Läs senare

Med fräsch blick på rektorers skolutveckling

BokrecensionTvå grupper med rektorer ger sig under ett och ett halvt år in i ett aktionsforskningsprojekt. Deras förväntningar är att få lära sig vad vetenskapen säger om pedagogiskt ledarskap och skolförbättring.

21 nov 2019
Med fräsch blick på rektorers skolutveckling
Det fungerar inte att styra för hårt som pedagogisk ledare, särskilt inte när målet är förändrad undervisning. Foto: Getty

Skolförbättring­ med  vetenskaplig grund  – så stärktes ett pedagogiskt ledarskap

Anette Forssten Seiser

Studentlitteratur

Två grupper med rektorer ger sig under ett och ett halvt år in i ett aktionsforskningsprojekt. Deras förväntningar är att få lära sig vad vetenskapen säger om pedagogiskt ledarskap och skolförbättring.

Efter att ha träffats varje månad under ett halvår börjar deltagarna inse att forskaren Anette Forssten Seiser, som är lektor i pedagogiskt arbete på Karlstads universitet och håller i träffarna, inte kommer att servera forskningens svar på silverfat, utan att projektets syfte är att inspirera till kritisk reflektion, så att deltagarna kan hitta handlingsvägar som fungerar på deras egna skolor. Projektet är kärnan i Skolförbättring med vetenskaplig grund och dess utgångspunkt är så kallad kritisk aktionsforskning. Den skiljer sig från exempelvis teknisk aktionsforskning, som är inriktad på att implementera effektiva åtgärder för högre måluppfyllelse.

För att inte tala om att den skiljer sig från den numera dominerande forskningen kring skolförbättring, som baseras på kvantitativa metoder och gärna presenteras i digra metaanalyser och forskningsöversikter. Anette Forssten Seiser beklagar den ”jakt efter bästa metoden” som den forskningen ibland ger upphov till och som hänger samman med resultatpressen på skolan. Forssten Seisers forskningssyfte är i stället emancipatoriskt, så att deltagarna kan göra självständiga och kloka ställningstaganden utifrån lokala förutsättningar.

En av behållningarna med boken är just att det blir tydligt hur komplext och lokalt betingat det är att lyckas med skolutvecklande insatser. Efter den inledande, etablerande fasen i projektet följde de prövande och granskande faserna, då deltagarna förhöll sig alltmer självständigt till det område de studerade i det egna ledarskapet.

Den slutsats skolledarna efterhand då drog – efter att de gått bet på att uppnå mål och genomföra de utvecklingsinsatser de föresatt sig – var att det inte fungerar att styra för hårt som pedagogisk ledare, särskilt inte när målet är förändrad undervisning. Fokus hos skolledarna förändrades då till att skapa förutsättningar för lärares lärande och att stimulera en kultur där alla tar ansvar för skolans undervisningsmönster. Skolledarnas aktioner kom då alltmer att gå mot ett distribuerat ledarskap med delaktiga lärare.

Det här är inte en bok som främst låter skolledarnas egna citat och röster framträda. I stället är det författaren som beskriver och lyfter fram deras slutsatser. En av dessa var att skolutveckling alltid tar tid, inte minst genom att konflikter och relationer behöver hanteras – förhållanden som är unikt lokala och vars dynamik aldrig kan förutsägas i metaanalyser, hur många studier de än bygger på. ”Att hålla i och hålla ut” var det uttryck rektorerna i studien använde för att beskriva detta sätt att förhålla sig.

Sammantaget är Forssten Seisers bok ett viktigt bidrag till samtalet om skolans vetenskaplighet och som inspiration och vägledning för hur aktionsforskning kan genomföras lokalt, med eller utan en forskare till hjälp.

ur Lärarförbundets Magasin