Ingår i temat
Andra chansen
Läs senare

Lång tradition av vuxenutbildning

02 maj 2019
Lång tradition av vuxenutbildning
Författaren Dan Andersson vid Brunnsviks folkhögskola som grundades 1906.
Författaren Dan Andersson vid Brunnsviks folkhögskola som grundades 1906.

Vid sekelskiftet 1800-1900-talet kom studiecirklar för vuxna och korrespondensskolor i gång, som Hermods, Brevskolan och NKI – Nordiska korrespondensinstitutet.

Studieförbund och folk­rörelser som nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetar­rörelsen har spelat en stor roll i den svenska folkbildningen. Många folkhögskolor har startats på initiativ av folk­rörelser. Det första studie­förbundet, Godtemplarorden IOGT, bildades redan 1902,
i dag NBV. ABF bildades 1912.

Mellan de två världskrigen växte sig folkbildning med folkhög­skolor och studieförbund starka. I dag finns tio studieförbund i Sverige: ABF, Bilda, Folk­universitetet, Ibn Rushd, Kulturens, Medborgarskolan, NBV, Sensus, Studiefrämjandet samt Studieförbundet Vuxenskolan.

1938 startade Statens aftonskola vid Kungsholmens gymnasium i Stockholm. 1953 blev det möjligt att få tillträde till universitetens filosofiska fakulteter utan studentexamen, men med betyg i vissa ämnen. Kvällsgymnasier startade i universitetsorterna och Medborgarskolan och TBV införde egna kvällsgymnasier.

1968 startade den kommunala vuxenutbildningen.

1956 inrättades Statens kompletteringsgymnasium för att ge vuxna stipendier för studier vid kvällsgymnasierna, samt svara för examinationen. Två statliga läroverk för vuxna startade, ett i Norrköping 1956 och ett i Härnösand 1962.

1968 är startåret för kommunal vuxenutbildning, komvux. Tanken var att ge vuxna som inte gått gymnasiet möjlighet att skaffa den kompetensen.

På 1970-talet fick komvux kritik från framför allt LO för att inte nå de mest lågutbildade. Komvux reformerades och 1977 infördes grundvux, för dem som behövde komplettera eller läsa in grundskoleutbildning.

På 1990-talet blev komvux mer av ett arbetsmarknadsinstrument och kommunerna fick också möjlighet att lägga ut komvux på entreprenad.

Foto: Sven Oredsson

1998 startade Kunskapslyftet med tre mål: halvera den öppna arbetslösheten från åtta till fyra procent, skapa ekonomisk tillväxt genom investering i humankapital samt utveckla och förnya den kommunala vuxenutbildningen.  Det skulle bland annat ske genom att använda externa utövare, framför allt för yrkesinriktad utbildning. Kunskapslyftet gav 800 000 personer gymnasial utbildning. Det avslutades 2002, men återkom 2015 och är nu en permanent satsning.

Mellan 2003 och 2006 fick kommunerna öronmärkta statsbidrag för fortsatt utveckling av vuxenutbildningen. När Alliansen tillträdde 2006 avskaffades det öronmärkta statsbidraget till komvux och 2008 minskades det med en tredjedel.

2018 kom utredningen En andra och en annan chans. Några förslag: att urvalsreglerna ändras så att fler ska kunna yrkesväxla och byta bana. Att betygssystemet förenklas och att komvux får en annan programstruktur. Att särvux integreras i komvux.

Alla artiklar i temat Andra chansen (14)

ur Lärarförbundets Magasin