Ingår i temat
Det nya Sverige
Läs senare

Shaima blev bra på svenska när hon fick hjälp på arabiska

Dåliga kunskaper i svenska innebär självklart att även andra ämnen blir lidande. Ur denna insikt föddes idén till studieverkstaden på Kroksbäcksskolan i Malmö. Där får elever som inte har svenska som modersmål en del av undervisningen på sitt eget modersmål parallellt med svenska. En lyckad satsning med exceptionellt goda resultat.

18 Aug 2003

Shaima Musa är 16 år och har bott i Sverige i 14 månader. Hit kom hon från Bagdad i Irak tillsammans med sina föräldrar. Kvar i Irak finns hennes tre äldre bröder och en syster. Var bröderna, som varit politiskt aktiva mot Saddam Husseins skräckdiktatur, finns i dag vet varken Shaima eller hennes föräldrar, som är sjuka av oro. Bröderna har åkt ut och in i fängelse i över åtta år för sin politiska motståndskamp och nu i förvirringen efter USA:s krig i Irak är deras öde ovisst.

När Shaima kom till Sverige fick hon gå ett par månader i en förberedelseklass och sedan direkt in i årskurs åtta, fastän hon bara hade ungefär fyra års skolgång med sig hit från hemlandet Irak.

Hennes modersmål är kurdiska och arabiska. Att hon nu talar så bra svenska är nästintill ofattbart. Det ligger en oerhörd viljekraft och hårt arbete bakom, men också en medveten och lyckad satsning från skolan.

Arbon Kryeziu är 15 år och kom till Sverige för tre år sedan från Kosovo tillsammans med sina föräldrar och tre äldre syskon. Hans modersmål är albanska och hemma talar de mest albanska. Efter tre månader i förberedelseklass placerades Arbon i en vanlig klass och går nu i årskurs sju. Han talar bra svenska, men tycker själv att det går "sådär". I början i den vanliga klassen, där undervisningen bara var på svenska, förstod han nästan ingenting. Nu förstår han det mesta, men inte allt. I höst börjar han i årskurs åtta och är inställd på att läsa vidare i gymnasieskolan.

  – Det skulle jag nog inte ha varit om jag inte hade fått hjälp i studieverkstan, säger han.

86 procent har annat modersmål än svenska
Shaima och Arbon går båda i Kroksbäcksskolan i Malmö, där 86 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. Det är en låg-, mellan- och högstadieskola med totalt 565 elever. För två år sedan inleddes här en projektverksamhet med vad man kallar studieverkstaden.

  – Bakgrunden var att en oroväckande stor andel av våra elever med annat modersmål än svenska inte fick godkända betyg. Skolledningen insåg att något drastiskt måste göras, berättar Sven Olsson, skolans rektor.

Elever som kommer till Sverige sent under sin skoltid hör till dem som har svårast att nå skolans mål och få godkända betyg. Dåliga kunskaper i svenska innebär självklart att resultaten även i andra ämnen blir lidande.

Ur detta föddes idén till studieverkstaden, som mycket kort går ut på att elever som inte har svenska som modersmål får en del av ämnesundervisningen, samt stöd och hjälp med till exempel läxläsning, på sitt eget modersmål parallellt med svenska. På så sätt berikas och utvecklas båda språken och samtidig som eleverna förbättrar sina ämneskunskaper stärks deras kunskaper i svenska språket. I Kroksbäcksskolan omfattar den tvåspråkiga undervisningen grundskolans alla årskurser. I studieverkstaden, som ligger inrymd i det stora biblioteket och datasalen, får eleverna lärarhjälp enskilt eller i en liten grupp i svenska, engelska, matematik, so och no.

Den språkliga och etniska sammansättningen i Kroksbäcksskolan gjorde att man valde att fokusera på de tre största språkgrupperna som finns representerade här: albanska, arabiska och pashto/dari. Men studieverkstaden står även öppen för andra elever på skolan som behöver mer hjälp och stöd och fler och fler elever med svenska som modersmål söker sig dit för att förbättra sina studieresultat.

Viktigt att lärarna bor i området
Projektet inleddes våren 2001 med en orienteringskurs för arbetslösa lärare med utländsk bakgrund, som alla bodde i området. Det var en av förutsättningarna vid rekryteringen.

