Läs senare

När undervisningen blir för rationell

21 nov 2019
Några är motiverade andra inte …
Foto: Getty

Att redan vara motiverad – om hinder och möjligheter för lärande

Stefan Jerkeby

Studentlitteratur

Har du någon gång tagit dig an en tråkig eller besvärlig uppgift bara för att få den ur världen? Eller har du varit med om att någon talat om för dig varför du ska lära dig något, och att din motivation då minskat i stället för att öka?

Motivation är en viktig förutsättning för att lära. När den brister hos elever blir den ett hinder. Vår spontana impuls blir då att tillföra motivation till läroprocessen. Men är det verkligen brist på motivation som är problemet eller ligger bristen snarare i vår förståelse av motivation? Den frågan är utgångspunkten för Stefan Jerkebys bok Att redan vara motiverad.

Jerkeby är sociolog och verksam på lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Han har också arbetat som lärare i ungdomsskolan. Boken innehåller undervisningsexempel men är inte en metodbok med praktisk vägledning i motivationsarbete för lärare. Anslaget är teoretiskt och texten bitvis krävande, i alla fall för den som inte är hemmastadd i socialpsykologisk teoribildning.

Jerkebys synsätt är dels att motivation faktiskt ofta finns, trots att det på ytan kan se ut som att den saknas, dels att motivationen som företeelse är motsägelsefull. Hans syfte är att klargöra motivationens grundläggande förutsättningar i skolundervisning och han gör det genom att steg för steg belysa motivationen utifrån olika perspektiv: betydelse- och tillitsperspektiv, handlingsperspektiv, interaktionsperspektiv samt identitetsteoretiskt och kulturkritiskt perspektiv.

Min egen motivation för att läsa Jerkebys bok stimuleras av hans sätt att se på undervisning och lärande. Han är kritisk mot dagens rationella tidsanda och de uttryck den tar sig i form av lärandemål, bedömningsmatriser med mera. Vad händer med motivationen när motiverandet sätts i system, undrar han, och skriver att ”många av de praktiker som vanligtvis antas främja elevers motivation snarare riskerar att bli motivationsförstörande”. Lärandet bör vara självändamål och motivationen ”inbäddad i vad man lär sig och hur man lär sig”, inte i första hand skapad genom motiverande handlingar eller genom att vi hela tiden talar om för eleverna vart en läroprocess ska leda, menar han.

Jerkebys syfte är angeläget, de perspektiv han anlägger är intressanta. Som läsare hade jag dock velat ha mer hjälp att översätta bokens teoretiska perspektiv till de utmaningar vi möter i dagens skola samt även vägledning för att hantera dem. På en del ställen i boken sker det, såsom i kapitlet som utforskar motivationens koppling till elevernas identitetsarbete. Utifrån en undervisningssituation på ett gymnasium, där en lärare får problem i klassrummet därför att eleverna från olika yrkesinriktade program rangordnar sig efter de identiteter de kopplar ihop med att gå på respektive program, skildrar Jerkeby hur elevernas motivation påverkas – och hur läraren hanterar situationen.

Jerkebys syn på motivation och dess förutsättningar tillför ett värdefullt perspektiv för reflektionen kring undervisningspraktiken i skolan. Om boken hade fått en mer lättillgänglig form och språkdräkt hade den haft ännu bättre förutsättningar att fylla denna roll.

ur Lärarförbundets Magasin