Ingår i temat
Kultur
Läs senare

Matematik & kultur är grunden

KulturUnder de senaste 20 åren har vi lärt oss 90 procent av det vi nu vet om hjärnan, som att fysisk aktivitet förbättrar minne, kreativitet och väl­befinnande. Vad gör konsten? Vi har talat med de tre forskarna bakom ”Den kulturella hjärnan” om deras syn på estetiska ämnen i skolan.

19 sep 2019
I valvet, 190 x 241 cm, 2017/2018, ©Linn Fernström.
Foto: Per-Erik Adamsson

Det är snart tio år sedan molekylärbiologen och kulturälskaren Gunnar Bjursell satte sig ner med Gunilla von Bahr, då rektor vid Musikhögskolan, efter en kyrkokonsert vid Virserums sjö. Uppfyllda av den vackra musiken bestämde de sig för att försöka initiera ett samtal mellan forskare om kulturens starka biologiska effekt på människan. Till en början fanns ett visst motstånd.

Det är ingen tvekan om att barn som har extraundervisning i kreativa ämnen även presterar bättre i övriga skolämnen.

– Många inom det medicinska fältet ansåg att kultur och humaniora är flummigt. Jag började därför samla information och refererade endast till studier som publicerats i medicinska tidskrifter av högsta rang, på så sätt utvecklades hemsidan Den kulturella hjärnan, säger ­Gunnar Bjursell.

Webbsidan, tillsammans med en föreläsningsserie, är en del i projektet Den kulturella hjärnan som drivs av Gunnar tillsammans med forskarna Fredrik Ullén och Ingemar Ernberg. På sajten finns videor, forskningsrön och länkar samlade på temat hjärna–kultur. Enligt deras egen beskrivning riktar sig plattformen till ”professioner, beslutsfattare och intresserade”. Det är inte utan anledning som forskarna vill att makthavare ska få upp ögonen för kulturens goda effekter. Förra året röstades riksdagsförslaget att återinföra ett obligatoriskt estetiskt ämne på gymnasiet ned i riksdagen av Moderaterna och Sverigedemokraterna. För dem som inte inser konstnärliga ämnens egenvärde, kanske forskningen kan bli ett incitament att låta dem ta upp tid under skoldagen.

Ingemar Ernbergs tips:

Låt kulturen utveckla hjärnan

  1. Frekventa, inte planerade, samtal och erfarenhetsutbyten med goda vänner flera gånger i veckan. Människor som talar med människor utvecklas.
  2. Lär dig ett nytt språk eller ett nytt instrument. Förmodligen god effekt för att mildra åldrandet av hjärnan.
  3. Läs böcker på riktigt! På papper eller e-böcker, minst en var 14:e dag.
  4. Njut av kultur som du gillar så ofta som möjligt. Konserter, teater, utställningar.
  5. Gå en promenad minst 30 minuter var och varannan dag. Eller lek 1 timme utomhus för barn och ungdom.

– Politiker förstår inte anekdoter, alltså personliga berättelser som att någon kanske blivit frisk genom att lyssna på Bach. Politiker behöver forskning som bevis, säger Gunnar Bjursell.

En som har förstahandserfarenhet av musikens goda effekter är Fredrik Ullén. Han lever något av ett dubbelliv yrkesmässigt, på samma gång professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och professionell konsertpianist. Sen många år tillbaka har han kombinerat sina två passioner genom att forska på hur vi lär oss genom träning med musik som modell och sambandet mellan kulturellt engagemang och hälsa.

– När jag började för 15 år sedan så fanns det redan en del studier på gång runt om i världen. Man hade börjat närma sig frågor som tidigare varit omöjliga att undersöka inom hjärnforskningen så som kreativitet, konst och kultur. Jag tog chansen att få de två delarna i mitt liv närmre varandra, berättar Fredrik Ullén.

Att musik gör dig smartare är något som många barn får höra när föräldrarna vill motivera dem att göra pianoläxan. Men stämmer det verkligen? Fredrik Ullén kan sägas vara expert men frågan har inget enkelt svar:

– Det är ingen tvekan om att barn som har extraundervisning i kreativa ämnen även presterar bättre i övriga skolämnen. Men vad som är mer oklart är vad det här beror på – är det en effekt av de konstnärliga ämnena eller är det så att om du är motiverad, intellektuellt begåvad och har en mer stödjande miljö tenderar du att söka dig till dessa ämnen?

För att ta reda på hur arv och miljö samspelar har Fredrik i sin forskning samarbetat med Svenska tvillingregistret, även det vid Karolinska institutet. Genom att samla in data från drygt 11000 personer har han i sin studie Den musicerande människan – kultur och arv i samspel kunnat bidra med ny expertis på området.

– Vi har som först i världen kunnat konstatera att effekterna av musik inte enbart har med genetik att göra. Genom att jämföra tvillingar, där den ena har spelat ett instrument fram till vuxen ålder och den andra har slutat, kan vi se att det finns stora systematiska skillnader. Den tvilling som fortsatt är mer välutvecklad i de delar av hjärnan som sköter motorik, delar av hörselsystemet och bansystemet från hjärnan till ryggmärgen ner till fingrarna för att kontrollera fingerrörelser, säger Fredrik.

