Ingår i temat
Uppdrag under press
Läs senare

Släpp in omvärlden i förskolan

Uppdrag under pressNär barnen får reflektera över etiska och moraliska frågor läggs grunden för att de ska bli aktiva medborgare.

Där floden kröker sig. 110 x 120 cm, Broderi, textilfärg, applikation, 2014. ©Ida-Lovisa Rudolfsson

Förskolans läroplan är i slutfasen av en revidering, ett arbete som pågått under cirka ett år. Även om flera delar kommer att skrivas om och skrivas på nytt så föreslås den inledande delen fortsatt innebära att förskolan, som en del i skolväsendet, ska vila på demokratins grund. Det kan tyckas enkelt och självklart, men hur gör man då för att följa läroplanens intentioner? Och vilka utmaningar måste förskolläraren hantera i detta arbete?

Vi vet från tidigare forskning att det är svårt att prata om och konkretisera demokratifrågorna i förskolans vardagliga arbete. Det visar även Skolinspektionens färska rapport Förskolors värdegrundsarbete där en av de mest framträdande slutsatserna är att ”Värdegrundsuppdragets underliggande begrepp upplevs som svåra att konkretisera i ord”.

Att gå från ord till handling är inte lättare. Ofta väljer förskollärare att arbeta med det som ligger nära den egna verksamheten. Som några förskollärare uttryckte i en intervju: ”Vi jobbar med det som är konkret för barnen, det de känner igen.” I dessa situationer kom demokratifostran att handla om att undvika konflikter och att tillgodose varje barns behov.  Det är självklart viktiga aspekter i förskolans vardag, men snarare delar av konflikthantering, likabehandlings- och omsorgsuppdrag än aspekter av demokratiuppdraget. Demokratiuppdraget är mer övergripande och omfattar frågor, värderingar och ställningstaganden som sträcker sig bortom förskolans – och till och med landets – gränser.

Annica Löfdahl Hultman

är professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och forskningsledare för UBB, utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom. Är förskollärare i grunden och har under många år forskat om värde- och demokratifrågor i förskolan, om barns lek- och kamratkulturer liksom olika utbildningspolitiska reformer och dess betydelser för förskollärarprofessionen.   

I praktiken reduceras ofta demokratifostran till att låta barn öva på att välja. Fruktstunden är ett vanligt exempel på detta och transformeras i bästa fall till en situation av demokratiska arbetssätt där inflytande framträder, barns röster görs hörda och ett demokratiskt klimat utvecklas. Sådana valsituationer är så klart ett viktigt sätt för att introducera ett demokratiarbete med barnen, men det behöver utvecklas och vidgas med samtal om vad valfriheten betyder och vilka konsekvenser olika val kan få. Men genom den forskning som jag arbetat med vet vi att fruktstunden oftast stannar vid att barnen ska få välja, snarare än att involvera tankar om exempelvis globala levnadsförhållanden.

I ett projekt fick förskollärarstudenter berätta om hur de ville arbeta med demokratifostran i sitt framtida arbete. En vanlig situation som de beskrev kallar vi ”det fria fruktvalet” i boken Förskolans demokratifostran i ett föränderligt samhälle. Vi ville förstå vilka kunskapsinnehåll som blev tillgängliga för barnen genom ett sådant demokratiskt arbetssätt. I våra analyser liknar vi det fria fruktvalet vid det sena 1990-talets valfrihetsprinciper där vuxna väljer vårdcentral och skola eller förskola för sina barn.

Att välja innebär inte bara möjligheter utan även skyldigheter och därtill ett ansvar att ta konsekvenserna av sitt val. Har nu Kalle valt banan så är det svårt att ändra sig och vilja ha päron istället. Det krävs en extra tankevända av förskolläraren att målmedvetet betrakta fruktvalet som en lärsituation med ett kunskapsinnehåll om vad det innebär att vara medborgare i en demokrati. I likhet med vuxna som väljer vårdcentral så måste barnen göra vissa överväganden innan valet. Lukt, smak och färg samt möjligheten att få samma frukt som bästa kompisen är alla exempel på sådana överväganden.

Det var något med himlen. 110 x 120 cm, broderi, textilfärg, applikation 2014. Tillhör Nationalmuseum ©Ida-Lovisa Rudolfsson

Om det finns rättvisemärkta bananer, lokalt odlade äpplen eller plommon bland frukten så kan det fria fruktvalet även innebära att göra etiska överväganden. Valet av frukt kan på så vis öppna upp för ett samtal med barnen om hur våra val påverkar andra människors livsvillkor. Om vardagliga aktiviteter ges en innebörd av att vara en del av ett större och globalt jämlikhets- och demokratiarbete så läggs grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen att delta aktivt i samhället. Utmaningen för förskolläraren är att inte bara låta fruktstunden bli en rutinsituation.

