Läs senare

Med matris och loggbok — så lär de sig läsa bättre

I Borås satsning på läsning är bedömningen en viktig del. Men hur vet man egentligen att elever förstår vad de läser?

16 sep 2011

Ur axelremsväskan tar Louise Björkman upp två stora bibbor med blå anteckningsböcker som hon delar ut till de dryga tjugo eleverna i klass 8E. Trots att gardinerna är fördragna och klockan bara är strax efter nio på morgonen har solen redan värmt upp klassrummet på tredje våningen så mycket att flera elever genast sträcker sig efter de blå loggböckerna för att fläkta sig med dem. Senare kommer åskan att mullra över höjden mellan Söderleden och Viskan där Daltorpsskolan står. Nu är luften bara tryckande och fuktig och stämningen i klassrummet lugn på gränsen till loj.

Det är lektion i svenska och eleverna ska få bedöma sin läsförståelse. Louise Björkman delar ut ett papper till var och en. ”Interferenser” lyder den översta rubriken som följs av ett rutsystem med textförklaringar. De övriga rubrikerna är Inferenser, Förutsäga, Ställa frågor till texten och Tänka högt. Alltså begrepp Foto: Maja Kristin Nylandersom är vanliga i litteraturen om läsförståelse. Begrepp som eleverna i klassrummet redan är bekanta med. Vad de just har fått i händerna är den matris som Louise Björkman och kollegan Ingrid Derbring har tagit fram för att bedöma läsförståelse och som innehåller exempel på olika nivåer av lässtrategier.

– När vi läste Det dina ögon ser jobbade vi med alla lässtrategierna, påminner Louise Björkman och någon hummar. Hon fortsätter med att läsa högt ur matrisen och ställa frågor till eleverna. Kommer ni ihåg det här? Varför är det så? Kan någon ge ett exempel?

– Är ni med så här långt?

– Ja, hörs det från längst bak i klassrummet.

Louise Björkman öppnar en presentation i powerpoint där det står interferenser, det vill säga att man ”kopplar texten till egna erfarenheter, ger exempel och drar slutsatser”. Alla fäster ögonen på duken.

– Nu kommer det ett exempel här. Ett lysande elevexempel. Är ni beredda?

Jo, de fokuserar även om ingen svarar och på duken kan de läsa ett citat hämtat ur en elevs loggbok. De har läst två böcker på temat att stå upp för det som är rätt och citatet handlar om boken Det dina ögon ser av Christina Wahldén: ”Ibland är det väl så att man önskar att man skulle våga gripa in och göra någonting åt saken. Om någonting som detta skulle hända i verkligheten är det nog svårt att veta vad man skulle göra. Det är lätt att säga NU vad man skulle ha gjort, att det var fel att Molly inte gjorde någonting och att om det vore en själv skulle man direkt kasta sig in i bråket och skydda sin vän, men om man väl hamnar i den situationen tror jag inte att det är lika enkelt.”

En elev kastar en frågande blick på en annan, någon skakar lätt på huvudet, en annan ler snabbt. De vill veta vems loggbok som har citerats, men Louise Björkman går vidare och tar upp ytterligare fem exempel. Sedan vill hon att eleverna ska läsa sina egna loggböcker, hitta exempel på strategier de har använt sig av och bedöma dessa utifrån matrisen.

Viss förvirring bryter ut kring instruktionerna.

– Men vaddå, är det ett MVG? Vad händer om jag tycker att det bara är ett G? undrar en elev.

Louise Björkman förtydligar. De får göra sin egen bedömning, sedan kommer hon att göra sin och de kan diskutera och jämföra vad de har kommit fram till.

Loggböckerna slås upp, pennor plockas fram. Vissa tar hjälp av varandra, andra arbetar tysta på egen hand. Vad tycker de om uppgiften? Bra att få tänka själv, säger en elev. Vad ska jag med det här till om jag ska jobba på Ica? säger en annan, men får genast mothugg.

Ögonbrynen hissas upp, tonfallet säger allt:

– Va? Ska du jobba på Ica?

