Läs senare

Starkt samarbete skola & näringliv

Lärare i världenDriver han ett företag eller är han lärare? Bjørn Erik Røysi är inte alltid säker. Han har ansvaret för eleverna som studerar bygg- och anläggningsteknik på andra året på ett norskt yrkesgymnasium i Hønefoss.

22 nov 2019
Bjørn Erik Røysi är lärare i bygg- och anläggningsteknik vid ett norskt yrkesgymnasium.
Foto: Björn Lindahl

En sak är i alla fall säker. Hans elever tar en stor del av utrymmet i den fyra år gamla skolan nära centrum av Hønefoss, sex mil nordväst om Oslo. Skolan kostade 450 miljoner kronor att bygga och öppnar en modernistisk famn för besökaren. Man kommer direkt in i de gemensamma uppehållsutrymmena. Det är högt i tak och på rasterna sitter eleverna på en stor trapp, vid småbord eller mellan de röda skåpen. Klassrummen ligger längs sidorna, med glasväggar så att man kan se vad som sker inuti. En frisör­elev håller på att styla en peruk, kockeleverna lagar mat och fyra skyltdockor står högst upp och väntar på textilelevernas kreationer.

Bjørn Erik Røysi

Ålder: 57 år, har undervisat i 30 år.

Bor: Geithus, 4 mil från Hønefoss.

Jobbar: I Hønefoss, en stad med 16 000 invånare.

Undervisar: På linjen för bygg- och anläggningsteknik

Utbildning: Yrkeskvalifikationer inom bygghantverk. Tvåårig teknisk utbildning. Två års utbildning för att bli yrkeslärare samt utbildning i specialpedagogik.

Arbetsplats: Hønefoss videregående skole.

Hela den bortersta delen, sett från ingångspartiet, är det bygg- och anläggningsteknik som rår om, bortsett från en bilverkstad där mekanikereleverna håller till.

När vi kommer in i den stora industrihallen, där de som vill bli snickare, rörmokare, betonggjutare och anläggningsarbetare får sin utbildning, är det lunch och helt tomt.

– Många av mina elever är dessutom ute på praktik på olika företag. Studierna varvas med praktik så att de är utplacerade måndag till onsdag och har undervisning torsdag till fredag, förklarar Bjørn Erik Røysi.

I den del där snickareleverna håller till vittnar rader med hundkojor, bodar för soptunnor och en och annan lekstuga om aktiviteten. På ett välfyllt lager finns det mer byggmaterial.

– Eftersom vi säljer det vi gör, täcker det materialkostnaden och lite till. Det ger en annan ekonomi, säger Bjørn Erik Røysi.

Han visar stolt upp all utrustning som rörmokarna har, med möjlighet att lägga rör från en våning till en annan och ett eget rum med pannor för att lära sig värmeväxlingsteknik.

– Jag är nöjd med allt utom att det blir för mycket väsen när 45 elever ska vara här samtidigt. Därför sker en hel del arbete ute, som att bygga ställningar och murning. Men vi har ansökt om ett väggformsystem för 400 000 kronor. Det är ett samarbetsprojekt mellan skola och näringsliv, fem stora byggentreprenörer är med på projektet och ska bidra med upplärning och material. Målet är att öka rekryteringen till betongfacket.

– Det gäller att skriva goda ansökningar. Då går de som oftast igenom, säger han och ser fundersamt på uteområdet, som om han undrar var den nya anläggningen  ska få plats.

Norge: 5,4 miljoner invånare. Över 50 procent av landets yta ligger ovan trädgränsen.

– Ja, du har rätt. Vi är lite som ett företag, säger han.

Han och hans sex lärarkollegor på bygg- och anläggningsteknik kan visa på goda resultat. I fjol hade alla avgångseleverna arbetskontrakt när de slutade. För två år sedan var Buskerud fylkeskommun, där Hønefoss videregående skole ligger, det fylke som förmedlade flest lärlingar procentuellt bland utexaminerade elever i Norge. Skolan i Hønefoss var en av de två bästa i Buskerud.

– I år har företagen som vill skriva kontrakt med en av våra elever börjat kontakta dem som går på första året. Så eftertraktade är de.

Kontraktet gäller två år som lärling. Under den tiden tjänar lärlingen hälften av vad en yrkesutbildad gör enligt kollektivavtal.

Vi blir med upp till Røysis kontor där vi ber honom förklara hur det kan vara fallet. För Norge är det land i Norden som tagit emot flest arbetsinvandrare från Östeuropa. 112 000 polacker och 45 000 litauer bor nu i Norge. Många av dem arbetar som inhyrd arbetskraft i byggbranschen, ofta till betydligt lägre löner än norska byggarbetare. Det har gjort att intresset för att utbilda sig till byggyrken fått en knäck. I fjol var det till exempel så få sökande att det inte upprättades en enda klass på målarlinjen i Oslo.

– Vi har inte haft så mycket östeuropeisk arbetskraft i den här regionen, som i Oslo. Men den stora skillnaden är att myndigheterna har börjat ställa krav på att det ska vara minst tio procent lärlingar för att få ett byggkontrakt.

Själv jobbade Bjørn Erik Røysi i byggindustrin fram till 1989 och har yrkeskvalifikationer både som snickare och formsättare.

