Ingår i temat
Andra chansen
Läs senare

»På folkhögskola känner sig eleverna förstådda«

Andra chansenDen lugna och omhändertagande miljön på folkhögskolan fungerar väl för elever med svårigheter. Det visar Martin Hugos studie av undervisningen för unga vuxna med högfungerande autism.

01 maj 2019
Martin Hugo, lektor i pedagogik på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Vad är ditt intryck av folkhögskolan?

– Det är den bästa utbildningsformen för alla som inte klarat skolan. De satsar mycket på motivation och är bra på att bemöta kursdeltagare med olika funktionsnedsättningar.

Vad har du studerat?

– Jag har tittat på speciella program för deltagare med högfungerande autism. Några forskarkollegor och jag har be­sökt olika skolor med arbetsförberedande och allmänna linjer samt boendelinjer där man lär sig att bo själv och sköta ett hushåll. Vi har intervjuat lärare, rektorer och deltagare. Alla tycker det fungerar bra. Deltagarna upplever att de lär sig mycket och att de utvecklas som personer.

Läs mer

Folkhögskolan som inkluderande miljö för deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Martin Hugo, Joel Hedegaard, Cecilia Bjursell, Encell rapport 1:2019

Vad beror det på?

– Framför allt handlar det om att de upplever det som en trygg och omhändertagande miljö, Många har tidigare känt sig mobbade och socialt utsatta. Här känner de sig förstådda. Anpassningarna gör också att de klarar skolan på ett bra sätt. Det finns en bra kombination av specialpedagogiska och socialpedagogiska insatser.

Vad är specifikt för pedagogiken?

– Individen går före ämnet. Kurserna anpassas efter de här deltagarnas intressen och behov. Lärandet får gå långsamt. Många behöver till exempel en omställningstid i början om de ska flytta till skolan i samband med studierna.

Hur anpassas undervisningen utifrån olika studiesvårigheter?

– Det viktigaste är att skoldagarna är förutsägbara. Det här är lärarna väldigt medvetna om. Varje morgon har de en genomgång av vad som ska hända. Det finns mycket rutiner och social gemenskap. Deltagarna är med och påverkar kurserna och de får också veta varför de ska göra något, exakt hur och var de kan hitta information. Ofta gör de här deltagarna inget alls om de inte förstår varför man ska göra en uppgift.

Kan man använda den här pedagogiken för fler?

– Absolut. Jag har precis skrivit en artikel om hur man kan använda detta i grundskolan. Många har behov av att välja när de vill arbeta i fred och slippa tvingas in i sociala aktiviteter mot sin vilja. De här grupperna har extra stort behov av en lugn miljö.

Vad betyder resurserna i folkhögskolan?

– Det betyder allt att man kan ha små grupper med lärare och annan personal. De flesta skolor får statligt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten, ett förstärkningsbidrag som folkhögskolor kan söka för undervisning av elever med funktionsnedsättningar.

Vad är unikt med folkhögskolans pedagogik?

– Skolformen är inte indragen i ”måluppfyllelse per tidsenhet-cirkusen”, utan kan låta dem som behöver mer tid att lära få det. Det är en demokratisk mötesplats för människor i olika åldrar, med olika bakgrunder och funktionsnedsättningar. Vid sidan av allmän kurs erbjuds många nischade utbildningar inom kultur med höga intagningskrav. Den här mixen finns bara i folkhögskolan.

Alla artiklar i temat Andra chansen (14)

ur Lärarförbundets Magasin