Ingår i temat
Hållbar lärare
Läs senare

Osäker väg till avlastning

Hållbar lärareLärarassistenter är tänkta att ge lärare avlastning i sitt arbete. Men enligt pågående forskning kan effekten istället bli ökad undervisningstid.

av Ingvar Lagerlöf
21 sep 2018
21 sep 2018
Illustration: Colourbox

Svårigheten att rekrytera lärare har de senaste åren lett till ett ökat intresse för att anställa annan personal än lärare på skolorna. Politiker, arbetsgivare och fackförbund framhåller lärarassistenter som ett sätt att lindra lärarkrisen. Samtidigt får de befintliga lärarna avlastning och mer tid till sitt kärnuppdrag.

Flera folkhögskolor har nappat på kroken och startat ettåriga utbildningar till lärarassistenter. Många grundskolor har redan anställt ny personal som inte är lärare, bland annat med hjälp av den statliga satsningen Lågstadieslyftet. I ett pågående projekt från Kollegiet för lärares arbete (KOLA) vid Linnéuniversitetet ska forskarna ta reda på vad de nya personalkategorierna betyder för skolan och lärarna.

– Vi vill veta hur införandet av nya yrkeskategorier påverkar arbetsfördelningen på skolor och lärarnas yrkesroll och om det innebär en reell avlastning för lärarna, säger Lars Fonseca, universitetslektor och en av projektets deltagare.

Franska lärare är förundrade över att de svenska lärarna har så många sociala relationer med sina elever och deras föräldrar.

Forskarna har i ett första steg inventerat läget genom en enkät till grundskolor och gymnasieskolor. Resultaten är inte klara men enligt Lars Fonseca verkar det som att ungefär hälften av skolorna har anställt avlastande personal de senaste åren, inräknat de som har anställt fler lärare. Enkäten visar också att ordet lärarassistent inte är särskilt väletablerat.

– Det är ett ord som väcker känslor, inte minst bland lärare som övergår till andra arbetsuppgifter som att bli mentorer på heltid. De vill verkligen inte bli kallade för lärarassistenter, kanske för att ordet assistent pekar på en tydlig hierarkisk ordning, säger Lars Fonseca.

Under inventeringen har han stött på titlar som resursassistenter, elevcoacher och ungdomskonsulenter och många andra.

– Men det är tydligt att skolorna i första hand vill anställa lärare. Det är när detta inte går som de försöker med någon annan lösning, säger Lars Fonseca.

Forskarna har redan sett att mer kringpersonal ofta innebär att lärarna måste gå upp i undervisningstid, framför allt för att få ekonomin att gå ihop men också för att undervisning ses som lärares huvuduppgift.

– Frågan är om lärare då upplever att de avlastas. Samtidigt kanske de känner avlastning av att helt kunna släppa tanken på de arbetsuppgifter som andra tar över. Det här vet vi ännu inte och är något vi ska studera närmare, säger Lars Fonseca.

Illustration: Colourbox

Forskarna ska också undersöka var gränsen mellan lärares och andra personalkategoriers arbetsuppgifter går och vad som händer när gränsen flyttas. Då måste man först ta reda på vad som ingår i lärares kärnuppdrag och det är enligt Lars Fonseca inte entydigt definierat i dag. Undervisning betraktas i regel vara förbehållet lärarna medan administrativt och praktiskt arbete som att anskaffa material och bokföra elevers frånvaro kan utföras av någon utan lärarutbildning.

En sannolikt hetare potatis gäller det elevsociala arbetet som många lärare ser som en viktig del av yrket. Dessa arbetsuppgifter tycks vara de som främst betonas i folkhögskolornas utbildningar till lärarassistenter.

– Det är i alla fall mitt intryck efter att ha besökt utbildningarnas webbplatser. Det ska bli intressant att se om det är personal med den inriktningen som skolorna kommer att efterfråga och om det är inom det området som lärarna vill ha avlastning, säger Lars Fonseca.

Här finns alltså en möjlig konfliktzon mellan lärare och lärarassistenter som forskarna kommer att undersöka.

– Det kan bli en diskussion om var gränsen går mellan lärare och andra personalkategorier. Vi vill ta reda på hur det påverkar lärarnas yrkesroll, säger Lars Fonseca.

I det sammanhanget gör forskarna en utblick mot Frankrike. Där har lärarna en mer renodlad undervisningsroll än i Sverige och inte lika mycket sociala kontakter med eleverna. I de franska skolorna kompletteras lärarna av den universitetsutbildade personalkategorin conseiller principal d´éducation som har mer kontakt med eleverna i sociala frågor.

– Det är ett etablerat system som de franska lärare vi har träffat tycker är tydligt och bidrar till att lärare och elever kan fokusera på innehållet i undervisningen. De franska lärare vi har mött är förundrade över att de svenska lärarna har så många sociala relationer med sina elever och deras föräldrar, säger Lars Fonseca.

Inom projektet kommer en grupp svenska lärare att få möta det franska systemet. Lars Fonseca poängterar att även om det fungerar bra i Frankrike behöver det inte göra det i Sverige.

– Det är långt ifrån givet. Många svenska lärare vi har pratat med uppfattar att sociala relationer är en del av kärnuppdraget. Det finns också skillnader i hur vi organiserar våra samhällen i stort, exempelvis är Frankrike ett mer hierarkiskt samhälle.

Forskarna ska nu göra fallstudier på tre skolor som nyligen har introducerat lärarassistenter eller någon annan avlastande yrkeskategori för att i detalj se hur lärararbetet delas upp, hur gränserna mellan olika yrkesgrupper sätts och om lärarna får någon reell avlastning. Utifrån resultaten planerar forskarna att ta fram en modell för hur reell avlastning för lärarna kan se ut. Projektet kommer att pågå till 2020.

Alla artiklar i temat Hållbar lärare (14)

ur Lärarförbundets Magasin