– 1989 blev det en konjunkturnedgång och då ansökte jag om att bli yrkeslärare.

Han tycker att det är en förutsättning att ha varit ute i yrkeslivet själv för att klara av jobbet som lärare.

Hønefoss videregående skole, som motsvarar gymnasiet i Sverige, ligger strax nordväst om Oslo.
Foto: Björn Lindahl

– Vi har ett unikt samarbete med näringslivet. Här finns många småföretag och numera stöter jag på gamla elever överallt. De som söker till bygg- och anläggningslinjen är väldigt motiverade. Vi hade en väntelista på 20-30 sökande i år.

Eleverna går först två år på skolan, och blir sedan, som nämnts, lärlingar i två år. På Hønefoss videregående skole finns det tre klasser på första året och två på det andra året. Undervisningen kan anpassas individuellt och byggas på teoretiskt så att eleverna också kan få studiekompetens till universitetet.

En stor skillnad på gymnasiet i Norge jämfört med Sverige är russefirandet. Russ är det samma som att ta studenten – men firandet inleds redan ett år innan examen med en utlandsresa. Eleverna slår sig ihop i grupper som under året fram till examen inreder och målar russebussar, som de sedan reser runt med till olika fester. Eleverna går på våren runt i röda eller blå overaller dygnet runt.

– Man får en chock av hur mycket pengar som går åt under russetiden. En buss kan kosta flera 100 000 kronor. Vi slipper det på yrkeslinjen, eftersom det bara är de med studiekompetens som blir russ.

Själv har Bjørn Erik fyra barn. Två av dem är gamla nog för att ha varit russ.

– Dottern firade måttligt medan sonen inte ville fira alls. Han var den ende i distriktet som inte ville delta i russefirandet. Det var så ovanligt att han intervjuades i lokaltidningen.

Annars tycker Bjørn Erik Røysi att eleverna är skötsamma.

– De är mycket mer motiverade än min generation. Det är klart att man får vara psykolog ibland, men det gäller att sända dem vidare till rätt person och inte tro att man kan lösa problem på egen hand.

Det är bara en tjej som studerar bygg- och anläggningsteknik. På porträtten av eleverna som Bjørn Erik Røysi har hängande över skrivbordet sticker hon ut – men det är mest för att hon har blått hår.

Det är endast en tjej som nu studerar på programmet bygg- och anläggningsteknik just nu här i Hønefoss. Så brukar det vara, menar läraren Bjørn Erik Røysi.
Foto: Björn Lindahl

– Det brukar komma en tjej i varje kull, men sällan mer än det.

Elevernas lunch är över och hallen för snickareleverna fylls med elever. Vi tittar in i ett av klassrummen där ämnet är konstruktionsritningar.

– Vi har tillgång till datoriserade ritprogram, men det är viktigt att eleverna lär sig från grunden hur en ritning görs. Då blir det lättare att göra dem på datorn också, säger Bjørn Erik Røysi.

Hur tror du att dina elever minns dig? Har du några speciella käpphästar?

– Det får du nästan fråga dem om. Men jag hoppas att de tycker att jag behandlade dem rättvist.

Den norska skolan

Skolsystemet

  • Barnen börjar i skolan när de är sex år, ett år tidigare än i Sverige. Det är tio års obligatorisk grundskola.
  • Från hösten 2018 infördes krav om att det ska vara maximalt 16 elever per lärare i årskurs 1-4 och max 21 elever per lärare i årskurs 5-10 i vanlig undervisning. Det har gjort att det blivit en stor efterfrågan på lärare, eftersom många kommuner inte fyllde de kraven. 6 procent av lärarna saknar lärarkompetens.
  • Det är 636 000 elever i grundskolan, fördelade på 2 800 grundskolor.
  • Gymnasiet kallas för videre­gående skole, med 188 000 elever
  • Betygssystemet består av en sexgradig skala där 1 betyder att eleven har mycket låg kompetens i ämnet, medan sex betyder att eleven har ypperliga kunskaper i ämnet. Läsåret består av två terminer.

Utbildningskvalitet

Norge kom på 18 plats bland OECD-länderna i Pisa-undersökningen 2015, efter Finland och Danmark, men före Sverige.

Det finns två norska skriftspråk. Bokmål är det största, och det som i vanligt tal kallas norska. Nynorska är ett språk med ord från de dialekter som ansågs mest ursprungliga när Norge strävade efter självständighet. Eleverna får själva välja vilket som ska vara huvudspråk. Knappt tolv procent av eleverna har nynorska som första skriftspråk. Alla elever studerar bägge språken.

Lönder & utbildning

I Norge utvidgades lärarutbildningen 2017 från fyra till fem år. Det betyder att studenterna både tar en mastergrad och får titeln lektor. En nyutbildad lektor tjänar i genomsnitt 498 600 norska kronor i årslön. Efter tio år har lönen stigit till 551 700.

Fackföreningar

  • Utdanningsforbundet är störst, med 180 000 medlemmar. Det tillhör fackförbundet Unio.
  • Skolenes landsforbund är ett LO-förbund som organiserar 6 000 lärare, bland annat på trafikskolor.
  • Lærernes Yrkesforbund organiserar 600 lärare, huvudsakligen i maritim sektor.

ur Lärarförbundets Magasin