Läs senare

Lek på allvar gynnar lärandet

DebattLekens betydelse är underskattad för elevernas lärande. Modern hjärnforskning visar på lekens möjligheter. Låt oss därför starta en lekens
revolution, skriver Lars-Erik Berg.

08 Maj 2018
Lek på allvar gynnar lärandet
Illustration: Ulf Frödin

Ofta diskuteras hur olika ämnen ska kunna samsas med varandra i skolan. Då har matematik och svenska förtur. Bortanför alla politiskt färgade diskussioner har brinnande själar ofta framfört att leken är en oöverträffad form för väsentligt lärande. Det finns också forskning som stödjer detta. Ändå lever leken snålt i dagens svenska skolvärld.

Jag vill föreslå ett annat synsätt att hantera frågan, nämligen genom hjärnforskningen. Vid bland annat Karolinska institutet och Sahlgrenska sjukhuset pågår forskning om lekens och musikens roll för hjärnans utveckling. Musik och lek är nära besläktade, och båda är besläktade med matematik och språk.

Lars-Erik Berg

är styrelseledamot i Lekfrämjandet, IPA Sweden och professor emeritus i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde.

Inte sällan uppmuntras leken av beslutsfattare genom läpparnas bekännelse. I praktiken ses den dock ofta som flum. Men faktum är att hjärnforskningen visar att lärandet i både matematik och svenska skulle förbättras med hjälp av musik- och lekverksamheter.

Några grundläggande fakta ger oss mycket att tänka på. Hjärnan är inte ett bankkontor med stängda och välbevakade dörrar och separata rum. Den är ett öppet kontorslandskap där verksamheter försiggår på oförutsedda sätt och där fönster och dörrar står öppna mot samhället. Hjärnan är vårt sociala organ, och i denna funktion har den av evolutionen fått förmågan att förbättra sig själv.

Tillsammans med kollegor i Lekfrämjandet var jag nyligen på en internationell konferens för International Play Association (IPA). Rätt ställe för lekentusiaster! Två key note speakers var lekforskarna Peter Gray och Roger Hart, som på olika sätt kritiserade att dagens stadsbyggen och livsmönster tar allt mindre hänsyn till barns behov av fria lekytor och därigenom krymper innovation och kreativitet, till nackdel för bland annat naturvetenskaplig träning.

En höjdpunkt var besöket på Telus Spark, ett museum och en experimentverkstad för barn och vuxna. Med tonvikt på teknik och naturvetenskap, inom lekens scenario, erbjuds där möjligheter att pröva på teknikens underverk. I en lekfull utemiljö har man också sammanfattat vissa resultat av dagens hjärnforskning, på ett sätt som visar lekens potential för främst naturvetenskaperna.

Som vi såg i PM nr 1/18 leder Hillevi Lenz Taguchi vid Stockholms universitet projektet Hjärnvägar. Det ska inom ett urval förskolor ta upp språk, lärande och socioemotionell förmåga med fokus på lek på barnens villkor. Den fria leken har dock inte bara potential i förskolans undervisning, utan långt upp i skolsystemet. Närhelst leklusten dyker upp, så är detta en chans att ta vara på, inte att skjuta upp i väntan på rätt tidpunkt. Leken är liv – om den ska vänta på att få leva dör den.

I femårsåldern sker en snabb tillväxt av hjärnan. Professor Martin Ingvar vid Karolinska institutet anser därför att man bör rama in den perioden med intensiv pedagogisk kreativ verksamhet. Det är just under samma period som rollekarna med sin enorma utvecklingspotential kulminerar. Förskolans morgonsamling ger oändliga möjligheter, i sång, berättelse och turtagning. Ju mer lekverksamheten varieras och intensifieras, desto bättre blir hjärnan kapabel att hantera dynamik. Lek är levande dynamik som ger flexibel intelligens.

Men en för hårt strukturerad lek förblir inte lek. En löslig struktur är det som ger leken möjlighet att utvecklas. Barnen strukturerar leken själva medan den dansar sin väg. Leken strukturerar sig själv genom barnen. Betrakta därför inte uteleken på rasterna och under fritidsverksamheten som något externt. Den är en del av vad skolan innebär. Låt leken följas av att man kollektivt reflekterar över lekens karaktär. Aktiverad entusiasm för rasterna – hos inte minst lärarna! – är ett anspråkslöst sätt att starta en lekens revolution i undervisningen.

ur Lärarförbundets Magasin