De tre forskarna bakom sajten för forskningsrön och annat kopplat till temat hjärna–kultur. Ingemar Ernberg Professor (senior) vid Karolinska institutet (ämne tumörbiologi, Fredrik Ullén Professor vid Karolinska institutet på avdelningen för kognitiv neurovetenskap och aktiv konsertpianist, , Gunnar Bjursell Professor (senior) vid Karolinska institutet, redaktör för hemsidan Den kulturella hjärnan.
Foto: Jezzica Sunmo

Den kulturella hjärnans hemsida finns det flera exempel på hur vi verkar kunna må bättre bara av att lyssna på musik. Ett rörande exempel är videon med Henry som sitter apatisk, nedböjd över en rullstol på ett ålderdomshem. Han har Alzheimer och hans familj upplever honom som deprimerad. När sköterskan ger honom ett par hörlurar med jazzmusik skiner hela hans väsen upp och han börjar sjunga. När hon sedan tar av lurarna och ställer frågor så är han som tillfälligt förvandlad – han svarar entusiastiskt och minnen från hans ungdom väller fram. Om vi enbart genom att höra musik kan få en sådan synlig effekt, vad kan då att skapa musik från ung ålder ge för slags hälsofördelar?

– En viktig faktor i sammanhanget tror vi är det psykologiska tillståndet som kallas för flow. Flow är när du sysslar aktivt med någonting som är lagom svårt, det ska vara en utmanande uppgift men som du är förmögen att klara av, säger Fredrik Ullén.

Uttrycket flow myntades 1975 av den ungerske psykologen Mihály Csíkszentmihályi och har blivit mycket populärt. Tillståndet beskrivs som att vara ett med en uppgift och glömma att tiden passerar och att titta på sig själv utifrån. Människor som är engagerade i exempelvis musik, och som lätt hamnar i flowtillståndet, brukar vara mer kreativt framgångsrika och enligt Fredrik beror detta inte bara på vårt arv.

Mycket talar för att kulturella yttringar som musik, teater och målade symboler var utmärkande för jägare och samlare.

– Om vi har ett par enäggstvillingar som har precis samma genetik och uppväxtmiljö så kan vi se hur den tvilling som rapporterar att den har mer flow i livet också rapporterar bättre psykisk hälsa och högre välbefinnande – trots att de har exakt samma genetiska förutsättningar. Det här tycker jag är jättespännande i relation till kultur och kulturellt engagemang eftersom det är så flowskapande.

Vi har fortfarande inte kunnat med säkerhet konstatera varför människan har ägnat sig åt kultur sedan urminnes tider. Men en teori som Ingemar Ernberg, den tredje forskaren bakom projektet Kulturella hjärnan, tar upp är att den kan ha bevarats genom evolutionen för att vi enklare ska kunna leva tillsammans i grupp.

– Mycket talar för att kulturella yttringar som musik, teater och målade symboler var utmärkande för jägare och samlare. Det kan ha bistått i att hålla samman gruppen och föra gemensamma värderingar vidare. För hur kan det komma sig att kultur lyckas stimulera hjärnans belöningscentrum och skapa signaler av glädje och tillfredställelse, som leder till att man vill göra mer och mer?

Dansen, 85,4 x 71,1 cm, 2015 ©Linn Fernström.
Foto: Adam Reich

Hans eget forskningsfält ligger relativt långt från kulturen. Som läkare och professor leder han en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI. Hans forskning är fokuserad på sambanden mellan infektioner och cancer hos människan. Men vid sidan av sin karriär har han alltid haft tid för sitt konstnärliga intresse, bland annat som ordförande för KI:s kulturråd.

– Kultur för mig är en djupt integrerad del av att vara människa, det är det främsta och finaste uttrycket för människan som samhällsvarelse, säger Ingemar Ernberg och fortsätter:

– Det är synd att man ens ska behöva hävda nyttigheter i form av mätbara effekter på IQ och inlärningsförmåga, kultur är trots allt en grundläggande hörnsten i vår mänsklighet och civil­isation.

Genom att integrera hjärnan i de este­tiska ämnena menar Ingemar Ernberg att vi lättare kan lära ut hur vi själva fungerar. ’Vad händer i betraktarens öga och hjärna när vi ser på ett konstverk?’ Och hur besvarar vi frågor så som ’vad är färger?’ och ’vad är upplevelser?’” Han menar att det finns en stor potential här att ta vara på i skolan.

– Om människor bättre förstår hur deras egen hjärna är byggd finns det stora förutsättningar för ökad tolerans inför skillnader och större förståelse för hur språkliga missförstånd uppstår. Vi skulle på så sätt kunna få mer insikt i hur olika individer uppfattar sin verklighet. Kanske är kultur och matematik de två grundpelare som skolan bör stå på.

De tre forskarna bakom Den kulturella hjärnan betonar vikten av kvalitativ undervisning. Men att låta bildtimmen eller musiklektionen bli en förlängd lektimme där barnen kan komma och gå kan få motsatt effekt, menar Fredrik Ullén:

– Vi måste ställa krav på eleverna precis som vi gör i de andra ämnena. Gör man inte det så tappar man hela poängen och i stället för de positiva effekterna får vi en negativ effekt där skolan bidrar till en syn i samhället att estetiska ämnen inte är på allvar.

Så avslutningsvis, vad kan skolan göra för att ge barnen chansen att få de goda effekterna av konstnärliga uttryck?

– Jobba målinriktat och se utbildning som en helhet där kärnämnena värderas vid sidan av de estetiska, säger Fredrik Ullén.

Sugen på att veta mer?

Your brain on music, TED Talk med Alan Harvey

Alive inside film of music and memory project – Henry’s story

Läs merkulturellahjarnan.se. Här finns artiklar, videor med mera om senaste forskningen på temat hjärna-kultur.

Alla artiklar i temat Kultur (11)

ur Lärarförbundets Magasin