Läs senare

Intressant empiri men inga nya slutsatser

08 sep 2009

Litteraturen och forskningen om identitetsskapandets villkor i samtidens mångkulturella och globaliserade värld är omfattande och flerdimensionell. De båda pedagogikdocenterna Katrin Goldstein-Kyaga och Maria Borgström har gett ut en rapport på detta tema, Den tredje identiteten – ungdomar och deras familjer i det mångkulturella, globala rummet.
        Utgångspunkten är att låta globaliseringsteori, migrationsforskning och olika aspekter av identitetsbegreppet (kulturella, sociala, psykologiska etcetera) möta den av de två forskarna insamlade empirin, bestående av ett 60-tal intervjuer med personer från globens alla hörn.
        Goldstein-Kayaga och Borgström hävdar att de begrepp som i dag används för att ”beskriva identiteten i det globaliserade samhället på ett djupare plan” inte är tillräckliga. Detta är bakgrunden till att de, som en pendang till kulturteoretikern Homi Bhabhas ”tredje rum”, introducerar ”den tredje identiteten”, en överskridande och hybrid identitetsformation. De kritiserar tidigare forskning om immigrantungdomar som mer sårbara eftersom de för att bli en del av den dominerande kulturen måste ge upp sin tillhörighet i
föräldrarnas kultur. Denna rigida föreställning om relationen mellan kultur och identitet måste överges menar författarna, som i stället ansluter sig till den samtida kulturforskning som betonar kultur som uttryck för blandning och omstöpnings- processer. Det finns ingen kärna eller essens som på något absolut sätt definierar och avgränsar kulturer från varandra. Denna förståelse har sin motsvarighet vad gäller identitet. Människan är inget enhetligt och motsägelsefritt subjekt, snarare ett uttryck för en mångfald av positioner.
        Goldstein-Kyaga och Borgström har en intressant empiri och en tydlig teoretisk ambition men lägger, med sin tredje identitet, inte till något till den i dag etablerade förståelsen av relationen mellan modernitet, etnicitet och identitet. Mot bakgrund av deras professionstillhörighet hade det däremot varit av värde om de gett en antydan om vad deras förståelse får för konsekvenser för skolan i den mångkulturella förorten.
        Är det inte dags att forskningen utvecklar ett mer konkret intresse för hur de ungas identitetsmönster, präglade av kulturell sammansmältning, samverkar med segregationen och den territoriella stigmatisering som är så kännetecknande för de ungas värld i dessa områden?

ur Lärarförbundets Magasin