Läs senare

»Utbildning på vetenskaplig grund sker inte av sig självt«

av Ingvar Lagerlöf
21 Sep 2018
21 Sep 2018
Marie-Helene Zimmerman Nilsson deltar i ett forskningsprojekt som följer lärares arbete med skolutveckling. Foto: Anders Andersson

Lärarna, förskollärarna och skol­ledarna står i fokus när forskare vid Högskolan i Halmstad följer ett skol­utvecklingsprojekt i fyra kommuner. Ett av målen är att få en förståelse för hur personalens arbete med skolutveckling fun­gerar och utvecklas under projektets gång.

– Det är inte så vanligt att följa ett skolutvecklingsprojekt ur de anställdas synvinkel. Men det är otroligt viktigt eftersom det finns så mycket forskning som visar lärarnas avgörande betydelse för lärandet och verksamhetens kvalitet, säger forskningsledaren Marie-­Helene Zimmerman Nilsson.

Projektet From Great to ­Excellent är lite speciellt inte bara för att det följs av forskarna utan också för att fyra kommuner – Halmstad, Kungsbacka, Laholm och Varberg – samarbetar om skolutveckling tillsammans med Region Halland och Högskolan i Halmstad. Kommunerna och personalen har till­sam­mans arbetat fram prioriterade utvecklingsområden som exempelvis  undervisning i förskolan och en tillgänglig lärmiljö i skolan. Målet är att ­ta fram arbetssätt grundade på vetenskap och erfarenhet som gynnar barns och elevers mål­uppfyllelse.

Under det första året har forskarna genomfört en utbildning för att höja personalens kompetens i att analysera sitt eget och andras arbete. Deltagarna har varit ”kritiska vänner” åt varandra genom att skugga en kollega i den pedagogiska praktiken och sedan diskutera vad som skett och hur det påverkat undervisningen. Forskarna har hållit i fem gemensamma träffar där deltagarna också analyserar egna forskningsfrågor, utifrån de prioriterade utvecklingsområdena.

Marie-Helene Zimmerman Nilsson tycker att en styrka är mixen av olika personalkategorier. Förskollärare, ­lärare i övriga skolformer, rektorer och förskolechefer är tillsammans i blandade grupper i stället för varje personalkategori för sig.

– Det gör att det kommer in helt nya perspektiv i diskussionerna vilket gör det väldigt spännande, säger hon.

Forskarna studerar med hjälp av bland annat enkäter och ljudinspel­nin­gar hur samtalen i diskussionsgrupperna gestaltar sig under kursens gång.

– Vi kan se att de blir allt säkrare i sina roller och mindre beroende av att forskarna ska ge svar på deras frågor. Vi har en stark känsla av att de håller på att erövra det här arbetssättet, säger Marie-Helene Zimmerman Nilsson.

Projektet pågår i fem år fram till 2022. Hur forskarna ska följa det i fortsättningen avgörs från år till år. Marie-Helene Zimmerman Nilsson ser det som naturligt att utvecklingen av personalens analyskompetens är en del av satsningen på att höja elevernas resultat.

– Skollagen anger att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Men det är inget som sker av sig självt utan något som alla i förskolan och skolan behöver jobba aktivt med. Därför är det oerhört viktigt att förskollärare, lärare och skolledare får reella möjligheter att utveckla sina förmågor, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin