Läs senare

Stora vs små skolor

DebattTrenden är att bygga stora skolor på centralorter och lägga ned små skolor längre ut. Men det är inte storleken på en skola som avgör hur god kvaliteten är och det är förödande för en landsbygd att förlora sin skola, menar Åsa Morberg.

18 sep 2019
Stora vs små skolor
Illustration: Lasse Skarbövik

I Sandvikens kommun diskuteras nu bygget av en stor högstadieskola i centralorten. Kommunen har gjort en utredning om det framtida skolväsendet och i utredningen Skola 2025 framgår att skolledningen i Sandvikens kommun önskar större skolenheter. Skolledningen vill lägga ned de mindre högstadierna i ytterområdena och centralisera till en enda ny stor högstadieskola. Det betyder att högstadierna på två mindre orter, Österfärnebo och Storvik, läggs ned. Flera kommuner centraliserar på liknande sätt högstadieskolor, som i Gävle där Vallbacksskolan har byggts för cirka 400 elever i årskurs 7–9 och grundsärskola årskurs 6–9 samt även en autismspektrumgrupp inne i centralorten.

Begreppen stor skola och liten skola är inte entydiga. De är relativa. Mer än en fjärdedel av Sveriges skolor har färre än 100 elever och i dessa går drygt sex procent av eleverna. Fler än hälften av grundskolorna har färre än 200 elever och i dessa går omkring en fjärdedel av eleverna.  Märk väl att Sveriges 15 största grundskolor med årskurs 9 har totalt drygt 16 000 elever, varav den största har drygt 1 300 elever. De 93 minsta skolorna, alla med färre än 50 elever till och med årskurs 9, har tillsammans omkring 2 600 elever (SKL, 2018).

Anledningen till centraliseringsförslaget i Sandviken är ekonomi, även om det inte sagts rent ut. Kommunen menar att det är ekonomiskt fördelaktigt att lägga ned mindre skolor och bygga en stor. I utredningen Skola 2025 påstås att det finns klara belägg för de stora skolornas förträfflighet, bland annat sägs de förhindra mobbning. Det framhålls också i utredningen att de stora skolorna skulle utgöra mer attraktiva arbetsplatser för lärare och att det dessutom skulle vara lättare att rekrytera behöriga lärare till stora skolor.

Åsa Morberg

Åsa Morberg är docent. Hon skrev kort i våras om frågan om Sandvikens agerade när det gäller högstadieskolor på Facebook. Hon har sedan dess blivit ”fullständigt bombad med kommentarer, frågor och bekräftelse”. Morberg är didaktiker och har i många år undervisat och forskat främst vid Högskolan i Gävle. Hon är ­president i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningar och även engagerad i WFATE, en världsorganistion för lärarutbildningar.

Lärarna på stora skolor skulle få flera arbetskamrater. Undervisningen på stora skolor påstås också ha bättre kvalitet än undervisningen på små skolor. Intentionerna i lärarreformen som delade upp lärarnas kompetensområden, enligt följande: 1–7- och 4–9-lärare handlade om att de olika lärarkategorierna skulle lära av varandra och arbeta tätt tillsammans så att eleverna inte fick problem vid stadieövergångarna. Reformen infördes för att lärarna skulle följa eleverna under en större del av elevernas utbildning och därmed underlätta elevernas utveckling. Om man delar upp eleverna i separata stadieskolor, så är vi tillbaka till utgångsläget igen. Stora skillnader i sättet att arbeta mellan klasslärare och ämneslärare och med stadieövergångar som ”slår ut” elever. En samlad grundskola ger eleverna en tryggare och bättre progression.

Utredarna säger sig kunna belägga detta genom de val av studier som gjorts inom ramen för utredningen. Att belägga förslag om en enda stor högstadieskola handlar om vilka urval utredarna gör av tidigare forskning och vilka forskningsresultat de väljer att lyfta fram. Utredare kan i stort sett välja respektive välja bort forskningsresultat.  Det handlar också om hur utredarna förmår tolka den forskning som åberopas.  Ingen av utredarna i Sandvikens kommun är forskarutbildad. Hur ska då utredare kunna studera, värdera och tillämpa forskning om skola för att utveckla den kommunala skolan? Inget stöd syns heller ha getts åt utredarna att välja och värdera forskning i en forskningsöversikt.

Vad är det då för kunskap om forskning som utredare behöver ha för att förstå och omsätta vetenskapliga resultat till användbar kunskap om skolor och skolbyggen? I Skola 2025 står att läsa att ”forskning har visat att …”. Sådana vida formuleringar kan leda läsarna helt fel. Läsarna får en uppfattning om att det finns enhetlig kunskap om skolor och skolbyggen som alla är överens om. Så är det dessvärre inte. Forskare är sällan så säkra, att de uttalar sig så. I själva verket bör man mera se på forskning som ett ständigt ifrågasättande och prövande av vad man vet om ett visst fenomen.  Forskares oenighet kan faktiskt också vara ett tecken på forskningens kvalitet.

Forskares oenighet kan faktiskt också vara ett tecken på forskningens kvalitet.

Utredningen Skola 2025 har presenterats för föräldrar och för andra intresserade. Därefter valde kommunen att presentera utredningen för lärare och elever. Det är märkligt att professionella lärare inte fått vara med i utredningsarbetet. Förankringsarbetet hos lärargruppen väljer kommunen alltså att lägga allra sist. Utredningen Skola 2025 har orsakat debatter i media. Utredningen har framför allt upprört föräldrar på mindre orter, men även föräldrar inne i Sandviken. Föräldrar ser inte något positivt i att bygga stora högstadieskolor. De mindre byskolorna är också centrala för att bevara en levande landsbygd. Enligt min bedömning, som grundar sig på en genomgång av refererade källor i utredningen och egna sökningar av tidigare forskning, går det i stort sett att påvisa det rakt motsatta, mot vad som framhålls i utredningen Skola 2025.

Mobbning förekommer i både små och stora skolor, men mobbning bedöms vara lättare att upptäcka i de små skolorna. I de stora skolorna fanns dock en medvetenhet om anonymitetens problem och personalen arbetade aktivt med detta (Glesbygdsverket, 2009). De stora skolorna kan inte anses vara bättre för mobbade elever, som framhålls i utredningen.

De mindre skolornas undervisning är inte sämre än de stora skolornas. I Skolverkets rapport Utbildningsvillkor i glesbygd (Skolverket, 2000) konstateras exempelvis att de små skolornas elevers, det vill säga glesbygdselevernas, medelbetyg/genomsnittliga meritvärde är nästan exakt lika med riksgenomsnittet. Såväl Skolverkets fallstudier som nationell statistik tyder på att elever i glesbygden generellt sett får en precis lika bra utbildning om elever på annat håll (Skolverket, 2000).

De vetenskapliga studier som finns publicerade i ämnet ”likvärdighet i skolors undervisning är få”, men finns exempelvis sammanfattade i Skolverkets skrift Likvärdighet – ett delat ansvar (Skolverket 1996). De svenska och utländska studier som skriften refererar till pekar alla i samma riktning: skolans storlek har ingen betydelse för undervisningsresultaten.

Illustration: Lasse Skarbövik

Skolverket har gjort tre uppföljande studier av detta område, 2006, 2012 och 2018. Familjebakgrunden har stor betydelse för elevernas skolresultat, men hur har betydelsen egentligen utvecklats över tid? I vilken utsträckning klarar det svenska skolsystemet att kompensera för elevers olika förutsättningar att nå målen i slutet av grundskolan? Det är frågor som undersökts i en rapport (Skolverket, 2018). En finsk doktorsavhandling Att förstå det stora i det lilla av Karlberg-Granlund, 2009, tar upp forskning som ”torpederar myten om att pedagogiken i små skolor skulle vara sämre än i stora skolor” (Vasabladet 29 januari 2009) och hävdar att man genom att studera de små skolorna, når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och får motivation att lära sig.

Många studier från USA visar att det inte finns hållbara kvalitetsargument för större skolor. Elever från små skolor klarar sig bättre i sina fortsatta studier än vad elever från stora skolor gör. Små skolor syns också fostra bättre samhällsmedborgare med avseende på tolerans, respekt, jämlikhet och ansvar för självstyrning. Elever från små skolor har också mindre vålds- och beteendeproblem. Föräldrarnas engagemang i mindre skolor är också större än i stora skolor, vilket har ett positivt samband med elevernas prestationer. Tryggheten för eleverna är avsevärt större i små skolor, vilket påverkar såväl deras självförtroende som deras självkänsla (Doepel, 2017).

En svensk forskningsöversikt från Linnéuniversitetet gjord av Carl-Henrik Adolfsson (Linnéuniversitetet, 2014) visar att fastän undersökningen om sambandet mellan skolstorlek och prestation inte är riktigt entydig, speciellt för de lägre årskurserna är påverkan av en mindre skola positiv för studieframgången. Förhållandet skolstorlek och social situation undersöktes också i en svensk kontext, vilket visade att mindre skolor upplevs som tryggare, medan möjligheten till anonymitet förstås är sämre än i stora. Det går att statistiskt säkerställa att elever på större skolor har högre grad av frånvaro och en större frekvens av avhopp än på mindre skolor.

