Läs senare

Klasskillnad bakom elevers åsiktspolarisering

01 feb 2019
Mediekunskap kan vara verksamt mot polarisering.
Foto: Johnér

Smaken för nyheter – klasskillnader i det digitala medielandskapet

Johan Lindell

Nordicom

Så sent som på 1980-talet tittade vi alla på samma två tevekanaler och lyssnade på P1, P2 och P3. I dag är vi en uppkopplad nation med många nyhets- och underhållningskällor. Det här får ofta förklara varför olika individers världsbilder kraftigt skiljer sig. Johan Lindells studie Smaken för nyheter som bygger på intervjuer med drygt 50 ungdomar och en enkätundersökning med 3850 svenskar, visar något annat: vare sig det teknologiska skiftet med ökat utbud, eller att vi väljer att konsumera olika typer av nyheter, räcker för att förklara åsiktspolariseringen. Lindell har i stället utgått från ett klassperspektiv, något som han menar annars ofta förbises.

Unga från familjer med mer kulturellt eller ekonomiskt kapital har ofta en vana hemifrån att diskutera ”tyngre” nyheter som kultur, politik och vetenskap. Ungdomar från miljöer med begränsat ekonomiskt- och kulturellt kapital diskuterar sällan nyheter på samma sätt hemma, i den mån det sker handlar det ofta om kändisar, sport eller brott. Medelklassungdomar har därför lättare att känna sig hemmastadda både i grundskolan och i de universitetsförberedande gymnasieprogram där de ofta senare hamnar. De olika grupperna använder nyhetskonsumtionen som ett sätt att profilera sig mot dem med annan klassbakgrund. ”Medievälfärdsstaten”, där sammanhållningen förstärktes genom nyhetskonsumtion, finns inte längre. Medelklassen använder inte sällan ”finmedia” som status och som en del i den livsstil arbetarklassen i stället tar avstånd från.

Lindells slutsatser kring vad som kan göras åt problemet är inte så konkreta. Han hävdar att alla åtgärder mot polarisering i nyhetskonsumtion, som inte sker parallellt med försök att reducera den sociala ojämlikheten, riskerar att bli verkningslösa. Detta framstår som en överdrift. Att lära eleverna mediekunskap, som Lindell lyfter, men inte fullt ut tror på, skulle sannolikt inte vara verkningslöst.

Efter att ha läst den här boken tror jag att det är en hjälp för läraren att fundera kring vilken bakgrund (och därmed ofta nyhetsattityd och världsbild) varje elev har för att förstå vilken kontext hen själv arbetar i. Vi bör vara medvetna om att ”den goda nyhetskulturen” inte sällan bekräftar de priviligierades världsbild.

ur Lärarförbundets Magasin