Läs senare

The wow factor

Anne Bamford granskade 170 länders arbete med estetiska ämnen och kultur i skolan. Det gjorde henne tvärsäker. Konst, kultur och kreativitet är nyckeln till en framgångsrik skola.

Anne Bamford är ett levande uppslagsverk. När jag träffar henne under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i slutet av september rabblar hon exempel på länder som valt att satsa på estetiska ämnen och kreativ undervisning för att förbättra skolresultaten. Finland, Kanada och Sydkorea ligger alla i topp i internationella undersökningar som Pisa och satsar brett på estetik och kreativitet i skolan. Tydligast är det i USA, säger Anne Bamford.
   – Där kontrollerar varje stat sin egen undervisning. De stater med de mest traditionella systemen är de som har sämst resultat, medan de stater som har satsat på estetiska ämnen och mer kreativ undervisning har höjt sina skolresultat. Det gäller till exempel Chicago som hade några av de sämsta skoldistrikten men nu ligger de bland de bästa.
        Anne Bamford är bosatt i London sedan ett antal år tillbaka och anställd av University of Arts. Men efter att ha väckt stor uppmärksamhet med sin forskningsrapport The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education har hon hela världen som sitt arbetsfält.
        The Wow Factor, som skrevs på uppdrag av Unesco, var klar 2005 efter att Anne Bamford ägnat två år åt att analysera material från 170 länder. Rapportens resultat var att estetiska ämnen har en positiv inverkan på elevernas lärande.
   – Numera finns det bokstavligen hyllmetrar med forskning som slår fast det här sambandet. Estetiska ämnen och kreativ undervisning stärker elevernas kritiska tänkande. Det förbättrar språkinlärning, särskilt skriva och läsa. Vi vet också att det förbättrar matematikresultaten, men endast den spatiala förmågan som används vid geometri och fraktaler, säger Anne Bamford.

Det är både de estetiska ämnena i sig och att använda sig av konst i andra ämnen som har en positiv effekt, säger Anne Bamford.
   – Det jag hänvisar till är den kreativa ansatsen. En NO-lärare kan vara en väldigt kreativ och konstnärlig lärare.
I Finland och Kanada har man insett värdet av detta. Där måste alla lärarstudenter läsa konst.
        Men en förutsättning för de positiva effekterna är att det är hög kvalitet på undervisningen. Det är A och O, menar Anne Bamford och berättar att vart fjärde land i den stora Unesco-studien hade så dålig undervisning i estetiska ämnen att det hade en negativ inverkan.
   – Det var den största överraskningen. Vi hade förutsatt att all konstundervisning är bra för då får barnen åtminstone något konstnärligt i skolan. Men så var det inte. Till exempel visade det sig att dålig konst- och kulturundervisning försämrade kreativiteten.
        I The Wow Factor identifierades ett antal faktorer som gav kvalitet. Det var bland annat samarbete med externa aktörer, att eleverna tvingades utmana sig själva och att undervisningen är likvärdig. Titeln är ett citat av en lärare som beskriver den fantastiska känslan av kvalitativ estetisk undervisning, ”wow”-känslan när ett barn är uppslukad av sitt arbete att skapa ett alldeles unikt verk.
        Anne Bamford är övertygad om att de flesta lärare vill använda mycket kreativitet, men att det tappas bort bland vardagens pappersarbete, prov och krav.
   – Här i Göteborg kom det upp en man till mig som hade jobbat som lärare i 40 år. Han hade skrattat och gråtit om vartannat under föreläsningen och sa att ”det är så här undervisning ska vara”. Det är fruktansvärt om lärarna har tappat sin förmåga att vara kreativa. Vi måste hjälpa dem att bygga upp den igen. För du kan inte ge kreativitet till barnen om du inte känner det inom dig själv.

Forskningen visar också att estetiska ämnen ökar elevernas självförtroende och samarbetsförmåga, och det stärker det sociala samspelet i en klass.
   – Om barnen jobbar tillsammans i en pjäs, med en väggmålning eller sjunger i en kör är de inte längre enskilda individer utan en grupp som arbetar tillsammans. Det är mycket viktigt för den sociala sammanhållningen, inte minst nu när vi har så många mångkulturella klassrum med barn från hela världen bredvid varandra, säger Anne Bamford.
        Ytterligare en effekt är att eleverna skolkar mindre i skolor med bra estetisk undervisning. Barnen trivs helt enkelt bättre i de skolorna, vilket inte ska underskattas.
   – Om eleverna har roligt i skolan är chansen större att de anstränger sig och den energin överförs till alla ämnen.
        Det hände mig, säger Anne Bamford och berättar om sin egen skolgång i det sena 1960-talets Sydney.
        Hon tillhörde klassens ”bottenskikt” och hatade sin auktoritära lärare som ständigt var arg och slog de elever som inte var lydiga. Men i femte klass fick hon en ny lärare som använde drama i undervisningen.
   – Från det ögonblicket förändrades min attityd till skolan. Den nya läraren förstod mig och hittade ett sätt att nå fram till mig.
        Med förnyat självförtroende i bagaget gick det bättre i alla ämnen och sedan dess har karriären rusat på. Anne Bamford utbildade sig till lärare och efter drygt tio år i yrket övergick hon till att bli forskare och en av världens främsta förespråkare för kreativ undervisning. Hon menar att föregångslandet Sverige inte ska vända på klacken.
   – Sverige har ett internationellt rykte om sig att ha en kreativ och innovativ skola. Det är många länder som just därför vänder sig hit för att studera utbildningssystemet. Det som oroar mig nu är att det nu tycks finnas en press att gå ifrån det innovativa till förmån för en mer traditionell modell.
        Anne Bamford säger att det finns en motsättning i flera västländers skoldebatt just nu.
   – Vi lever i en kunskapsekonomi där de ekonomiska drivkrafterna alltmer handlar om kreativitet och innovationer. Det finns en stark press för ett mer innovativt samhälle. Men samtidigt finns det en motsatt strömning, en opinion som är orolig för skolresultaten och tror att lösningen är att gå 50 år tillbaka i tiden. Men det finns inga bevis som stöder det. Det finns tvärtom bevis för att länder som har lyckats bra i test som Pisa värderar estetiska ämnen och kreativitet högt.

ur Lärarförbundets Magasin