  – En viktig sådan, därför att vi ansåg att det var önskvärt att de här lärarna hade goda kontakter med de etniska föreningarna här i området, till exempel albanska kvinnoföreningen, afgansk ungdom, afgansk kultur… ja, det finns massor av sådana etniska föreningar här, säger Sven Olsson.

Andra krav var att lärarna skulle ha något av de tre språken man skulle satsa på i studieverkstaden som sitt modersmål. Vidare att de skulle ha pedagogisk utbildning och erfarenhet.

Har alla lärare i studieverkstaden pedagogisk utbildning från sitt hemland?
  – Nej, en rekrytering är ju alltid relativ och det är sällan man hittar någon som uppfyller alla krav och önskemål. Vi gjorde en totalbedömning och de personliga egenskaperna fick också väga tungt. Det är viktigt att lyfta fram den kultur och det språk som finns hos de här eleverna och inte bara negligera det. De kompetenser vi efterfrågar och anser är nödvändiga här finns inte med i den svenska lärarutbildningen. Våra lärare i studieverkstaden är i hög grad handplockade.

Nu, efter de två åren som studieverkstaden har funnits, kan man konstatera att den blivit en stor succé. Utvärderingen, som gjorts av Mathias Blob, forskare vid Institute of Psychology vid Köpenhamns universitet, visar exceptionellt goda resultat. Elever som tidigare haft stora svårigheter med såväl det svenska språket som de enskilda ämnena har förbättrat sina studieresultat på ett uppseendeväckande sätt. Av de cirka 200 elever som fått hjälp här hade 68 procent förbättrat sina studieresultat under verksamhetens första år. De övriga 32 procenten hade varit i studieverkstaden för kort tid för att man skulle kunna bedöma deras framsteg.

"Det är anmärkningsvärt", skriver Mathias Blob i utvärderingsrapporten,"att de elever som besökt studieverkstaden generellt sett uppvisar en mycket kraftigare förändringskurva. I varje ämne kan vi konstatera att de avancerat i betydligt större utsträckning än vad som är fallet för samtliga elever vid skolan."

Ett annat och minst lika viktigt resultat av verksamheten är att eleverna fått ökat självförtroende, de tycker att skolarbetet har blivit mycket roligare och deras lust att studera har blivit mycket större, även i ett framtidsperspektiv.

Lärarna i studieverkstaden påpekar också att de ser en ökad motivation hos eleverna; en nyvunnen nyfikenhet som bidrar till att studierna går lättare. De anser också att flertalet elever tack vare vistelsen i studieverkstaden visar ett större lugn och en ökad koncentrationsförmåga. De har blivit mer självsäkra och vågar yttra sig även under de vanliga lektionerna på svenska.

En hel evighet att översätta en sida svenska till arabiska
Den här bilden bekräftar också Shaima och Arbon.

  – Tidigare fick jag slita med mina läxor och de svenska läroböckerna ensam hemma utan hjälp. Det tar en hel evighet att översätta bara en enda sida svenska till arabiska. Vi har ju helt olika alfabet och skrivtecken. Det underlättar enormt mycket för mig när jag får hjälp med översättningen i studieverkstaden av mina lärare som har arabiska som modersmål men som också talar bra svenska, säger Shaima.

  – Jag blir bättre i både svenska och ämnena genom att vara här i studieverkstaden. På så vis vågar jag prata och ställa frågor på de vanliga lektionerna. Det vågade jag inte förut.

Shaima försöker arbeta så mycket som möjligt i skolan, även före och efter skoldagen i studieverkstaden. Hemma blir det inte mycket tid för studier. Där vilar ett stort ansvar på henne. Hon får ta hand om allt det praktiska som att städa, handla, laga mat, gå till posten och betala hyran. Hennes föräldrar är gamla och sjuka och oroliga och kan ingen svenska. De talar om att återvända till Irak.

Själv vill Shaima stanna i Sverige. Hon har börjat trivas här och klarar sig bra på svenska.

  – Jag vill studera vidare på universitet här i Sverige, kanske kemi och biologi. Därför satsar jag stenhårt på att lära mig svenska, men vad har jag för nytta av det om jag måste återvända till Irak. Där finns ingen framtid för mig. Jag är kurd och är inte så bra på den arabiska som är undervisningsspråket vid universiteten i Irak.

  – Framtiden känns oviss. Jag känner mig helt villrådig, säger Shaima.

