Ingår i temat
Digital skola
Läs senare

»Lärarna spelar ändå huvudrollen«

Digital skolaInvesteringar i utrustning och teknik i all ära, men det är läraren som spelar huvudrollen i skolans digitalisering, menar Björn Kindenberg, SO-lärare och doktorand i ämnesdidaktik.

20 nov 2019
»Lärarna spelar ändå huvudrollen«
Foto: Getty

Björn Kindenberg tycker att debatten om digitaliseringen i skolan ofta är onyanserad, förenklad och framför allt onödigt polariserad:

– När Ipaden introduceras i klassrummen för ett tiotal år sedan var många väldigt entusiastiska. IT-evangelisterna såg fantastiska möjligheter med digitaliseringen. Snart behövs inte lärarna, eleverna kan studera på egen hand var andemeningen ungefär. På senare tid har debatten snarare svängt åt andra hållet – i media pratas det nästan bara om farorna med digitaliseringen i skolan. Ungefär som att digitaliseringen i sig skulle vara negativ. Digitala verktyg och sociala medier är fantastiska verktyg – men de måste användas på rätt sätt och vid rätt tillfälle.

Bara för att vi lever i ett digitalt samhälle betyder det ju inte att det är önskvärt att vara uppkopplad« dagarna i ända.

Björn Kindenberg är en känd debattör i skolfrågor. Han har bloggat under namnet ”Magister Björn” och varit stående krönikör i Lärarnas tidning. Till vardags jobbar han halvtid som SO-lärare och med IT-frågor på Grimstaskolan i Stockholm, och halvtid som doktorand i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet. Dessutom är han knuten till Stockholm Teaching and Learning ­Studies (STLS), en plattform för praktiknära, lärardriven undervisnings­forskning bland skolor i Stockholms-­regionen.

I sin roll som IT-pedagog har han arbetat med att försöka få andra lärare att använda digitala verktyg och sociala medier i undervisningen. Han är därmed väl medveten om att allt inte alltid går som på räls. Den största utmaningen är teknikstrulet. Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen innebär mycket kringarbete och – ibland – tekniska problem. Att plocka fram och tillbaka datorer tar tid. Dessutom ska datorerna vara laddade och det trådlösa nätverket ska fungera.

– Med den här typen av arbetssätt måste tekniken funka till 100 procent. Det räcker ju inte att 23 av 24 Ipads funkar och att en elev får göra något annat. Därför måste det finnas en infrastruktur runt den digitala tekniken, till exempel IT-assistenter som ser till att de digitala hjälpmedlen är laddade, uppdaterade och att inloggningen funkar. För många lärare är de olika programmen en tröskel snarare än hjälp. Därför behövs fortbildning i olika program och appar så att man som lärare förstår vad man kan göra med tekniken, och inte bara upplever vad man inte kan göra.

Men egentligen måste digitaliseringen i skolan handla mindre om teknik och mer om lärandet och om hur pedagogiken förändras när ny teknik införs i klassrummet, menar Björn Kindenberg. Först och främst måste vi enas om vad vi egentligen menar med digitalisering, eller åtminstone enas om att det kan betyda många olika saker.

– Den digitala tekniken kommer alltid efter den didaktiska planeringen, säger Björn Kindberg.

– Att förskolans nya läroplan inne­håller formuleringar som ”digitalisering” övertolkas som att små barn ska hänga vid en skärm. Men digitalisering kan lika gärna handla om något mer pedagogiskt och förnuftigt, till exempel att läraren och barnen samlar löv och tar bilder med surfplattan under promenaden, för att sedan prata om löv och träd. Debatten spänner med andra ord över mycket och är för onyanserad.

Att okritiskt hylla digitaliseringen är bara dumt, men att många har blivit så kritiska till digitalisering i skolan känns otidsenligt, menar Björn Kindenberg.

