Läs senare

»Slump & tur ska inte avgöra modersmålsundervisningen«

ReportageModersmålsundervisningen har återigen hamnat i debatten. Ändå fick utredningen, som tydligt visar att modersmåls­undervisning inte bromsar elevernas utveckling i svenska, knappt någon uppmärksamhet när den presenterades på försommaren.

19 sep 2019
»Slump & tur ska inte avgöra modersmålsundervisningen«
Med en stark drivkraft i egna erfarenheter forskar Nihad Bunar kring modersmålets betydelse. Foto: Lasse Burell

Sent på våren 2018 fick Nihad Bunar ett telefonsamtal från dåvarande utbildningsministern, Gustav Fridolin (MP). Var Bunar intresserad av att göra en djupdykning och bli särskild utredare? Uppdraget var att kartlägga behovet av modersmålsundervisningen samt studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer.

Nihad Bunar behövde ingen betänketid. Han svarade omedelbart ja.

Delvis accepterade han Fridolins erbjudande av rent ”egoistiska skäl”, förklarar han och syftar på att han brinner lite extra för just modersmålsundervisning på grund av sina egna erfarenheter.

I dag varierar kvaliteten över landet. Men slumpen och turen ska inte få avgöra för eleverna.

I dag är Nihad Bunar professor på avdelningen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet och har under många år profilerat sig, både i Sverige och internationellt, genom sin forskning på skolans villkor i det mångkulturella samhället samt om relationer mellan migration och utbildning.

Nihad Bunar

Foto: Lasse Burell

Ålder: 49 år.
Familj: Gift, två söner.
Bor: På Kungsholmen i Stockholm.
Gör: Professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Fil dr i sociologi.
Bakgrund: Född i Sarajevo, Bosnien, där han också läste sociologi och statsvetenskap vid universitetet. Kom till Sverige som 22-åring.
Aktuell: Som särskild utredare i det statliga betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering som kartlagt behovet av undervisning på modersmål och studiehandledning på modersmål.

– Rapporten var ett spännande tillfälle att omsätta delar av min forskning i praktiken. Förhoppningsvis kommer betänkandet att kunna påverka skolpolitiken och på sikt även höja modersmålsämnets och lärarnas status. Jag hoppas att det nu kommer att gå ut på remiss, säger han.

Men det fanns också en annan starkt bidragande orsak till att han omedelbart grep sig an det snåriga uppdraget att på kort tid skriva en rapport i ett ämne som inte tidigare har utretts i någon högre grad. I mitten av 1990-talet – innan Nihad Bunars akademiska karriär tog fart – arbetade han under en period som modersmålslärare och studiehandledare för bosniska flyktingbarn.

Några år tidigare när kriget rasade som värst i hemstaden Sarajevo, hade han själv av en slump hamnat på en flyktingförläggning i Malmö. Men mer om det senare.

Nu sitter vi i solen på ett kafé ett stenkast från Rådhuset i Stockholm. Nihad Bunar rör ned socker i sin espresso och ser nöjd ut.

– Så här efteråt är det bara att konstatera att jag och juristen Anna Bergqvist, som varit utredningens sekreterare, har utfört vad som egentligen skulle ha krävt fyra–fem personers arbete. Och jag har inte ens haft möjlighet att arbeta heltid med betänkandet. Ändå är jag tillräckligt dum för att göra sånt här, säger han, ler lite snett och klappar på en brun väska som innehåller en bastant lunta på dryga 400 sidor med titeln För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering.

Rapporten, som överlämnades till utbildningsministern Anna Ekström (s) i början av maj i år, innehåller bland annat konkreta förslag om hur statusen och kvaliteten ska höjas på såväl modersmålsundervisningen som på studiehandledningen på modersmål.

Inte minst är utredningen också en rejäl punktering av den seglivade myten att modersmålsundervisningen bromsar elevernas utveckling i svenska. Att påståendet inte stämmer bekräftas bland annat av de analyser SCB gjort för utredningens räkning.

På samma sätt konstateras i betänkandet att studiehandledning på modersmål ofta inte utnyttjas till sin fulla potential  – trots att det kanske utgör den viktigaste insatsen för nyanlända elevers möjlighet att kunna tillgodogöra sig undervisningen.

– Forskning visar att elever som är duktiga på sitt modersmål, och utvecklar detta, också utvecklar sitt andraspråk, alltså svenskan. Det förbättrar sannolikt också studieresultaten i stort. Men ändå ges undervisningen inte tillräckligt bra förutsättningar. Det finns så stor okunskap och många missförstånd kring både modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål att det är rena vilda västern, menar Nihad Bunar.

Han beskriver sig som en arbetargrabb och menar att ett land som USA inte hade gett honom samma möjligheter som Sverige.
Foto: Lasse Burell

Utredningen bygger bland annat på intervjuer med hundratals anställda i tio olika kommuner, bland annat rektorer, modersmålschefer, skolutvecklingschefer, rektorer, modersmålslärare, studiehandledare och dessutom föräldrar.

En vanlig missuppfattning är att skolorna måste ha minst fem elever för att undervisning i ett visst modersmål ska kunna ges.

– Grundregeln är att huvudmannen är skyldig att erbjuda undervisning om det finns fem elever. Men det innebär inte att man ska sitta och vänta på att fem personer dyker upp. Det är fullt möjligt att ge en enda elev modersmålsundervisning om det finns en lämplig lärare, säger Nihad Bunar.

Utredningen föreslår att spärren på fem personer slopas, och pekar på möjligheten att erbjuda ämnet i fjärrundervisning. Ett annat förslag är att huvudmännen ska bli skyldiga att erbjuda modersmålsundervisning under elevens hela skoltid och inte bara i sju år, vilket är fallet i dag.

För närvarande är modersmål ett frivilligt ämne för drygt 280 000 elever i grundskolan och motsvarande skolformer. Men intresset för ämnet är påtagligt lågt. Knappt 170 000 av grundskoleeleverna läser sitt modersmål. Hur kommer det sig att inte fler deltar i undervisningen?

För att komma till botten och förstå har Nihad Bunar och Anna Bergqvist, med hjälp av Natalia Ganuza från Uppsala universitet, grävt ned sig i nationell och internationell forskning. Dessutom har de sammanställt egen statistik för att identifiera deltagande, avhopp och genomströmning i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål.

– Inte ens skolorna själva för den här typen av statistik. Vi fick göra rubbet själva och sitta med excelfiler för att få ihop det. Genom vårt arbete blev det tydligt att avhopp och genomströmning inte går att separera från kvaliteten på undervisning och studiehandledning, de hänger ju ihop. Visserligen ingick det inte i direktivet att granska kvaliteten men det hade varit tjänstefel att inte även ta upp den frågan eftersom den hänger samman med elevernas låga intresse, säger Nihad Bunar.

Det råder stor brist på legitimerade och behöriga modersmålslärare vilket gör att de är undantagna kravet på legitimation. De kan också anställas utan tidsbegränsning. I utredningen framkommer att drygt 31 procent av modersmålslärarna har pedagogisk högskoleexamen och att endast 24 procent är legitimerade och har ämnesbehörighet.

Utredningen föreslår

  • Att modersmålsundervisningen ska regleras i timplanerna, vilket bland annat innebär att undervisningen knyts närmare skolans övriga verksamhet och att ämnet får en garanterad undervisningstid.
  • Att elever ska ha rätt att delta i modersmålsundervisning oavsett hur många elever det finns hos en huvudman som önskar (och är berättigade till) modersmålsundervisning i språket. Förutsättningen är dock att det finns en lämplig lärare.
  • En förstärkt rätt till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever som tas emot inom skolväsendet i grundskolan och motsvarande skolformer.
  • Ett uppdrag till Skolverket om att samordna och driva utvecklingen av studiehand­ledning på modersmålet.

Lika illa är det bland studiehandledarna på modersmål. Bland dem har var bara femte pedagogisk högskoleexamen.

– Att så få modersmålslärare och studiehandledare är högskoleutbildade är ett allvarligt problem. Därför är det viktigt att förändra grundutbildningen och införa långsiktigt kompetensutvecklingsprogram för att höja ämnets och stödåtgärdernas kvalitet och status, säger han.

En annan väsentlig förklaring till det låga intresset är att modersmål, till skillnad från andra ämnen, inte är reglerat i de nationellt fastställda timplanerna. Det innebär bland annat att undervisningstiden varierar stort mellan olika huvudmän. Exempelvis är det mycket vanligt att lektionerna i modersmål hålls efter att den vanliga skoldagen är slut.

– Då är eleverna trötta och vill kanske ägna sig åt andra saker. Det signalerar också att ämnet inte är lika viktigt som andra skolämnen. Därför föreslår utredningen att modersmålsundervisningen ska regleras i timplanerna, vilket bland annat innebär att undervisningen knyts närmare skolans övriga verksamhet och att ämnet får en garanterad undervisningstid, säger Nihad Bunar.

I betänkandet förordas även en förstärkt rätt till studiehandledning på modersmål för nyanlända elever och att den ska gälla alla årskurser, inte bara under högstadiet.

– Skolverket bör dessutom få uppdraget att samordna och driva på utvecklingen av studiehandledning på modersmålet. I dag varierar kvaliteten över landet. Men slumpen och turen ska inte få avgöra för eleverna.

Även om det inte har något som helst att göra med godtycklighet i vare sig studiehandling eller modersmål är han själv ett exempel på slumpens nyckfulla tillfälligheter.

När kriget bröt ut i forna Jugoslavien var Nihad Bunar en 22-årig student som hängt på en kompis som skulle hälsa på några släktingar i Sverige. Nihad ville inte återvända till infernot i Sarajevo, anmälde sig som flykting och hamnade i Malmö.

Så småningom fick han chansen att återta sina akademiska studier i Sverige genom en kombination av envishet och tur. Svenska hade han lärt sig på egen hand, bland annat genom jobbet som modersmålslärare.

Jag har fått fantastiska möjligheter och drivs av en känsla av att vilja betala tillbaka, inte svika och att göra mitt bästa. I högsta grad är jag en arbetsnarkoman och jobbar minst 15 timmar om dagen, konstaterar han.

Och utan den envetna energin hade det sannolikt varit omöjligt att, på kort tid och med begränsade resurser, sammanställa den statliga utredningen För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering.

Utveckla språkkunskaper om modersmålet

Modersmålslärare undervisar i modersmål som är ett eget ämne. Syftet med under­visningen i modersmål är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Moders­målet har stor betydelse för barns språk, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bra förutsättningar att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen.

Studiehandledare ger stöd på moders­­målet till elever som nyligen har kommit­ till Sverige och inte klarar att nå kunskaps­kraven i ett eller flera ämnen. Alla ny­anlända elever i årskurs 7–9 ska få studiehandledning på modersmålet, eller i sitt starkaste skolspråk, om det inte är uppenbart obehövligt.

ur Lärarförbundets Magasin