Ingår i temat
Uppdrag under press
Läs senare

Tänka kring texter ger perspektiv

Uppdrag under pressKritisk läsning är nyckeln till elevernas tänkande, anser Gunilla Molloy.

08 Maj 2018
Gunilla Molloy, docent
i svenska med didaktisk inriktning, har skrivit boken Svenskämnets roll — Om didaktik, demokrati och critical literacy. Foto: Robert Blombäck

— För mig har det alltid varit viktigt att uppmuntra eleverna att tänka. Medan de tänker kring viktiga frågor så kan de också läsa och skriva och lyssna på andra. Tänka är honnörsordet för mig i läroplanen.

Kanske är det just detta som gjort att det dubbla uppdraget, alltså att integrera demokratiuppdraget i kunskapsuppdraget, är självklart för Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning.

I nyutkomna boken Svenskämnets roll – Om didaktik, demokrati och critical literacy utvecklar Gunilla Molloy sina tankar och visar med flera lektionsexempel hur en sådan undervisning kan gå till. Att läraren kan ställa sig frågor som: Hur ska jag lyfta demokratiperspektivet i detta? Vilka texter ska jag lägga in i undervisningen? Hur behöver vi titta på texterna?

Enligt Gunilla Molloy är ett kritiskt textarbete nyckeln till att få eleverna att tänka och reflektera över de texter som de läser. I det arbetet undersöker de bland annat i vilket syfte en text har skrivits, vad den säger om tider som varit och om den tid vi lever i nu. Genom egna texter och samtal får eleverna möjlighet att reflektera över sin egen uppfattning i olika politiska och sociala frågor.

– Demokratibegreppet är komplext. Det handlar ju också om hur man förhåller sig till varandra i klassrummet. Man måste arbeta på ett sådant sätt att allas röster blir hörda, så att eleverna rent praktiskt kan uppleva att så här kan demokrati fungera, att man får säga vad man tycker och finna sig i att andra har olika åsikter.

– Och det finns ingen motsättning mellan en kritisk läsning av innehållet i en text och att arbeta med textens stil och struktur, säger Gunilla Molloy. Det handlar inte om antingen eller utan om både och.

I bokens inledning beskriver Gunilla Molloy en lektion hon höll för femtio år sedan, där hon för en högstadieklass i en Stockholmsförort med liv och lust berättade om Frödings liv och hans komplicerade förhållande till det motsatta könet utifrån hans dikt Vackert väder. Det mesta av lektionen gick åt till att förklara alla konstiga ord för eleverna som var rätt ointresserade av att läsa skönlitteratur. Själv tyckte hon att lektionen var intressant, men på frågan om det inte hade varit roligt svarade två flickor som dröjt sig kvar: ”Ja, för dig, ja”.

I en annan klass i en annan skola många år senare kretsade arbetet kring Frödings dikt Elin i hagen. Den här gången fick eleverna reflektera över textens innehåll enskilt i sina läsloggar, diskutera sina svar i mindre grupper och i helklass och sedan diskutera frågor som varför kvinnan i dikten måste dränka sitt barn, vems röst som hörs i texten, hur vi ser på oönskade graviditeter i dag och hur synen på abort kan te sig i vårt mångkulturella samhälle.

Den här gången hade Gunilla Molloy gjort helt andra och medvetna val av text och undervisningsmetoder, val som utgick från de nyckelord som är bokens undertitel; didaktik, demokrati och critical literacy.

Den första Frödinglektionen kan visa hur en lektion kunde se ut för femtio år sedan. Men Gunilla Molloy menar att så kan det fortfarande se ut i många klassrum än i dag. Och hon får stöd i Skolinspektionens undersökning från 2012 där de konstaterar att kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget hanteras var för sig. I Skolinspektionens slutsats står: ”Målet med skolans demokrati- och värdegrundsarbete är att främja demokratin och motverka odemokratiska uttryck. Det förutsätter att värdegrunden integreras i kunskapsmålen.”

– Jag har utgått från den slutsatsen och skrivit en bok som visar hur man kan integrera värdegrunden i kunskapsmålen i skolämnet svenska. Det förutsätter ett annat sätt att tänka kring lektionsplanering, men elevtexterna visar inte bara att det låter sig göras utan att eleverna också tycker att det är intressant, kreativt och intellektuellt utmanande. Frågor om demokrati och människors lika värde kan inte bara stå som vackra ord i värdegrundstexten. De måste konkretiseras och gestaltas i kunskapsuppdraget och i klassrummet varje dag.

Alla artiklar i temat Uppdrag under press (12)

ur Lärarförbundets Magasin