– Jag forskar ju i ämnesdidaktik och menar att vi måste fundera över vad de digitala verktygen ska användas till. Om jag ska lära ut om första världskriget så måste jag fundera över hur jag ska gå till väga. Ska jag ta avstamp i skotten i Sarajevo? I imperialismen? Den digitala tekniken kommer alltid efter den didaktiska planeringen. Man kan ju inte börja med Ipaden och sen fundera över hur man ska få in första världskriget.

Går vi mot en utveckling där digitala läromedel ersätter mer traditionella läromedel? Inte nödvändigtvis, menar Björn Kindenberg.

– Skolan måste förstås hänga med i den digitala utvecklingen. Den digitala världen är en helt självklar del av barns och ungdomars värld. Därför är den också en självklar del av undervisningen. I takt med att ny teknik utvecklas så förändras också undervisningen.

Men det är inget självändamål att lämna vare sig de tryckta läromedlen eller de linjerade SO-häftena.

– Nu finns surfplattorna, skolan kan inte låtsas om något annat. Skolan måste förhålla sig till det samhälle vi lever i. Vi måste hantera och navigera i det samhället, men också visa eleverna hur distraherande teknik behöver hanteras. Det kan mycket väl innebära att samla in elevernas mobiler under lektionstid. Bara för att vi lever i ett digitalt samhälle betyder det ju inte att det är önskvärt att vara uppkopplad dagarna i ända.

Det handlar alltså inte om att vara för eller emot digitala läromedel. Det handlar om att förstå att det finns bra respektive dåliga såväl digitala som analoga läromedel. Bara för att ett läromedel är digitalt så betyder det inte att det är ett bra läromedel.

– Olika uppgifter är mer lämpade för en viss teknik. Digital teknik kan definitivt förbättra och effektivisera undervisningen. Inte alltid, och inte i all undervisning, men i vissa situationer.

En fördel med digitala verktyg är att läraren i realtid enkelt kan följa varje elevs arbete, utan att behöva flytta sig från ena änden av klassrummet till den andra, menar Björn Kindenberg.

– Jag kan kommentera till eleven ”Men här har du ju bara tänkt på immigration, inte på emigration”, och jag kan ge kommentarer förstärkta med bilder, länkar till bra exempel eller inspelat ljud för att ta ett konkret exempel. När allt funkar kan det vara ett smidigt sätt att jobba. Jag kan leta fram precis rätt bilder att samtala runt. Både jag och alla elever kan skriva i samma dokument.

Lärarna behöver ha kontroll över utvecklingen och verkligen få vara experterna på användningen i undervisningen och vara beställare av de digitala verktyg som köps in. Det är inte de företag som utvecklar tekniken som ska kliva in och definiera hur skolan ska jobba, understryker Björn Kindenberg.

– Många edtechföretag försöker slå mynt av den digitala utvecklingen i skolan. Det finns praktiska fördelar med att få tekniken serverad. Men vi ska vara observanta på aktörer som genom tekniken påverkar undervisningen. Att ett edtechföretag föreslår vilket pedagogiskt verktyg som ska användas – till exempel problembaserat lärande eller undersökande pedagogik – är oroväckande. Lärarna ska äga frågan om hur undervisningen ska ske.

Björn Kindenberg är själv aktiv i sociala medier, han gillar direktheten. Förr om åren bloggade han, numera twittrar han då och då, men framför allt arbetar han i redaktionen för nättidskriften Skola och Samhälle, som publicerar inlägg i skoldebatten.

– Jag gillar att reflektera och formulera mig – om skolan och mitt arbete. Jag tycker om direktheten i sociala medier. Samhället utvecklas hela tiden.

– I dag finns en stor oro över att unga bara hänger med näsan i mobilerna och aldrig läser en bok. Men faktum är att unga läser och skriver till exempel mer än någonsin, men de gör det på ett annat sätt jämfört med när jag var ung. De läser kanske inte Lotta på Bråkmakargatan, eller skriver dagbok för hand, men de konsumerar ju enorma mängder text. Det är både ett problem och
en möjlighet för skolan, säger Björn ­Kindenberg.

Alla artiklar i temat Digital skola (14)

ur Lärarförbundets Magasin