Läs senare

Nätetik: perspektiv och utmaningar för skolan

DebattDigital kompetens handlar om mycket mer än teknisk kompetens. Det finns också en etisk aspekt och moraliska rättigheter och skyldigheter, menar skribenten.

20 nov 2019
Nätetik: perspektiv och utmaningar för skolan
Illustration: Ulf Frödin

Marco Tiozzo är lektor & leg. lärare i filosofi och religion, Alströmergymnasiet, Alingsås

Skolan har fått i uppdrag av regeringen att utbilda elever i digital kompetens i syfte att förbereda dem för det digitala samhället (skoldigiplan). Det innebär bland annat att skolan ska ge eleverna teknisk kompetens men även att de ska få lära sig att kritiskt utvärdera information som finns på nätet. Att exakt definiera vad digital kompetens är kan vara svårt då digital kompetens inte alltid går att separera från and­ra kompetenser. Ett sätt att tänka kring det är att det utöver tekniskt handhavande och medveten användning av digitala verktyg också finns en etisk dimension av digital kompetens som handlar om moraliska rättigheter och skyldigheter i en digital miljö.

Inom ett relativt nytt forskningsfält som kallas ”nätetik” reflekterar man över etiska frågor i relation till internet. I skolans uppdrag ingår att föra en debatt om värdefrågor, bland annat. frågor gällande vad som är moraliskt rätt och fel. Med tanke på all den tid som barn och ungdomar spenderar på webben i dag blir det särskilt angeläget att diskutera nätetik i skolan. Men i nuläget finns det inte särskilt mycket forskning om vilken roll nätetiken bör spela i skolan. Syftet med denna artikel är att presentera olika perspektiv på nätetik och att ringa in några av de utmaningar som detta område ställer på oss som arbetar inom skolan.

Etiska frågor bör hållas isär ifrån rent juridiska frågor. Vad som är juridiskt rätt och fel regleras av lag medan vad som är moraliskt rätt och fel är något som framför allt diskuteras av filosofer. Man kan med fördel dela in frågeställningar som är relevanta för nätetiken i tre större grupper. En första grupp handlar om mer grundläggande frågor kring internet som fenomen, till exempel om internet är något som är av godo, om yttrandefrihet och anonymitet på nätet, eller om det är finns något orättvist i att inte alla har lika tillgång till internet. En andra grupp handlar om vad vi kan kalla producenter på internet, det vill säga de som lägger upp hemsidor, skapar nätverk och laddar upp bilder etc. Man kan till exempel fråga sig om det är omoraliskt att lägga upp vissa saker på internet.

En tredje grupp handlar om vad vi kan kalla konsumenter på internet, det vill säga de som surfar och använder sig av nätet. Frågorna kan exempelvis röra om det är moraliskt fel att besöka vissa webbsidor eller spela vissa onlinespel, om vad som är moraliskt tillåtet att säga på sociala forum, och om det är moraliskt tillåtet att dela vissa filer, bilder och filmer på nätet.

Det finns många olika sätt på vilka man kan arbeta med nätetik i skolan. Gardelli med flera (2014) skiljer mellan ett uppfostrande och ett filosofiskt perspektiv på etikundervisningen. Utifrån det uppfostrande perspektivet på etikundervisningen är syftet att förmedla de värden som skolan står för. I fallet nätetik kan det till exempel handla om att en lärare understryker vikten av att hålla en korrekt ton och av att respektera de personer man kommunicerar med på nätet. Ibland kallas detta perspektiv för ”vett och etikett” på nätet.

Utifrån det filosofiska perspektivet är syftet i stället att kritiskt utvärdera olika ståndpunkter och argument i etiska frågor. Inom ett område som kallas för ”tillämpad etik” inom den praktiska filosofin undersöker man hur olika etiska teorier (till exempel pliktetik, konsekvensetik eller dygdetik) faller ut i specifika moralfrågor givet tillgängliga fakta. Man kan till exempel undersöka hur pliktetiken ställer sig till dödshjälp eller abort.

På samma sätt blir den kritiska utvärderingen av olika ståndpunkter inom nätetik en form av tillämpad etik.

Avslutningsvis vill jag kort säga något om de utmaningar som nätetiken ställer skolan inför. För det första kan man fråga sig hur nätetik i bemärkelsen vett och etikett bör förhålla sig till nätetik i bemärkelsen tillämpad etik då de båda perspektiven inte är fullt förenliga. Utifrån ett uppfostrande perspektiv på utbildningen tar man för givet att vissa saker är moraliskt rätt och and­ra fel medan man utifrån ett filosofiskt perspektiv förhåller sig mer öppen.

Man kan även fråga sig var undervisningen i nätetik hör hemma. Ska den genomsyra all undervisning eller är det något som bör lyftas ut ur den ordinarie undervisningen och kanske rent av utgöra en egen kurs på högstadiet och gymnasiet? Till sist kan man fråga sig om nätetik i första hand skall bedrivas av personal som studerat etik, till exempel ämneslärare i filosofi och religionskunskap, eller om det är något som alla som arbetar inom skolan bör ansvara för.

En sak är i alla fall säker, i framtidens skola kommer digital kompetens liksom kunskap i nätetik att vara nödvändiga inslag i vad som får sägas utgöra en god utbildning.

Referenser

Calvani, A., Cartelli, A, Fini, A. & Ranieri, M. (2008). Models and instruments for assessing digital competence at school, i Journal of e-Learning and Knowledge Society, 4:3 (s 1826-6223). Italian e-Learning Association.

Gardelli, V., Alerby, E. & Persson, A. (2014). Why philosophical ethics in school: implications for education in technology and in general, i Ethics and Education, 9:1 (s 16.28).

Tännsjö, T (2000). Grundbok i normativ etik. Bokförlaget Thales.

ur Lärarförbundets Magasin