Läs senare

Svalt intresse för genusutbildning

Målet är en genuspedagog i varje kommun. Men bara en dryg tredjedel av landets kommuner har skickat deltagare till utbildningen – trots att den är kostnadsfri.

20 Nov 2003

I slutet av nästa år ska det finns minst en pedagogisk resursperson i genus och jämställdhet i varje kommun. Det är målet för regeringens mångmiljonsatsning på utbildning av så kallade genuspedagoger i skolan. Men frågan är om det blir så?

  – Vi har platserna och kan klara det. Bara vi får sökande. Problemet är att kommunerna inte skickar deltagare – och vi kan ju inte tvinga dem.

Det säger Barbro Widerstedt på Värdegrundscentrum i Umeå. Tillsammans med Centrum för värdegrundsstudier vid Göteborgs universitet håller de i samordningen av den rikstäckande utbildningen. Kursen "Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap" är på tio poäng och sträcker sig över ett år.

Umeås upptagningsområde sträcker sig från östra Svealand och norröver. Av de sammanlagt 133 kommuner som omfattas har hittills bara 50 kommuner skickat deltagare. I Göteborgs upptagningsområde är situationen än sämre; av 157 kommuner har endast 51 skickat deltagare.

Detta trots att utbildningen är kostnadsfri. Det mesta av utbildningen sker på distans. Kommunernas insatser består i att frigöra tid för dem som deltar i utbildningen och betala resor till de träffar som ingår i kursen. Det handlar om åtta till tio dagar på ett år.

  – Det är ju inte så mycket, säger Barbro Widerstedt. Även om det naturligtvis kräver en del planering.

Kursen är användbar i den egna vardagen
En anledning till det låga deltagarantalet kan vara svårigheter att nå rätt personer med information om utbildningen, tror Barbro Widerstedt. Men på sina håll finns det också ett rent ointresse. Hon har tagit emot samtal från skolfolk som undrat om de kan gå kursen även om de inte får tjänstledigt och saknar den underskrift från kommun eller skolledning som egentligen behövs.

  – Det antyder ju att det finns problem att få stöd i hemkommunen för att gå utbildningen, säger hon. Men vi tar emot dem också.

Frågan är om man från kommunernas sida insett att det arbete som görs under utbildningen är direkt användbart i den praktiska verksamheten, undrar Barbro Widerstedt:

  – Det som är speciellt med kursen är ju att den riktar sig till pedagoger och skolfolk och att litteraturen är inriktad mot problem i skolan. Tanken är sedan att man inom utbildningens ram ska driva ett utvecklingsarbete på hemmaplan.

Vid sidan av de mer teoretiskt inriktade studierna omkring genus och jämställdhet i skola och undervisning ska alltså varje deltagare välja ett konkret problemområde med anknytning till den egna verksamheten och vardagen.

  – Man kan se det som en projektidé som man utvecklar och gör någonting av, säger Barbro Widerstedt. Och att man grundar den i vetenskapliga teorier och arbetssätt.

I kursbeskrivningen står uttryckligen att innehållet ska relateras till det jämställdhetsarbete som bedrivs i deltagarnas hemkommuner. Avsikten är också, står det vidare, att resurspersonen ska ges utrymme i sin tjänst att hjälpa andra lärare att bedriva jämställdhetsarbete.

  – Men det får inte stanna på den egna skolan, säger Barbro Widerstedt. Personen ska vara en resurs för lärare i hela hemkommunen.

Distansstudier fungerar bra
Eva-Karin Wedin från Västerås är lärare och sedan ett år tillbaka verksam som projektledare för "Jämställd skola" i Västmanlands län. I arbetet ingår bland annat att vara handledare åt två förskolor och en högstadieskola som arbetar med jämställdhet. Utbildningen ser hon som en möjlighet att fylla på sina kunskaper i det projektarbetet.

  – Jag använder mitt projekt som praktikfall i min kurs, säger hon. Det är ett bra stöd för mitt jobb.

Det ger henne också möjligheten att ingå i det nätverk som kursen naturligt utgör. Att studera på distans fungerar bra, tycker EvaKarin Wedin:

  – Men jag tycker inte att kursen utnyttjar de möjligheter som IT egentligen erbjuder. Vi skulle kunna diskutera mer via nätet och jobba mer med uppgifter den vägen.

Tina Lorens är 4–9-lärare med inriktning på svenska och engelska och arbetar på Risbroskolan i Fagersta. På skolan har man sedan en tid tillbaka arbetat med jämställdhetsfrågor. Det var också därför hon sökte sig till utbildningen av genuspedagoger.

  – Teoretiskt ger kursen otroligt mycket genom den kurslitteratur vi läser, säger hon. Dessutom är det värdefullt att träffa andra som har olika, men tyvärr också alltför ofta samma, erfarenheter.

Få män deltar i utbildningen
Kursen ger även en utmärkt möjlighet att bilda nätverk som kan ge stöd och inspiration i det fortsatta arbetet.

Tina Lorens tycker att hon har mycket bra stöd från sin skolledning:

  – Jag har generöst med tid och inga problem med vikarier.

Som eget problemområde i kursen vill hon vidareutveckla en projektidé som hon arbetade med förra året tillsammans med sina elever. Den handlade bland annat om härskartekniker, det vill säga hur man skaffar sig makt över andra genom till exempel förlöjligande eller osynliggörande.

  – Mina elever vill gärna spela in en film på det temat från skolmiljön. Härskartekniker är en företeelse som speciellt tjejerna känner väl till och som de utsätts för av såväl lärare som killar och andra tjejer.

Lennart Lundin, lärare på elprogrammet på Ådalsskolan i Kramfors, är en av mycket få män på utbildningen. Han menar att genusfrågan är en av de stora och viktiga frågorna, inte minst på ett program som är så starkt mansdominerat.

  – Det är ju mest killar som går här, säger han. Vi har bara två flickor på hela elprogrammet. Jag vill väva in det jag lär mig på utbildningen i den lokala kursen Livskunskap som vi har här på skolan.

Det är de gemensamma träffarna som ger mest, anser Lennart Lundin:

  – Vi har haft bra diskussioner. Men de har känts lite korta. Det borde vara fler och längre sammankomster.

Fotnot: Mer information om utbildningen "Värdegrund, jämställdhet och genusvetenskap" i Umeå finns på webbadressen www.vgc.umu.se och i Göteborg på webbadress www.phil.gu.se/genus

Utbildningsradion kommer med start den 25 januari nästa år att sända en teveserie på sex program om genuskunskap. Programmen är ett resultat av ett samarbete med genuspedagogutbildningen vid Göteborgs universitet.

Alla artiklar i temat Genus – om kunskap och kön (11)

ur Lärarförbundets Magasin