Ingår i temat
Kultur
Läs senare

Kultur skyddar mot demens

KulturKan kulturella aktiviteter skydda mot demens? Ja, bland annat för att nya kopplingar i hjärnan skapas.
Allt enligt en svensk studie som pågått i över 44 år. Och ju tidigare man börjar, desto bättre.

19 sep 2019
Ängeln, 190 x 260 cm, 2008 ©Linn Fernström.
Foto: Per-Erik Adamsson

Ur en väska plockar Jenna Najar fram en sax, en tång, en sko i miniformat, en klocka och åtta andra föremål. Vi befinner oss i ett undersökningsrum på institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och sakerna används för att testa minnet hos kvinnor i den studie hon arbetar med, som har fokus på vilka faktorer som skyddar mot demens. Nyligen publicerade hon, som är doktorand, tillsammans med sin handledare Ingmar Skoog en artikel som visar att kulturella aktiviteter kan ha en mycket starkt skyddande effekt. Ingmar Skoog är professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet.

… de kulturellt aktiva slipper symtom eftersom de bland annat har ett högre antal synapser.

Under sin läkarutbildning började Jenna Najar intressera sig för ämnet. Hon fascinerades av hur något så sinnrikt som hjärnan plötsligt kunde börja degenerera och kom i kontakt med psykiatriprofessorn Tore Hällström som ägnade sig åt forskning kring psykiatrisk sjukdom hos kvinnor. Den nya artikeln av Jenna Najar och Ingmar Skoog bygger på den longitudinella studie av svenska kvinnors hälsa som Hällström var med och inledde 1968. Under två år intervjuade han 800 kvinnor, som då var i medelåldern, om deras liv och erfarenheter för att hitta faktorer som påverkade kroppslig och psykisk hälsa.

Denna grupp har sedan med några års mellanrum fått komma tillbaka till Sahlgrenska akademin för nya mycket grundliga intervjuer och hälsokontroller som bland annat innebär magnetkameraundersökning, undersökning av ryggmärgsvätska och PET-scanning. Kognitiva tester är en viktig del, som läsförståelse eller att rita av geometriska figurer som överlappar varandra.

Materialet från studien har tidigare använts för uppmärksammade vetenskapliga artiklar om sambanden mellan högt blodtryck och demens och mellan personlighetsdrag och demens. Flera av dem är skrivna av Ingmar Skoog som varit involverad i kvinnostudien sedan 1980-talet. Då var inte tanken att den skulle användas för att titta på demens – kvinnorna var ännu relativt unga. Ingmar Skoog är tacksam över att Tore Hällström var så noggrann.

På Sahlgrenska akademien testar Jenna Najar minnet i en studie. Här med handledaren Ingmar Skoog.
Foto: Anna von Brömssen

– Han var väldigt duktig på att få folk att öppna sig och att ta del av hans ursprungliga intervjuer är nästan som att läsa en kollektivroman.

Det Jenna Najar och Ingmar Skoog tillsammans nu kunnat visa är att de kvinnor som redan i medelåldern ­ägnade sig åt kulturella aktiviteter, som att läsa böcker, skriva, gå på konserter, sjunga, spela ett instrument eller måla, hade 30 procent mindre risk att drabbas av demens jämfört med dem som inte gjorde det. Det skyddet verkar vara lika starkt som motion, som man redan tidigare vetat har positiva effekter.

– Alla kognitiva aktiviteter, som att lösa korsord eller sy och sticka, visade sig vara bra men främst kultur, säger Jenna Najar.

Studien visar också att motion och kulturaktiviteter verkar oberoende av varandra så båda aktiviteterna är viktiga för att skydda sig mot demens.

– Samtidigt som man bokar tid på gymmet borde man alltså boka tid på biblioteket, säger Ingmar Skoog.

… hjärnan får vad man kallar en kognitiv reserv, alltså förhöjd förmåga att hantera skador.

– Eller så kan man ta en rask promenad till biblioteket, inflikar Jenna Najar.

Många andra studier som undersökt sambandet mellan kognitiva aktiviteter och demens visar samma resultat som Jenna Najars och Ingmar Skoogs men det finns också studier som inte alls får lika tydligt utslag.

