Ingår i temat
Andra chansen
Läs senare

Lärarkår på undantag

Andra chansenKomvuxlärarna har ofta sämre villkor än andra lärare. Det gäller inte minst den växande andel lärare som är anställda hos privata anordnare. Men nu föreslås förbättringar.

av Ingvar Lagerlöf
02 maj 2019
02 maj 2019
Foto: Twenty20

Det är inte någon upplyftande läsning att ta sig genom den officiella statistiken gällande komvuxlärare. På punkt efter punkt har de som grupp sämre förhållanden än andra lärarkategorier. Ändå är detta just nu en växande skolform som har fler elever än ungdomsgymnasiet.

– Vi har alltid varit en skolform lite vid sidan av. Och syns man inte finns man inte. Lönerna halkar efter och vi har inte samma tillgång till kompetensutveckling och fortbildningar som andra lärare, säger Henrik Tällberg, komvuxlärare på ABF i Jönköping och ordförande i Lärarförbundets referensorgan för vuxenutbildning och yrkeshögskola.

Det finns inget friskolesystem för vuxenutbildningen och endast kommuner och landsting får vara huvudmän för komvux. Men det är tillåtet att anlita privata utbildningsföretaget på entreprenad, och det är en lösning som allt fler kommuner väljer. Nu är var tredje lärare på komvux anställd av en privat anordnare.

Det är inte lätt att ta reda på hur mycket den typiske komvuxläraren tjänar. Enligt en rapport från Lärarförbundet 2017 var medellönen för sfi-lärare 2500 kronor lägre än för gymnasielärare. Men varken SCB, fack eller arbetsgivare har någon samlad lönestatistik som redovisar lärare på komvux och sfi som egna grupper.

Det är absurt att det finns ett antal lärare som inte har tillgång till statliga insatser i samma utsträckning som andra lärare.

Komvuxlärarna har inte haft samma tillgång till de senaste årens statliga lönesatsningar som andra lärare. Regeringen valde att prioritera utbildning för barn och ungdomar vid lärarlönelyftet och exkluderade därför komvuxlärarna från satsningen.

Antal tjänstgörande lärare komvux, exklusive sfi. Totalsiffran är lägre än summan av delarna. Samma lärare kan arbeta i både kommun och på entreprenad.
Källa: Skolverket

Däremot får de vara med i den föregående regeringens satsning på karriärtjänster för lärare, men enbart de som är anställda av kommunerna. Den växande skara komvuxlärare som är anställda på privata företag som anlitas på entreprenad är därmed utestängda från reformen. Det gör att på komvux utöver sfi är endast 4 procent av lärarna förstelärare, och på sfi är andelen 2 procent. Det kan jämföras 11 procent i grundskolan och 9 procent i gymnasieskolan. Förra läsåret fanns det totalt 9 lektorer på komvux.

Henrik Tällberg har alltså ingen lönestatistik att stödja sig på, men hans erfarenheter utifrån kontakter och de undersökningar som finns är att lönerna är högre bland de kommunalt anställda komvuxlärarna än hos de privata företagen.

– Det är svårt för de privata företagen att konkurrera med lönerna. En entreprenad ligger ofta på tre-fyra år och man har de pengar man har, det finns ingen kommunfullmäktige att gå till för att be om mer pengar till höjda löner. Alternativet är att lärarna går upp i undervisningstid, det är inte ovanligt med 35 timmar undervisning i veckan, säger Henrik Tällberg.

I den privata verksamheten har de flesta lärare semestertjänster med 40 timmars arbetsvecka. Även en del kommuner har gått över till semestertjänst med hänvisning till att komvux ska erbjudas året runt, men enligt Henrik Tällberg har de flesta kommuner ändå hållit fast vid ferietjänster.

Överlag leder de pressade villkoren till svårigheter att behålla och rekrytera utbildade lärare.

Andel entreprenad.
Källa: Skolverket

– Lägre löner och mer undervisningstid är inte det som triggar i gång lärare. Personalomsättningen är hög och det är svårt att få tag på behöriga lärare. Det är inte optimalt för elevernas kunskapsutveckling med lärare som slutar hela tiden, säger han.

Komvux har totalt sett färre utbildade lärare än andra skolformer och det är de privata anordnarna som drar ner statistiken. 37 procent av de privata företagens lärare saknar pedagogisk högskoleutbildning jämfört med 20 procent av de kommunalt anställda.

På kommunalt drivna komvux är det ungefär lika vanligt med legitimation och ämnesbehörighet som i grundskolan och i gymnasieskolan. Hur detta ser ut hos de privata företagen är okänt eftersom den statistiken inte förs.

Den utredning som lades fram i höstas av Roger Mörtvik kom fram till att det finns ett stort behov av fortbildning för lärare på komvux. Lärarförbundet hänvisar ofta till att de tidsbegränsade avtalen med entreprenadföretagen leder till att långsiktiga satsningar på personalen inte blir av. Men enligt Roger Mörtvik gäller frånvaron av kompetensutveckling även de kommunalt anställda lärarna.

Ett skäl till det är att lärare på komvux inte har samma tillgång till fortbildning som andra lärare. Utredningen föreslår därför att Skolverkets nationella utvecklingsprogram ska gälla även vuxenutbildningen, att vuxenpedagogiken får större utrymme i lärarutbildningen och att forskningen inom området stärks.

Roger Mörtvik har i sina förslag delvis utgått från en annan färsk utredning, den om lärares professionsprogram med Björn Åstrand som upphovsman. Björn Åstrand argumenterar i sin utredning för att samma regler ska gälla för entreprenadföretagens lärare som för andra lärare.

– Det är absurt att det finns ett antal lärare som inte har tillgång till statliga insatser i samma utsträckning som andra lärare. För att läraryrket ska vara attraktivt måste vi vårda professionen. Det ska inte vara någon skillnad i regelverket beroende på var man är anställd, säger Björn Åstrand.

Björn Åstrand föreslår att även entreprenadföretagens lärare ska ha möjlighet till karriärtjänster. Han vill också att det tydligare framgår i skollagen att en kommun inte bara har ansvar för de egna lärarnas kompetensutveckling, utan faktiskt också för att lärarna i de företag den anlitar har den utbildning som krävs. Utredningen föreslår också att Skolverket arbetar mer aktivt för att även lärare i entreprenadföretag ska delta i fortbildningssatsningar.

Yrket som komvuxlärare är ett yrke i förändring. Allt mer undervisning sker på distans vilket ställer nya krav på lärarnas kompetenser. De senaste åren har det skett stora förändringar i elevsammansättningen. Hälften av eleverna – sfi borträknat – är födda utomlands och många har mycket kort skolbakgrund. Enligt Roger Mörtviks utredning finns det också en stor brist på specialpedagogisk kompetens inom komvux.

– Många elever som nyligen kommit från andra länder saknar diagnoser för sina inlärningsproblem vilket gör att de kanske inte får det stöd de borde ha. Kommunerna har i regel specialpedagoger och kuratorer, men de stödstrukturerna saknas ofta i de privata företagen, säger Henrik Tällberg.

Trots nackdelar med villkoren ser Henrik Tällberg ändå stora fördelar med att arbeta inom vuxenutbildningen.

– Jag trivs väldigt bra med att jobba med vuxna elever. Jag är grundskollärare i botten och där är det mer fokus på uppfostran och sociala frågor. Här kan man släppa det och koncentrera sig på kunskapsuppdraget tillsammans med elever som är motiverade och vill lära sig något.

Alla artiklar i temat Andra chansen (14)

ur Lärarförbundets Magasin