Ingår i temat
Kroppen
Läs senare

Rollspel om mat fick eleverna att reflektera

KroppenÄt mindre kolhydrater, chips är farligt, kött gör dig stark. Unga möter en mängd budskap som handlar om mat och ätande. Hur kan de öka sin medvetenhet och bli kritiska konsumenter?

av Karin Södergren
01 feb 2019
01 feb 2019
Jenny Rendahl.

Den frågan fick tidigare hem- och konsumentkunskapsläraren Jenny Rendahl att genomföra rollspel med grupper av elever i årskurs nio från olika skolor i Västsverige, totalt ett 40-tal. Eleverna fick planera, handla och laga en måltid och slutligen äta den. Under grupparbetet spelade de olika roller, till exempel föräldern, kompisen, läraren, tv-kocken och tränaren. Jenny Rendahl dokumenterade deras arbete och intervjuade dem efteråt, vilket resulterade i avhandlingen Vem och vad kan man lita på? om ungas förhållningssätt till mat och ätande.

– Det är lättare att reflektera när man slipper vara sig själv och få sina egna tankar granskade. Genom att gestalta olika aktörer och gå in i deras roller kommer resonemangen i gång på ett friare sätt, säger hon.

Eftersom reflektion finns i styrdokumenten i många ämnen tycker Jenny Rendahl att rollspel skulle kunna användas mer i skolan.

– Med rollspel kommer man djupare än när man bara ställer frågor. Eleverna blir engagerade och delaktiga och hjälper varandra att komma in i reflektionsspiralen. De blir inte heller så fokuserade på att säga ”rätt” saker. Genom att fundera över hur andra tänker får de syn på hur de själva tänker.

Enligt Jenny Rendahl är mat och ätande en viktig del av ungas identitetsskapande. Under studien såg hon att föreställningen om att flickor ska äta små portioner och lite lättare mat var stark. Men att bryta genusnormen visade sig vara svårt, även för elever som ifrågasatte den.

– Det är tydligt att många ungdomar visar vilka de är genom vad och hur de äter. Här kan vi vuxna hjälpa dem att få syn på normerna så att de lättare kan stå emot trycket.

Hon undersökte också hur unga värderar olika källor kring matbudskap och vilka källor de litar på. Det visade sig att utbildning och yrkesprofession var något de ofta vägde in. HKK-läraren stod högt i kurs, men även idrottstränaren ansågs trovärdig, trots att många ideella föreningar använder föräldrar utan särskilt kostkunnande som tränare.

Tidigare studier visar att personer som äter hälsosamt betraktas som intelligenta, attraktiva med hög moral men också lite tråkiga. De som äter ohälsosamt anses däremot oattraktiva, ointelligenta men roligare att umgås med.

– Det finns många föreställningar om mat och ätande. Det är viktigt att vi lärare hjälper eleverna att våga vara kritiska och ifrågasätta budskap, vilka de än är.

Många flickor har järnbrist

Knappt en av tio ungdomar når upp till rådet att äta minst 500 gram grönsaker och frukt om dagen.

Barn till föräldrar med högre utbildning har ett högre intag av fibrer, D- och C-vitamin, järn, jod och folsyra jämfört med barn till föräldrar med lägre utbildning. 

De flesta unga får i sig för mycket mättat fett och två av tre för lite fleromättat fett. Hälften äter för mycket socker och nästan alla får i sig för mycket salt. Andelen fiber och fullkornsprodukter i kosten är också för låg jämfört med rekommendationerna.

Var femte ung person har övervikt eller fetma.*

Unga äter för mycket rött kött och chark­produkter, särskilt pojkarna. Köttkonsumtionen ser dock ut att minska något. De flesta äter fisk och skaldjur 1,5 gånger i veckan, rådet för god hälsa är 2-3 gånger i veckan.

På gymnasiet skattar 13 procent av eleverna sin hälsa som dålig. Bland unga 16-19 år som inte går i skolan är den siffran 44 procent. I årskurs 8 är andelen 6 procent.

Cirka 17 procent av den totala mängden kalorier som unga får i sig kommer från godis, kakor, snack och läsk. Flickor äter mer godis och choklad än pojkar.

Nära var tredje flicka i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet har järnbrist.

Källa: Rapporten Så äter ungdomar i Sverige. 3 477 elevers vanor på 600 skolor i årskurs 5 och 8 i grundskolan och år 2 på gymnasiet har undersökts. Livsmedelsverket 2018.

* WHO:s definitioner: Övervikt = BMI över 25. Fetma = BMI över 30. Underviktig = BMI under 18,5.

Alla artiklar i temat Kroppen (16)

ur Lärarförbundets Magasin