Läs senare

»Nu är eleverna inte längre rädda för att ställa krav«

Lärare i världenDemokratiseringen har försämrat villkoren för lärare i Taiwan. Men läraren Qui Hanqiang ser positivt på utvecklingen.

09 Maj 2018
En av Qiu Hanqiangs drivkrafter är att hjälpa elever som har det svårt. Foto: Jojje Olsson

Den allmänna högstadieskolan i distriktet Yonghe har 60 år på nacken. Färgen på betongfasaderna flagnar; innergårdens löparbanor och idrottsplaner är blekta av tropiskt regn och solsken. Men det hindrar inte Qiu Hanqiang, 54, från att vara glad över sitt jobb som lärare.

– Jag har alltid velat bli lärare. Jag har ett ganska bra tålamod och vill gärna använda det för att hjälpa elever som har det svårt, berättar Qiu när vi sitter i ett av skolans mötesrum.

Qiu Hanqiang

Ålder: 54 år, har jobbat som lärare i 20 år.

Ämne: Undervisar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen, främst fysik.

Arbetsplats: Distriktet Yonghes allmänna högstadieskola.

Utbildning: Fyra års lärarutbildning i högskola.

Gör på fritiden: Odlar blommor och växter.

Taiwan har 24 miljoner invånare och landet har en något oklar politisk status i förhållande till Kina.

I mitten av 1980-talet påbörjade han en fyraårig lärarutbildning och klarade sedan det placeringsprov som i Taiwan varje år avgör var nya lärare hamnar.

– När jag började undervisa var skolan mer av kinesisk tradition. Eleverna hade så stor respekt för lärarna att de aldrig ifrågasatte. Detta gällde även föräldrarna, som så att säga helt och hållet lämnade över sina barn till skolan, minns Qiu.

Han berättar om läraryrkets stora förändringar i status och villkor sedan dess.

– Nu är vårt utbildningssystem mer likt det i väst. Vare sig elever eller föräldrar är rädda för att ställa frågor och krav, förklarar Qiu som säger att det hänger ihop med Taiwans demokratisering.

Det första presidentvalet hölls här 1996. Nu är Taiwan en av Asiens mest välfungerande demokratier, vilket även innebär minskad respekt för auktoriteter. Qiu menar att hans generation aldrig kunde säga emot äldre på det vis som sker inom hans egen familj i dag.

Det avspeglar sig även i skolan och Qiu säger skämtsamt att lärare i dag har både mindre respekt och betalt än tidigare. När han började undervisa 1988 var ingångslönen drygt 6 500 kronor i månaden. Statsanställda hade nämligen särskilt bra villkor när Taiwan var en enpartistat. I dag är lönen knappt dubbelt så hög, cirka 11 200 kronor. Samtidigt har BNP per capita i Taiwan under samma period fyrdubblats.

Men trots detta tycker Qiu att samhällsutvecklingen är mycket positiv. I och med demokratiseringen har även föreningsfriheten ökat.

– Innan 2011 var det förbjudet för lärare i Taiwan att bilda fackföreningar. Då fanns i stället ”lärarföreningar” där 97 procent av alla grundskolelärare var med, men som saknade strejkrätt.

Han var själv ordförande för en sådan förening med 15 000 medlemmar mellan 2005 och 2009.

Med karakteristiskt lugn och tålamod förklarar han för mig hur ungefär hälften av Taiwans cirka 200 000 grundskolelärare i dag är organiserade i National Federation of Teachers Union (NFTU) genom 20 lokala föreningar.

Att vara medlem i NFTU, som grundades 2011, kostar drygt 300 kronor om året. Men många avstår och nöjer sig med att vara kvar i lärarföreningarna. Qiu tror att det delvis beror på ett kulturellt fenomen. Ett av de kinesiska skrivtecken som utgör ordet fackförening betyder nämligen ”arbetare”, och många lite äldre konservativa lärare kan inte acceptera att framstå som arbetarklass.

På sommaren kan temperaturen stiga till 35 grader i klassrummet samtidigt som luftfuktigheten är hög. Foto: Jojje Olsson

På skolgården spelar några elever basket och ljudnivån är hög med skratt och stoj. Qiu berättar att den tidigare brukade vara ännu högre.

– Under min tid här på skolan har antalet elever minskat från 6 000 till omkring 1 500.

Det beror till stor del på att Taiwan länge haft ett av världens absolut lägsta födelsetal, som i fjol låg på 1,13 barn per kvinna. Här råder alltså ingen lärarbrist. På grund av demografin kan det tvärtom vara svårt att få jobb som lärare i dag.

Den långa semestern – två månader på sommaren och tre veckor på vintern – gör dock läraryrket fortsatt attraktivt i ett land där nyanställda arbetare enligt lagen annars bara garanteras sju semesterdagar om året. Men vid en närmare anblick ser det annorlunda ut:

– Vi lärare förväntas ofta jobba obetald övertid. En normal dag kommer jag till skolan halv åtta på morgonen och går hem fem på eftermiddagen, ibland ännu senare. Det är minst en timmes obetald övertid om dagen, vilket innebär att semestern egentligen är kortare.

Många lärare spenderar även delar av sommaren med att, mot en rimlig ersättning, hjälpa elever som behöver extralektioner. Taiwans utbildningssystem ställer höga krav på eleverna och är känt för att producera bra resultat inom matematik och vetenskapliga ämnen. Under sommaren krävs också ett extra mått disciplin från såväl lärare som elever.

– Allmänna skolor har ingen luftkonditionering utan bara fläktar. Under sommaren ligger temperaturen här kring 35 grader och luftfuktigheten är hög, säger Qiu som i dag har på sig en dunväst det svenska sommarvädret till trots.

Höjd pensionsålder

Lönenivå: Ingångslön för lärare är 11 200 svenska kronor. Löneökning på cirka 150 kronor för varje år. Antal år i yrket räknas, inte ålder.

Fackföreningar: National Federation of Teachers Union (NFTU) för grundskolan, Taiwan Higher Education Union för högskolor.

Organisationsgrad: Cirka 97 procent av grundskollärarna är medlemmar i de lärarföreningar som saknar strejkrätt. Hälften av alla lärare är också med i de fackföreningar som tilläts 2011.

Viktiga fackliga krav: Förbättringar av pensionen för statsanställda som under enpartistaten åt-
njöt stora löneförmåner. I samråd med NFTU höjdes pensionsåldern i fjol från 53 till 58 år, istället för 60 år som myndigheterna föreslagit. Liknande kompromisser gjordes för storleken på pensionen.

Tolv år i skolan

Grundskola: Sedan 1968 finns nioårig skolplikt som åtföljs strikt. Ingen undervisningsavgift. Mindre avgifter förekommer för läromaterial, försäkringar och annat.

Gymnasieskola: Den tidigare regeringen ville införa en tolvårig skolplikt. Lagen
har dock lagts på is då många såg den som onödig och mästrande. Cirka 95 procent av eleverna går redan vidare till olika former av gymnasieutbildningar.

Privat/offentlig skola: Andelen elever i privatskola under mellan- och högstadietiden ligger enligt lärare Qiu Hanqiang på 12,5 procent. Andelen är något högre för lågstadiet.

Läs- och skrivkunnighet: 98,7 procent.

ur Lärarförbundets Magasin