mind­re böcker.

– Jag älskar att läsa och läser bara på papper. Det är för att jag är fostrad i det. Det finns ingen värdeskillnad i att se ett barn läsa i en pappersbok eller se ett barn läsa på en skärm. Det känns bara annorlunda. Då tycker jag att man får utmana sina egna fördomar.

Likadant är det med barns stillasittande. Där har skärmarna, åtminstone delvis, blivit en syndabock för att hela samhället gått mot mer stillasittande.

– Vi har under lång tid byggt bort all naturlig rörelse. Det är lättare att säga att barnen inte ska sitta med skärmar än att förändra vår egen livsstil, säger Elza Dunkels.

Åsikterna om skärmar har gett henne egna erfarenheter av näthat. Efter en radiodebatt för några år sedan om barns skärmtid fick hon en rad hatiska mejl. Elza Dunkels blev rejält omskakad och var sedan sjukskriven i tre månader. Än i dag ransonerar hon sina medieframträdanden, i synnerhet i P1 som lockar mången ”vän av ordning” att höra av sig.

– Är jag med i radio vill jag helst vara hemma när det sänds. Är jag bortrest försöker jag ta en fika med någon vän, som sedan kan få kolla mejlen åt mig, säger hon.

Trots de egna upplevelserna fortsätter Elza Dunkels att forska och debattera. Det egna engagemanget är obrutet:

– Det är maktfrågor som ligger i grunden. Jag tycker att barn och unga förminskas så mycket, vi håller tillbaka deras möjligheter. Det tycker jag är djupt odemokratiskt.

Elza Dunkels har publicerat bland annat

Vad gör unga på nätet?, Gleerups förlag 2018,

Nätmobbning, näthat och nätkärlek, Gothia Fortbildning 2015,

Näthat: strategier och förhållningssätt, tillsammans med Annakarin Nyberg.

Går att ladda ner från hemsidan kulturer.net, publicerad 2019.

Har också medverkat i en rad antologier om barn och digitalisering.

Alla artiklar i temat Digital skola (14)

ur Lärarförbundets Magasin