Även om många förskollärare betraktar fruktstunden som det mest självklara sättet att göra vardag av demokrati så finns det också svåra omvärldshändelser som behöver beaktas i förskolans arbete med demokratifostran. Det kan i ett första läge vara bekvämt att ”tänka bort” verklighetsbilder från de senaste årens flyktingströmmar eller från möten med tiggare utanför mataffären som även barn får uppleva. Men om vi ska ta demokratiuppdraget på allvar så behöver även sådana ”stora” händelser uppmärksammas i förskolan. Det handlar om händelser som belysts i media och väckt uppmärksamhet och skapat starka reaktioner och på något vis satt spår i våra minnen. Händelser som har med våra grundläggande demokratiska värden att göra och som på sikt utmanar yttrandefrihet, allas lika värde och solidaritet med utsatta människor.

Självklart är det en utmaning för förskolläraren att ta sig an och problematisera sådana omvärldshändelser bland barnen i förskolan och göra det till ett didaktiskt innehåll. Det kräver en professionell handlingsberedskap som inte kan vara specifikt uttänkt i förväg, men som kan ha prövats och diskuterats i arbetslaget i generella termer. Att exempelvis arbeta med dramatiseringar, våga låta barn prata om varför en del barn inte kan bo kvar i sina hem, läsa sagor eller initiera lekar kan vara sätt att låta ett omvärldsperspektiv bli en del av de frågor och funderingar som barn har. På så vis skapas medvetna didaktiska förutsättningar för att främja barns förståelse för att demokratiska värderingar och arbetssätt sträcker sig bortom den egna förskolan.

Det krävs en extra tankevända av förskolläraren att målmedvetet betrakta fruktvalet som en lärsituation.

Vad betyder det att ha en handlingsberedskap för demokratiuppdraget? I förskollärarens ansvar ingår att skapa en konkret arena för demokratisk fostran. För att det ska bli möjligt behöver förskolläraren förhålla sig kritisk både till sitt eget vardagliga arbete och de förutsättningar som är givna. Den aspekten av det professionella uppdraget är inte så enkel och kräver en etiskt medveten förmåga att bevaka demokratins värden, särskilt när de utmanas och ifrågasätts. I två relaterade forskningsprojekt arbetar jag, tillsammans med kollegor, för att utveckla och ge förutsättningar som ska stärka förskollärarstudenters och förskollärares handlingsberedskap. Genom att möta studenter i samtal om att bli förskollärare med fokus på demokratifostran så prövar vi olika verkliga eller fiktiva situationer tillsammans.

The World as I Knew It I. 90 x 90 cm, broderi, textilfärg, applikation 2016. ©Ida-Lovisa Rudolfsson

När studenterna får sätta ord på sina erfarenheter och kunskaper om demokratifostran stärks den vetenskapliga grunden för det didaktiska arbetet. Vi vrider och vänder exempelvis på hur demonstrationer med antidemokratiska slagord kan bemötas bland barnen i förskolan eller hur vi kan hantera om en kollega visar sig ha antidemokratiska värderingar. I dessa samtal får studenter ta utgångspunkt i egna erfarenheter som kan vara att ha arbetat som outbildad i förskolan eller att själv vara förälder till förskolebarn.

Oavsett vilket resultat samtalen leder till så har samtalet i sig skapat en viss handlingsberedskap genom de kunskaper och erfarenheter som kommer till uttryck i studenternas visioner om framtida undervisnings- och omsorgssituationer i förskolan. Om en liknande situation väl uppstår i förskollärarstudenternas framtida arbete kommer de förhoppningsvis ha lättare att agera. På liknande vis träffar vi också de verksamma förskollärare som tar emot dessa studenter på deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Vi samtalar om deras utmaningar med att sätta ord på vad demokratifostran är. Att utveckla ett språk kring detta är viktigt både för deras egen del och för att kunna möta och utmana studenterna under deras VFU.

Men demokratifostran är inte något som enbart sker vid särskilda planerade tillfällen eller spontant i relation till uppkomna händelser i omvärlden. Det handlar om att ständigt upprätthålla ett förhållningssätt som omfattar både lokala värdegrundsaspekter och samhälleliga demokratifrågor. Oavsett vad det aktuella ämnet eller temat omfattar för specifika mål så måste demokratifostran finnas med som en lika viktig aspekt. Det är inget som kan bockas av på en checklista utan något som ska genomsyra förskolans vardag hela tiden.

Att ta sig an och utmana de eventuella hinder som ställer sig i vägen för demokratifostransarbete i förskolan har i allra högsta grad stor relevans i dagens samhälle. Demokratiska värden är inte huggna i sten och ett demokratiskt samhälle behöver bevaka dessa värden och hur de tolkas. Här kan förskolan, förskollärare och barn gemensamt bidra till att upprätthålla och levandegöra demokratins grundläggande idéer. I ett samhälle som snabbt förändras och där förskolan blir en del i en alltmer global kunskapsekonomi ställs den professionella handlingsberedskapen på sin spets. Här har vi alla som arbetar med forskning, med lärarutbildning, som chef eller som lärare i förskolan ett gemensamt ansvar att utveckla kunskaper och språkbruk omkring demokratifostran i förskolan.

litteratur

Skolinspektionen (2018) Förskolors värdegrundsarbete. Skolinspektionens rapport

Hägglund, S., Löfdahl Hultman, A. & Thelander, N. (2017) Förskolans demokratifostran i ett
föränderligt samhälle. Gleerups förlag.

Alla artiklar i temat Uppdrag under press (12)

ur Lärarförbundets Magasin