Vad gäller kostnaderna för små skolor respektive stora skolor, är forskningsresultaten inte riktigt entydiga, det går inte att säga att större skolor per automatik är kostnadseffektivare än små. Det är viktigt för beslutsfattare att verkligen beakta detta. En studie av små skolor i Sverige visar att när beslut fattas om skolan, tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna. Argumenten för sammanslagning till större skolor är ofta bristfälliga (Doepel, 2017). Forskning kan alltså visa det motsatta mot vad som framhålls i utredningen Skola 2025 i Sandviken. En undersökning gjord i Sverige om svenska småskolor, projektledare Cecilia Andersson (Hela Sverige skall leva, utförd 2011–2014) på 13 skolor från olika håll i Sverige är värd att citera:

”När beslut fattas om skolan tas sällan barnperspektivet eller långtgående konsekvenser med i beräkningarna. De som vill se större skolenheter använder argument som att det är svårt att få behöriga lärare till små skolor, den lilla skolan kostar mer och att elever i små skolor inte utvecklar sina sociala förmågor. Från forskningen kan man läsa det motsatta. Väldigt ofta beläggs småskolor med kostnader enligt schablonsiffror. I riktiga pengar kostar de här byggnaderna väldigt lite för kommunen och skattebetalarna, tjänstemännen missar att ta i beaktande bland annat kostnader för skolskjuts, ombyggnation, överblivna lokaler samt intäkter om föräldrar och barn lämnar kommunen.”

Egentligen kan man argumentera för att på längre sikt och när samtliga aspekter tas i beaktande borde planeringen i Sandvikens kommun egentligen ha handlat om att inrätta fler små skolor, en trend som man ser i dag i till exempel USA där man insett fördelarna med små skolor jämfört med stora skolor.  Sandvikens kommun kan utnyttja tillfället med en större översyn av skolan maximalt och tänka hållbart in i framtidens samhälle.

Varför inte ordna en arkitekttävling och bygga om byskolorna i hållbart trä, med solpaneler på alla ytor som är praktiska, förbränningstoaletter som sparar vårt dricksvatten, bygga för ett integrerat skol- och folkbibliotek och ett maximalt utnyttjande av lokaler. Matsalen kan nyttjas av äldre medborgare för att öka umgänge mellan generationer och spara transporter av mat, många äldre efterfrågar datautbildning, kunskapen har elever, datorer finns på skolan. Varför inte utnyttja dessa? Det finns lärare som skulle tycka att det är inspirerande att arbeta i en ”modern landsbygdsmiljö” och ser det som en fördel vid valet av arbetsplats. Om man kan bussa elever in till centralorten för skolgång, kan man bussa ut elever till landsbygden för skolgång. Det kan ge storstadselever fin livskvalitet.

Sammanfattningsvis: Trenden att satsa på stora skolor i centralorter och lägga ned skolor i ytterområden är ett stort misstag. Det är absolut inte skolans storlek som ensam avgör undervisningens kvalitet. Det är förödande för landsbygden att förlora sin skola. Trenden går åt motsatt håll i USA. Inga entydiga forskningsresultat finns, som i dag kan legitimera nedläggning av små skolor och etablering av stora skolor. Stora skolor är inte attraktivare arbetsplatser för behöriga lärare än små skolor.  De höga löner som erbjuds i stora skolor på centralorter, kan naturligtvis erbjudas även lärare som väljer de små skolorna. Att belägga förslag om en enda stor högstadieskola, som Sandvikens kommun gjort, handlar om vilka urval som görs av tidigare forskning och vilka forskningsresultat som lyfts fram.  Huvudmän kan i stort sett välja forskningsresultat och välja bort forskningsresultat så att det huvudmännen för fram ser väl underbyggt ut. Granska kritiskt och studera referenser.

REFERENSER

Hela Sverige skall leva, Andersson, C (2011-2014)

Rapport: Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat. SKL maj 2018

Att förstå det stora i det lilla: byskolan som pedagogik, kultur och struktur. Karlberg-Granlund, G (2009) Åbo Akademi University Press.

Små vs stora skolor. Glesbygdsverket, (2009)

Skolan mitt i byn: Diskussions­underlag och checklista inför eventuell nedläggning av en byskola
Ingrid Marklund. Uppdaterad mars 2009 av Bertil Westerlund, Glesbygdsverket

När byn förlorade sin skola: En fallstudie av avvecklingen av Backa skola, Lundgren, von Schantz­Lundgren (2010) Högskolan Dalarna, Falun

Skola 2025 – skolformerna och en likvärdig verksamhet. Utredning om det framtida skolväsendet i kommunen, Skolverket (2000) Sandvikens kommun

Utbildningsvillkor i glesbygd. Skolverket (2018) (2000)

Likvärdighet – ett delat ansvar Skolverket (1996)

Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor: En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan. SKL tidigare rapporter 2006 och 2012 samt 2018

Så mycket kostar skolan, SKL (2019-08-26)

ur Lärarförbundets Magasin