– Troligen beror det på att de som ingår i studierna var äldre när de inleddes och kanske redan var kognitivt nedsatta. Det tyder på att det är viktigt att börja undersöka sambandet i god tid, säger Jenna Najar.

Demenssjukdomar inleds ofta långt före att vi, eller vår omgivning, märker av dem hos oss.  Troligen, menar Ing­mar Skoog och Jenna Najar, bidrar kulturella aktiviteter redan i barndomen till ett skydd. Och om inte annat grundläggs ett intresse för kulturella aktiviteter redan då, säger Ingmar Skoog och fortsätter:

– I dag talar man gärna om vikten av de naturvetenskapliga ämnena i skolan men det här visar att det är det viktigt med en bred utbildning med plats för humaniora.

Det är också väl belagt att utbildning i ungdomen i sig minskar risken för demens när man blir gammal. Studier som har tittat på effekterna visar på en markant skillnad.

– Det bästa skyddet mot demens är höjd utbildningsnivå, säger Ingmar Skoog.

I undersökningsrummet testas inte bara intellektuell förmåga utan även fysisk aktivitet. Foto: Anna von Brömssen
Deras forskning har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Foto: Anna von Brömssen
Verktyg för minnestester. Foto: Anna von Brömssen

Det har att göra med att hjärnan får vad man kallar en kognitiv reserv, alltså förhöjd förmåga att hantera skador den drabbas av. Ingmar Skoog och Jenna Najar berättar om en undersökning som kallas Nunnestudien, där man tittade på de uppsatser som alla nunnor i ett kloster fick skriva vid sitt inträde i orden, vilket ofta skett när de var i 20-årsåldern. Uppsatserna analyserades utifrån sådant som ordförråd, uppbyggnad och hur intellektuellt avancerade de var. Det gick att se ett tydligt samband med demens 60 år senare.

– Utfallet blev alltså väldigt olika beroende på deras intellekt i ungdomen, säger Ingmar Skoog.

I det material de själva har arbetat med har de inte kunnat se effektskillnader för olika sorters kulturella aktiviteter men andra studier har visat att musik är en av de saker som aktiverar hjärnan allra mest.

– Tidigare betraktades det som flummigt med musikterapi men nu är det vanligt att använda det inom exempelvis strokerehabilitering, säger Ingmar Skoog och berättar att han själv börjat lyssna mer på musik efter att ha tagit del av de forskningsresultaten.

Det två forskarna tror att kulturell aktivitet minskar risken för demens genom att öka hjärnans motståndskraft att stå emot demenssjukdomarna. I mätningar av hjärnan kan man se att sjukdomen finns där – men de kulturellt aktiva slipper symtom eftersom de bland annat har ett högre antal synapser, alltså kopplingar i hjärnan, och minskad mängd skadliga äggviteämnen som förekommer vid demens och ­Alzheimers sjukdom.

Vilka slutsatser bör man dra på samhällsnivå av er forskning?

– Att skolan är väldigt, väldigt viktig och att skolan måste ha bredd, säger Ingmar Skoog snabbt.

Han pekar också på de samhällsekonomiska fördelarna med att satsa på att få medborgarna kulturellt aktiva.

– Demenssjukdomarna kostar i dag 45 miljarder per år för samhället. Om man åstadkom en minskning av andelen demenssjuka med 30 procent skulle det innebära en besparing på 15 miljarder per år.

Jenna Najars och Ingmar Skoogs forskning har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Jenna Najar har blivit intervjuad i Time magazine och förfrågningar om att föreläsa droppar in från hela världen. Nyligen vann hon också en vetenskapstävling där hon fick göra en populärvetenskaplig presentation av sin forskning. Det stora intresset tror de bland annat beror på att demens är en sjukdom som många har en relation till. Deras forskning uppfattas därför som relevant och begriplig av många.

– Och så är det ju roliga, positiva resultat eftersom det handlar om friskfaktorer och inte bara vad man bör undvika för att bli sjuk, säger Jenna Najar.

Alla artiklar i temat Kultur (11)

ur Lärarförbundets Magasin