Ingår i temat
Kroppen
Läs senare

Rätten att slippa äta vad som helst

KroppenVegetarian, vegan eller bara petig? Skolan behöver inte tillmötesgå alla krav från barn och föräldrar när det gäller kosten. Etiska ställningstaganden tillhör en gråzon.

01 feb 2019
Orsak och verklighet V, Collage av pappersklipp, 2012.
©Lisa Jonasson

Enligt skollagen ska alla elever få kostnadsfri och näringsrik skolmat, och den som har medicinska behov eller religiösa skäl ska få en anpassad måltid. Men det finns också önskemål om specialkost av helt andra orsaker.

– Det kan handla om alltifrån kvaliteten på skolmaten till krav på att allt ska vara ekologiskt eller att köttet ska komma från djur som fötts upp i Sverige, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist vid Livsmedelsverket.

Det är inte alltid tydligt vad skolorna behöver tillmötesgå. Vegankost har nyligen seglat upp som en het potatis. Medan Livsmedelsverket inte längre ser vegetarisk mat som specialkost och numera råder skolorna att varje dag erbjuda vegetariskt – gärna som förstahandsalternativ – befinner sig vegankosten i en gråzon. Att hävda etiska skäl för att äta veganskt duger oftast inte.

– Det är enligt diskrimineringsombudsmannen, DO, inte säkert att etiska ställningstaganden såsom en vegansk livsstil utgör en diskrimineringsgrund, säger Anna-Karin Quetel.

Landets skolor och kommuner får själva fatta beslut om de ska erbjuda denna eller annan typ av önskekost.

– Man har i många fall rätt att säga nej, men vi uppmuntrar skolor att erbjuda även veganer möjlighet att komponera en bra skollunch varje dag, säger hon.

Medicinska behov är en annan femma. Hit hör allergi, celiaki och annan överkänslighet, men också diabetes, som kräver ett regelbundet matintag, anpassat efter blodsockernivåer och insulindoser. Och i takt med att fler barn diagnostiseras med autismspektrumtillstånd och adhd har det också blivit allt mer uppenbart att det skulle behövas riktlinjer även där, menar Anna-Karin Quetel.

– De här eleverna har ofta ett selektivt ätande, de är mer känsliga för smaker och konsistenser och kan bli mer störda av en stökig miljö. På samma sätt som man behöver anpassa lärmiljön för eleverna behöver man i vissa fall anpassa maten. Här behövs god samverkan mellan elevhälsa, kök, pedagoger och elever. Måltiden behövs för att orka vara i skolan en hel dag, säger hon.

Samtidigt har inte alla barn med ett selektivt ätande en neuropsykiatrisk diagnos och kanske inte heller medicinska skäl till specialmat, även om det också kan förekomma.

– Vi ser också andra som inte vill äta allt, men de barnen behöver ju lära sig att äta en varierad skollunch. Skolorna har ett pedagogiskt uppdrag här. Jag tycker att man kan se maten som ett läromedel, som till och med får ätas upp. Men det viktigaste är att se till att det blir en trivsam måltidssituation och att bygga tillitsfulla relationer, säger hon.

Ett bra sätt att ta reda på om specialkost verkligen behövs är att undersöka om det finns grund för det medicinska behovet.

– Vi rekommenderar skolorna att koppla in elevhälsan eller få en professionell bedömning från hälso- och sjukvården för barnens bästa och för att begränsa specialkosten i skolan. Vi kan inte erbjuda à la carte-servering, men i dag finns stor flexibilitet då många skolor serverar lunchen som en buffé, säger hon.

Sex krav på skolmaten

Livsmedelsverkets uppdaterade råd Bra måltider i skolan säger bland annat att maten ska vara:

  1. God Erbjud gärna flera alternativa rätter varje dag för att maten ska hamna i magen.
  2. Trivsam Eleverna ska känna sig välkomna, trygga och blir respektfullt bemötta.
  3. Näringsriktig Utgå från de nordiska näringsrekommendationerna. Minst en vegetarisk rätt.
  4. Säker Ha rutiner för att elever med allergi inte ska bli sjuka.
  5. Hållbar Livsmedel väljs med hänsyn till miljö, djurskydd och social hållbarhet.
  6. Integrerad Måltiderna bidrar till skolans pedagogiska uppdrag och används som ett verktyg i undervisningen.

Alla artiklar i temat Kroppen (16)

ur Lärarförbundets Magasin