Läs senare

Orättvisa betyg i matematik i grundskolan

Hallå där, Björn Tyrefors, ekonomiforskare.

30 apr 2019
Björn Tyrefors, doktor i ekonomi, har studerat skillnaden i pojkars och flickors matematikbetyg.
Foto: Ylva Sundgren

Du har gjort en studie av pojkars betyg i matematik. Vad visar den?

– I Stockholms stad har pojkar lägre betyg i matematik än flickor när de går ut nian. Några månader senare, i början av gymnasiet, gör alla elever på kommunala skolor ett diagnostiskt prov som är avsett att mäta samma kunskaper som betygen och på det presterar pojkarna i stället bättre än flickorna. Det finns starka argument för att det beror på orättvisa bedömningar av pojkarna i grundskolan.

Hur stora är skillnaderna?

– Om man jämför med hur flickornas betyg ser ut i  ­re­­l­ation till deras resultat på provet så borde ungefär var tredje pojke i Stockholm ha fått ett högre avgångsbetyg i nian.

Kan det inte finnas andra förklaringar till skillnaderna, till exempel att betygen tar hänsyn till förmågan att prata om matematik, men att det inte ingår i det diagnostiska provet?

– Jo, det skulle kunna påverka. Det är svårt att mäta ­kunskap men vi ser dessa snedheter gång på gång i forskningen. I vår studie tittar vi också på om effekten skiljer sig mellan friskolor och kommunala skolor, eller om andelen kvinnliga lärare på skolan har betydelse, men det har vi inte kunnat se, så effekten verkar stabil och det ­tyder på att det handlar om en orättvis bedömning.

Vad är orsaken?

– Något som går igen i många studier är att de som presterar relativt dåligt i skolan, det kan vara pojkar, elever med utländsk bakgrund eller barn med svag socioekonomisk bakgrund, verkar bestraffas i betygsättningen. De får orättvist låga betyg. Jag tror det beror på omedvetna stereotyper om vad en bra elev är och hur den beter sig. På högskolan är det sedan omvänt – då är det killarna som premieras utifrån synen på vad som är en god studietyp.

Vilka är era förslag på åtgärder?

– Vi vill se ett ökat inslag av anonym bedömning inför slutbetygen. Man kan också tänka sig externa censorer som reser omkring. Det har många andra länder och Sverige har haft det tidigare. Fördelen med det är att det möjliggör även muntliga test. Det skulle kanske gynna alla förfördelade grupper och inte bara pojkar.

Forskningsstudien Gender grading bias in junior high school mathematics är genomförd av Björn Tyrefors, Institutet för näringslivsforskning (IFN), tillsammans med Petter Berg och Ola Palmgren, studerande vid Stockholms universitet. IFN är en privat och oberoende stiftelse för forskning med relevans för svenskt näringsliv.

ur Lärarförbundets Magasin