Läs senare

Marie-Louise hoppas på en skola för alla

Lärare i världenEtt skolsystem för katolska barn och ett annat för protestantiska. Spåren av den långa konflikten på Nordirland lever kvar.
Men läraren Marie-Louise O’Kane tror på en blandad skola.

21 Sep 2018
I skolan där Marie-Louise O’Kane undervisar går bara pojkar. Fortfarande går de flesta eleverna i könsuppdelade skolor i Nordirland. Foto: Johannes Frandsen

I ett klassrum på den katolska pojkskolan St. Columbs College i utkanten av Derry i Nordirland berättar geografi­läraren Marie-Louise O’Kane om regn. Eleverna följer de olika stegen på sina läsplattor. Hon går hela tiden runt i klassrummet och pratar med eleverna. Det märks att det är dagens sista lektion.

– Jag älskar att vara i klassrummet, passionen för att undervisa är samma i dag som när jag hade mina första elever för 22 år sedan, berättar Marie-Louise O’Kane.

Att hon skulle bli lärare visste hon redan när hon gick på lågstadiet. Intresset för geografi väcktes av en fantastisk lärare som hon hade i ämnet på högstadiet.

MARIE- LOUISE O’KANE

Ålder: 44 år.
Ämne: Geografi.
Arbetsplats: St Columbs College i Derry på Nordirland.
Ålder på elever: 11–16 år.
Utbildning: 3 år geografi på Queens University och 1 år lärarprogrammet Ulster University.
Familj: Man och 3 söner
Fritid: Sjunga, resa till Spanien och umgås med sin familj.

I entrén till St. Columbs College som funnits i Derry sedan 1879 står skulpturer av nobelpristagarna John Hume (fredspriset 1998) och Seamus Heaney (litteraturpriset 1995). Båda har studerat på den anrika katolska pojkskolan. Skolsystemet i Nordirland speglar det segregerade samhället. De flesta katoliker går på pojk- respektive flickskolor som drivs av katolska kyrkan, medan de flesta protestanter går i de statliga skolorna. En minoritet går i så kallade integrerade skolor. Att det ser ut så har delvis med tradition att göra, men det är också en effekt av den konflikt som rådde i landet mellan 1969 och 1994.

– Vilken skola du går på i låg- och mellanstadiet beror på var du bor. Du blir alltid placerad i den närmaste. Eftersom demografin i landet ser ut som den gör så blir det automatiskt så att katoliker går i katolsk skola eftersom de bor i samma område, och samma gäller för protestanterna, berättar Marie-Louise medan hon plockar i ordning i sitt klassrum.

Hennes första jobb var på en integrerad skola med både protestanter och katoliker, en skolform som blir mer och mer populär. Marie-Louise hoppas att trenden fortsätter och skulle gärna se flickor på St. Columbs College.

– Jag minns från mitt första jobb vilken lugnande effekt tjejerna kunde ha på killarna. Jag önskar att skolan kan bli mer integrerad, men det måste ske i takt med samhället. Jag tror inte det går att tvinga elever att gå på en integrerad skola. Föräldrarna måste vilja det, och fortfarande är misstänksamheten mellan de två sidorna stor, menar Marie-Louise.

Läraren Marie-Louise O’Kane tror på en framtid där katoliker och protestanter går i samma skolor. Men dit är det ännu en bit kvar. Foto: Johannes Frandsen

Hon är själv katolik och gick hela grund­skolan på en katolsk flickskola. Sedan flyttade hon till Belfast där hon studerade geografi på Queens University följt av lärarprogrammet på Ulster University. Till skillnad från personer som läser till låg- och mellanstadielärare är lärarprogrammet för högstadielärare gemensamt oavsett om man kommer att arbeta på en statlig skola eller katolsk.

– Det fanns inga olika läger på universitet. Jag tänkte aldrig heller att jag ville jobba på just en katolsk skola. Jag började på en integrerad skola som jag älskade, men längtade hem till Derry. Jag hade tur, för just då sökte de en geografilärare här på St. Columbs College. Hade tjänsten varit på en statlig skola hade jag tagit den med.

Marie-Louise är ansluten till NASUWT (The National Association of Schoolmasters Union of Women Teachers), det största lärarförbundet för kvinnliga lärare i Storbritannien. Den största frågan för lärarna är just nu löner.

– Våra löner har inte höjts på flera år. Alla kostnader i samhället har gått upp men våra löner har stagnerat. Det är ett stort problem, dels för individen, men också för yrket – färre vill bli lärare.

Någon lösning på lönefrågan lär dock dröja då Nordirlands parlament ligger nere sedan januari 2017 och inga större beslut fattas. Saker sköts av tjänstemän som sa nej till den senaste skolbudgeten, och pengarna för skolan börjar ta slut.

– Vi märker av effekterna av budgetned­skärningar och arbetsbördan på oss lärare ökar för varje år, särskilt de administrativa uppgifterna. Alla tar med sig jobb hem, berättar Marie-Louise.

Trots skolans problem har Marie-Louise inga planer på att byta karriär.

– Känslan när man märker att eleverna lärt sig något nytt är fortfarande fantastisk, säger Marie-Louise innan hon äntligen får släcka sitt klassrum för att åka till det hon utanför sitt jobb älskar mest, att sjunga i kör.

Nordirland

Nordirland är ett delområde i Storbritannien på nordöstra Irland med 1,8 miljoner invånare. Det beskrivs omväxlande som ett land, en provins och en region.

Högre lön hetaste frågan

Andel fackligt anslutna lärare: 48 procent (2016)

De största fackförbunden för lärare: National Association of School­masters Union of Women Teachers (NASUWT) (www.nasuwt.org.uk)

Association of Teachers and Lecturers (www.atl.org.uk) Ulster Teachers’ Union (www.utu.edu) Association of School and College Leaders (www.ascl.org.uk)

Den viktigaste frågan för lärarfacken är att höja lönenivåerna och få mer resurser till skolan. Fackförbunden arbetar tillsammans för en löne­ökning på 5 procent för att kompensera för ökade levnadskostnader. 2015–2016 stod lönerna stilla, och 2016–17 höjdes de med 1 procent.

Källa: BBC

Väljer skola efter religion

Sedan Nordirland kom till 1921 har området två separata, religiöst baserade skolsystem. Ett som drivs av katolska kyrkan, och ett statligt, i praktiken protestantiskt. I dag finns även 65 integrerade skolor – den första, Lagan College, kom till 1981. Omkring hälften av eleverna går i en skola där 95 procent tillhör samma religion. 37 procent av eleverna går på katolska skolor, majoriteten på statliga skolor och en  liten procent på integrerade skolor. Skolan är obligatorisk från 4 till 16 års ålder och icke-obligatorisk från 17 till 18.

ur Lärarförbundets Magasin