– Nej, men alltså…

Daltorpsskolans lärarrum ligger på bottenvåningen och är flera grader svalare än klassrummet nyss. Kollegan Ingrid Derbring från Sandgärdskolan har slutit upp för att prata bedömning. Hon och Louise Björkman är från och med i höst två av fyra nya utvecklingspedagoger med ansvar för Borås lässatsning. Med utgångspunkt i böcker av Britta Stensson, Monica Reichenberg och Pauline Gibbons kommer de att hålla träffar och diskutera läsförståelse och bedömning. Fokus ligger på det som sker efter att eleverna har lärt sig att koda av. Hur kan läsningen och bedömningen utvecklas därifrån? Sammanlagt sextio lärare från år 3 till 6 kommer de att möta en gång i månaden. Det är två lärare från varje skola i Borås som deltar.

Som en del av projektet har de själva läst en språk-, läs- och skrivutvecklingskurs på Göteborgs universitet. Ingrid Derbring tycker att hon har utvecklat litteratursamtalen mer, samt att läsningen och lärandet har blivit tydligare. Louise Björkman prövade att läsa en roman högt för sin åtta, och för första gången tycker hon att hon har fått med sig alla elever.

– Det har inte varit så innan! Då har jag haft tre till fyra som inte har varit med. Den här gången har alla skrivit och reflekterat.

Under högläsningen modellerade hon själv genom att beskriva exempel på hur hon läste och tänkte kring läsningen. Sedan fick alla föra loggbok och på så sätt nådde hon alla. Hon nickar.

– Där har jag inte varit innan.

I Borås arbetar man sedan tidigare mycket med bedömning för lärande, eller BFL som de invigda säger, något som i sig innebär en stor förändring för lärare, resonerar Ingrid Derbring. Den förändrade synen på vad läsning är och hur man som lärare undervisar om och bedömer detta, ligger i linje med BFL, tycker hon. Lärare ska tydligt visa för elever vad läsförståelse handlar om och skapar därmed andra förutsättningar för att bedöma dem.

Ett grundläggande begrepp som de återkommer till är ”lässtrategier”. Det finns med i den nya kursplanen, men kan lätt misstolkas och är ännu inte förankrat i lärarkåren. Ingrid lägger ena handen under hakan.

– Lärstrategier hade kanske varit ett bättre begrepp.

Lässtrategier handlar inte bara om att lära sig att koda av, utan omfattar även kognitiva förmågor som att försöka förutsäga vad som kommer att hända i en bok, ställa frågor till texten utifrån händelseförlopp och tematik, läsa mellan raderna och diskutera underliggande budskap och koppla texten till sig själv, till andra texter eller omvärlden. När Ingrid Derbring har undervisat om förutsägelser och låtit elever jobba med frågan har det hjälpt henne se vilka som förstått vad de har läst och inte. Louise Björkman tycker att lässtrategierna också har hjälpt elever att förstå texter mer på djupet. Elever som i vanliga fall bara kodar av har inga större svårigheter att göra textkopplingar när man ber dem om det, konstaterar hon.

– Det är effektivt för elever som inte är så medvetna.

En förhoppning är att lärare ska kunna fånga upp elever som har problem med läsningen tidigare, genom att de blir bättre på att se och bedöma läsförståelse. Louise Björkman tar en pojke som exempel: han kan koda av klockrent och får poäng på lästester skolan har använt sig av. Men han förstår ändå inte vad han läser och ”funkar inte i något ämne”.

– Det är svårt att jobba med det så här sent! Det gäller att inte tro att läsutveckling sker av sig själv.

Interferens — ett begrepp från fysiken som där betyder samverkan av vågrörelser, men i det här sammanhanget betecknar hur läsaren kopplar eller associerar till texten.

Inferens — en term hämtad från statistiken. Att föra in eller sätta in. Att dra slutsatser utifrån en modell med hjälp av empiriska data. I sammanhanget: att tolka textens underliggande budskap, också det implicita.

Alla artiklar i temat Bedömd – Från fruktstund till studentflak (9)

ur Lärarförbundets Magasin