Ingår i temat
Kroppen
Läs senare

Mer idrott på schemat höjer betygen

KroppenDet finns ett samband mellan barns fysiska aktivitet och skolresultaten. Det är en av slutsatserna i det stora Bunkefloprojektet.

av Ingvar Lagerlöf
01 feb 2019
01 feb 2019
Magnus Karlsson,
professor i ­ortopedi vid
Lunds universtiet.

— Vi kan visa att daglig fysisk aktivitet stärker skelettet och ger starkare muskler och att pojkarna får högre betyg och ökad behörighet till gymnasieskolan, säger Magnus Karlsson, professor i ortopedi vid Lunds universitet och en av initiativtagarna till Bunkefloprojektet.

Forskarna följde fyra årskullar som hade schemalagd tid i idrott och hälsa varje dag under hela grundskoletiden. Läkaren Jesper Fritz undersökte i en doktorsavhandling de extra lektionernas påverkan på betygen i årskurs nio. Slutsatsen var att pojkarnas meritvärden ökade med i genomsnitt 13 poäng och deras behörighetsgrad till gymnasieskolan ökade med 7 procentenheter.

Däremot sågs ingen påverkan på flickornas betyg.

– Det kan bero på att flickorna hade höga betyg tidigare och därför hade ett mer begränsat utrymme till förbättring. Nu har pojkarna lyft sig och närmat sig flickornas nivå, säger Magnus Karlsson.

Forskarna i Bunkefloprojektet kan inte säga exakt varför de extra idrottstimmarna ledde till att åtminstone pojkarna fick högre betyg. Det finns gott om studier som visar att fysisk aktivitet påverkar hjärnans funktion och förbättrar motoriken.

– Det i sin tur kan ge ett bättre självförtroende vilket kan tänkas leda till bättre skolresultat. Projektet kan ha lett till att föräldrarna har blivit mer medvetna om hälsans betydelse och att elevernas livsstil på fritiden har påverkats.

Snabb minskning av ungas rörelse

Ungdomar rör sig betydligt mindre i dag än för sju år sedan. Det visar en undersökning från Göteborgs universitet som mätt hur många steg 8-, 11- och 14-åringar tar per dag på sex skolor i tre medelklassområden i sydöstra Sverige år 2000 och 2017.

För 14-åringarna var minskningen av antalet steg störst, 30 procent för pojkarna och 24 procent för flickorna. 11-åringarna rörde sig också något mindre än sju år innan. Däremot såg man ingen förändring för åttaåriga flickor. Pojkarna i samma ålder hade till och med ökat antalet steg något.

I studien ingick 332 personer år 2000 och 532 år 2017.

Forskarna kan heller inte svara på hur mycket extra fysisk aktivet som behövs. I Bunkefloprojektet ökade idrottstimmarna från en–två lektionstimmar per vecka till fem lektionstimmar per vecka.

– Vi vet inte om det hade räckt med fyra timmar för att få samma resultat. Eller om det blir ännu bättre med idrott både förmiddag och eftermiddag. Det vi kan säga är att det finns ett behov av mer idrott än i dag, säger Magnus Karlsson.

En utmaning är att nå de elever som inte rör sig så mycket. För de elever som redan idrottar mycket på fritiden har den extra idrotten i skolan förmodligen mindre betydelse.

– Just därför har vi lagt mycket krut på att det ska vara rörelseglädje. Det får gärna vara lite blandat med lekar och bollspel. För utvecklingen av skelettets styrka är det bra med mycket hopp och stötar som det är ofta är i bollsporter.

Forskarna följde upp elever från Bunkefloskolorna när de var 18 år och kom fram till att de fortfarande var mer fysiskt aktiva än andra. Nu när den första kullen Bunkeflobarn fyller 25 år är det dags för ännu en uppföljning för att ta reda på om de fortfarande har en fysiskt aktiv livsstil. Forskarna ska då mäta deras blodtryck, skelett- och muskelstyrka, sjukskrivningar och mycket mer. Upplägget är inte helt klart och Magnus Karlsson vill gärna också följa upp deras fortsatta studier.

– Det vore intressant att få veta hur många av dem som har fortsatt på högskolan och hur det har gått där, säger han.

Alla artiklar i temat Kroppen (16)

ur Lärarförbundets Magasin