När jag inte fattar översätter min lärare
Arbon berättar hur det kändes när han började i en vanlig klass efter bara några månader i förberedelseklassen.

   – Jag bara satt av lektionerna och fattade knappast någonting. Jag undrade ibland vad jag hade där att göra överhuvudtaget. Det kändes bara meningslöst. Sedan, när jag började förstå lite mer, men ändå inte särskilt mycket, försökte jag lyssna och hänga med. Det var ansträngande, man blev bara trött. När lektionen var slut försökte jag ofta fråga läraren om saker jag inte hade förstått, men lärarna hade ju inte tid att hela tiden förklara allt en gång till bara för mig.

I studieverkstaden är det annorlunda. Här får han hjälp av en lärare som talar samma modersmål, bland annat i matematik fyra gånger i veckan, och med läxorna så ofta han vill.

  – Jag jobbar mycket bättre i studieverkstaden än i klassen. Begrepp och formler som jag inte fattar på svenska kan min lärare översätta och förklara på albanska. Jag skulle aldrig klara matten utan den hjälpen. Arbon har inte fått betyg ännu, men han vet att han skulle ha haft mycket sämre resultat utan hjälpen i studieverkstaden.

Just matematik är ett ämne som ofta är särskilt svårt för invandrarelever som inte behärskar svenska. Det beror på att räknesätt, formler och begrepp på svenska ofta skiljer sig från vad de är vana vid från sina hemländer. Däremot är undervisningen i ett ämne som engelska mer likartad i alla länder.

Förr frågade ingen efter min kunskap
Najiba Hamad är projektledare för studieverkstaden. Hon är från Kurdistan i norra Irak och hennes modersmål är kurdiska och arabiska. Hon kom hit 1992 tillsammans med sin man Mohammad Farhad, som också är lärare här i studieverkstaden. De har båda lång och kvalificerad akademisk utbildning med sig från hemlandet Irak, där de också har arbetat som lärare under många år. Trots detta tog det lång tid innan de fick ett arbete här i Sverige som på långt när motsvarade deras kvalifikationer.

  – Jag kände mig full av sorg över att den kunskap jag hade med mig inte betydde något, säger Najiba.

Nu betonar hon att samarbetet med barnens föräldrar är nyckeln till studieverkstadens framgång.

  – Vi har satsat väldigt mycket på kontakten med föräldrarna och hemmen. I samband med att vi öppnade våra dörrar till studieverkstaden hösten 2001 startade vi också en rad aktiviteter för att fördjupa det samarbetet. Vi har haft föräldrautbildningsdagar, diskussionskvällar, där till exempel det svenska skolsystemet och skolans roll i samhället diskuterades, vi har haft träffar för att skapa en bättre kommunikation och dialog mellan föräldrar med utländsk bakgrund och svenska föräldrar, bland mycket annat, berättar Najiba.

Föräldrarna vågar nu komma till skolan
  – Tack vare att alla vi lärare som arbetar i studieverkstaden också bor här i området och har en massa kontakter med föreningsoch fritidslivet träffar vi barnens föräldrar ofta och mer spontant även i vardagslivet. Det betyder oerhört mycket för föräldrarna, som ofta inte kan svenska, att få tala sitt eget språk med oss. De vågar komma till skolan och ta reda på hur det går för deras barn, något som många av våra föräldrar inte har vågat tidigare.

I utvärderingen av studieverksamheten framhålls också just den fördjupade föräldrakontakten som något mycket positivt. Där står det:

"Denna ökning av kontakten mellan hem och skola har varit och är en mycket uppskattad del av studieverkstadens verksamhet. Föräldrarna påtalar ofta för lärare och andra hur mycket de uppskattar att någon kan berätta för dem, på ett sätt så att de förstår, hur det går för deras barn i skolan."

Najiba uttrycker det så här:

  – Svenska lärare och elever med utländsk bakgrund och deras föräldrar förstår inte alltid varandra. Det beror inte bara på språksvårigheter, utan även på olika kultur och vanor. Vi bygger broar mellan deras olika världar och jag tror att det är nyckeln till att eleverna har förbättrat sina resultat så mycket.

Både elever och föräldrar blir trygga när skolan erkänner deras kultur och språk.

Alla artiklar i temat Det nya Sverige (13)

ur Lärarförbundets Magasin