Läs senare

Trygga elever ställde krav på gymnasiet

Betygen sjönk när eleverna från Nossebro började gymnasiet. Men avhoppen var få och många ville läsa vidare.

03 mar 2017
Foto: Sebastian Lamotte

Under några år följde tre forskare från Borås högskola, Bengt Persson, Elisabeth Persson och Julie Allan, arbetet på Nossebro skola. I den nyutkomna boken Inkludering och socialt kapital har Bengt Persson och Elisabeth Persson gjort en kvalitativ studie av hur elever som gick ut gymnasiet 2010 och 2011 ser på sina studier. Ett representativt urval av 20 tidigare elever intervjuades.

– Det vi såg var trygga unga människor som visade tolerans mot olikheter och hade tilltro till sin egen förmåga.

Eleverna berättade att de hade fått med sig relevanta kunskaper och varit väl förberedda för gymnasiestudier. De hade också ett socialt kapital som gjorde att de vågade ställa krav för att få rätt hjälp.

Nossebro skola

Nossebro skola är Essunga kommuns 6—9-skola med 267 elever. 2007 hade skolan bland de sämsta resultaten i Sveriges Kommuner och Landstings jämförelse. Förändringsarbetet byggde på specialpedagogisk forskning och personalen läste och diskuterade tillsammans.

Uppgifter lyftes från rektorn för att möjliggöra för denne att lägga mer tid på uppdraget som pedagogisk ledare. Inga extra pengar eller andra resurser lades på skolan. Alla elever erbjuds läxläsningshjälp två gånger i veckan och lovskola under alla längre lov.

Vårterminen 2016 hade 86 procent av niondeklassarna gymnasiebehörighet och 80 procent hade betyg i alla ämnen. 2007 var dessa siffror 78 respektive 63 procent.

När de före detta eleverna fick frågor om vad de tänkte om det inkluderande arbetssättet på Nossebroskolan sa flera att de inte kunde svara eftersom de inte haft några elever med speciella behov i sin klass.

– Men var femte elev i de aktuella årskurserna hade en diagnos så de hade sannolikt haft klasskamrater med svårigheter utan att tänka på det. Det visar att många av dessa barn klarar sig väl i en vanlig skolmiljö om de får rätt stöd, och att olikheter ses som naturligt i en fungerande inkluderande miljö.

På gymnasiet sänkte eleverna sina resultat. Bengt Persson menar att elevers betyg till stor del är ett mått på pedagogiken på den skola de går i. Men försämringen berodde inte bara på mindre stöd från lärare.

– På deras nya skolor var det mer konkurrens mellan eleverna, vilket gjorde en del förvirrade eftersom de var vana vid att uppmuntras att hjälpa varandra.

Sammantaget klarade sig eleverna ändå väl. Avhoppen var mycket få, de fick godkända betyg och merparten av dem planerade att läsa vidare.

Bengt Persson menar att nycklarna bakom Nossebroskolans framgångsrika förändringsarbete var att alla var ense om att förändring behövdes, att personalen skaffade sig goda kunskaper om pedagogisk forskning och att ledningen litade på sin personal.

ur Lärarförbundets Magasin