Läs senare

Oklara mål skapar betygsinflation

Studentexamen ska minska betygsinflationen. Men det finns betydligt effektivare sätt att stoppa den än genom återinförandet av en gammeldags studentexamen, anser Io Skogsmyr, Matz Ingvarson och Johan Hultman.

23 feb 2012

Utbildningsminister Jan Björklund ska återinföra studentexamen. Detta är inte bara ett tecken på hur man vill återanvända gamla system – anpassade till andra tider – utan också ett förkastande av de möjligheter som en redan omfattande skolreform erbjuder. Argumentet för studentexamen är att det minskar risken för betygsinflation.Men betygsinflation är möjlig på grund av betygskriterier som är svåra att tolka. Lgr 11 är i sin obearbetade form inte till större hjälp än Lpo 94 i det här avseendet och innebär dessutom en stor administrativ börda. Vi föreslår här två metoder till arbetet med

Lgr 11 som kan förenkla både för lärarna och utomstående inspektörer.

Det grundläggande problemet är att trots att målen som beskrivs i kursplanen till Lgr 11 är mycket detaljerade, är de ändå inte uttryckta på ett sätt som gör det lätt att göra standardiserade bedömningar. I stället kan man arbeta med utgångspunkt i inlärningsresultat (learning outcomes), en internationellt erkänd teknik som används på högskolenivå. Inlärningsresultat är inlärningsmål uttryckta i termer av prestationer som omedelbart går att bedöma av lärare i inlärningssituationen och av utomstående inspektör i efterhand. De formuleras så att a) eleven är den som utför handlingen, b) verbet beskriver en aktiv handling och c) resultatet går att mäta/visa.

Ett generellt mål för engelska i Lgr 11 beskrivs så här: ”formulera sig och kommunicera i tal och skrift”. För årskurs 4–6 förtydligas detta genom att det gäller för ”Ämnesområden som är välbekanta för eleverna” och ”… berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift”. Vidare ska elevens prestation bedömas enligt en betygsskala som är vagt formulerad i uttryck som ”godtagbart” ”ganska väl” eller ”utmärkt”. Summerar vi dessa kriterier syns det omedelbart att det finns gott om utrymme för subjektiva bedömningar. Om man i stället uttrycker samma sak som ett inlärningsresultat kan det stå: ”Eleven håller en lättförståelig muntlig presentation på fem minuter om ett för eleven välbekant ämnesområde.” Det här kan man prova och genast svara på om eleven klarar av eller inte. Samtidigt är det en summering av flera kursmål; eleven klarar bara av att producera resultatet om han eller hon kan formulera sig sammanhängande i tal om ett välbekant ämne, det vill säga har ett visst ordförråd, har kunnat tillgodogöra sig information om området och kan anpassa sitt språk efter målgruppen. Väl formulerade inlärningsresultat betyder alltså att man i ett bedömningsunderlag kan täcka in flera olika mål och på det sättet minska arbetsbelastningen som de detaljerade målbeskrivningarna från Lgr 11 för med sig.

En bedömningsmall kräver att man definierat vilken kunskap som ska bedömas (det vill säga kunskapsmålet från Lgr 11) och hur eleven ska uttrycka den rent konkret (verbet i inlärningsresultatet, hämtat från någon taxonomi för inlärning, typ solo-taxonomin*). Flera av de matriser som har tagits fram hittills har kriterier som uttrycks i abstrakta termer. Ett exempel är: ”kan självständigt formulera en slutsats”. Detta kräver att läraren är tankeläsare. Men det går lätt att omformulera till ett resultat (av den abstrakta, självständiga, tankeprocessen): ”Eleven skriver med egna ord och drar en slutsats om till exempel hur a påverkar b.”

Utmaningen blir att lära sig att formulera inlärningsresultaten på ett sätt som gör att de täcker in en stor del av kursmålen. Detta kräver både pedagogisk erfarenhet och ämnesinsikt och skulle vara en lämplig uppgift för lärare som vill ta ett steg vidare i karriären. Tanken är alltså inte att varje lärare själv ska sitta och formulera alla inlärningsresultat. Dels skulle det kräva ett stort antal arbetstimmar som hellre kan läggas på eleverna, dels blir det lättare att göra jämförelser mellan skolor om inlärningsresultaten är likvärdiga.

Vinsten med att jobba med inlärningsresultat är inte bara att man kan minska på den enorma byråkrati som dokumenteringen av Lgr 11 skapar.

När målen är konkret formulerade är det möjligt att reflektera över hur ett pedagogiskt moment fungerar; ”Gör detta att eleven blir bättre på att genomföra en muntlig presentation?” Det blir också lätt att göra bedömningstillfällen till inlärningssituationer för eleverna. Dessutom innebär inlärningsresultat att man fokuserar på eleven i stället för på lärarens prestation. Det blir inte längre intressant vad ”vi har gått igenom” utan hur eleven har tagit till sig kunskapen. Tydligheten i inlärningsresultat gör att elever och föräldrar får möjlighet att förstå och ta ansvar för det eleven lär sig.

Sammanfattningsvis menar vi att man med relativt enkla medel, som en del i det redan pågående arbetet med Lgr 11, kan underlätta för lärarna i bedömningssituationen. Betygsinflationen kan stoppas på ett betydligt mer effektivt sätt genom en konsekvent introduktion av inlärningsresultat än genom återinförandet av en gammaldags studentexamen.

Fotnot: Solo, Structure of the Observed Learning Outcome. Liknar Blooms taxonomi men är mer specifik när det gäller hur kunskapen hanteras av eleven.

ur Lärarförbundets Magasin