Läs senare

In i minsta detalj

Varför blev det som det blev? Hur kan vi göra det bättre? Det är viktiga frågor att ställa när kvaliteten ska säkras – oavsett om det handlar om betyg eller fritidspedagoger som känner sig utanför.

08 sep 2009

En doft av salta västanvindar. Måsars störtdykning över fjordens krusiga vattenyta. Klippor slipade av inlandsis och hav. Skog och blommande ljunghedar. Land och hav, hårt och mjukt – kontraster som tillsammans bildar Lysekils kommun.

I den här kommunen pågår ett intensivt och systematiskt kvalitetsarbete i stort som i smått som stundtals tar sin retorik från den omgivande naturen.
  
– Det är som en trädgård, säger Kent Javette som är chef på bildningsförvaltningen. Vi måste skapa den goda jordmånen som får människor att växa i sin yrkesroll.

Verksamheten blir aldrig bättre än kvaliteten på den personal man har, i det här fallet pedagogerna, menar han. Därför gör man stora satsningar på personalen och cheferna. Gemensamma visioner, delaktighet och tydlighet är begrepp som kommer igen som framgångsfaktorer.

"Mjuka” kvalitetsbegrepp som inte är särskilt mätbara har hög prioritet och utgör grunden för det som i slut-ändan ska bli den konkreta och mätbara hårdvaran, som exempelvis bättre resultat på de nationella proven i engelska, svenska och matematik. Men betyg eller prov är inte det första man pratar om.

”Systemteori” är det ord som först lämnar Ing-Marie Tjulanders läppar när hon ska beskriva kommunens
kvalitetsarbete. Hon är utvecklingsledare på bildningsförvaltningen och beskriver teorierna om hur allting hänger ihop. Hur helheten består av delar och delarna bildar en helhet. All personal inom bildningsförvaltningen får utbildning i det systemteoretiska förhållningssättet tillsammans med grundläggande teorier om mellanmänskliga förhållanden och
relationer.

En kvarts bilresa från bildningsförvaltningen på centralorten ligger Brastad. På Stångenässkolan finns de båda rektorerna, Ingela Bratt Martinsson, ansvarig för år F–3 och fritidshemmet, och Berith Jakobsson, ansvarig för år 4–6 och fritidsgården. De tycker båda att det systemteoretiska förhållnings-sättet, som all personal fått utbildning i, har påverkat kvalitetsarbetet på ett positivt sätt.
  
– Det blir lättare att förstå hur allting hänger ihop, säger de.

Starten för nytänkandet omkring kvalitetsarbetet blev fyra frågor: Vad är bra i verksamheten? Vad är mindre bra? Hur kan jag själv åtgärda det som är mindre bra? Vad förväntar jag mig av andra?

Rektorerna lät personalen skriva ner vad de tyckte om skolan och fick in sida upp och sida ner på det som
var bra – men också en hel del som behövde åtgärdas. Och detta diskuterades fram och tillbaka i olika konstellationer.

Personalen ville till exempel utveckla rasterna och det jobbar man med just nu. Gemensamma raster för alla stadier, vuxna som är ute och organiserade aktiviteter är några av åtgärderna.

Ett annat problemområde var att skolan inte upplevdes som en enhet, utan mer som ett antal ”isolerade öar”. Målsättningen blev att få till stånd en diskussion och en arbetsgemenskap över de olika stadierna och verksamheterna för att få en gemensam grund att stå på.

Läraren Camilla Nordfeldt och fritidspedagogen Elisabeth Hermansson på Stångenässkolan tycker att man har kommit en bra bit på väg.
  
– Vi har haft ett gediget och grundläggande arbete med systemteori som har gjort att vi har samarbetat och diskuterat i grupper, säger Camilla Nordfeldt.
  
– Framför allt har det varit viktigt att vi har suttit i grupperingar över stadiegränserna, säger Elisabeth Hermansson. Vi har haft många tillfällen att bolla frågor sinsemellan och vi har lärt känna varandra på hela skolan. Det är nästan det mest positiva som det här arbetet har fört med sig.

Även barnen ska lära sig att förstå att de finns i ett system där alla påverkar och påverkas av varandra. Därför har livskunskap tillkommit som ämne, men tanken är att synsättet ska genomsyra all verksamhet.
  
– Det handlar om att få alla inblandade att förstå att de ingår i ett sammanhang, säger Elisabeth Hermansson. Att det jag gör påverkar andra och det gäller ju vuxna i lika hög grad.

Här skjuter Camilla Nordfeldt in att hon har individuella avtal med alla sina elever.
  
– Och de har avtal med mig. Till exempel att jag inte ska prata så mycket när jag förklarar. Om jag gör det får de säga till mig!

De båda rektorerna Ingela Bratt Martinsson och Berith Jakobsson berättar hur pedagogerna har suttit i grupper och diskuterat. Att man, för att kunna arbeta bra med eleverna, har arbetat med sig själva som verktyg. Hur känns det att sitta i en ring och säga hur man vill bli uppfattad? Hur blir det när man reagerar olika på olika saker?
  
– Vi kan ju inte utsätta eleverna för sådant som vi inte kan hantera själva, utbrister Ingela Bratt Martinsson. Vi måste börja med oss själva.

Resultatet blev ett nytt förhållningssätt och ett nytt sätt att ställa frågor.
  
– Det finns en tradition i skolan att vi tror att vi ska lösa allting för alla andra, så vi glömmer att ta in hur den andre ser på saken, säger Ingela Bratt Martinsson. Vi gör nästan upp planen innan vi ens har träffat föräldrar eller barn! Berith Jakobsson nickar.
  
– Gentemot föräldrar är det bra att fråga hur de tycker och hur vi i skolan kan hjälpa till. Då känner de att det inte är vi som har lösningen utan att vi vill hjälpa till att diskutera fram den tillsammans. Då är vi på lika nivå.

Detta synsätt har också höjt kvaliteten på utvecklingssamtalen, ”som ju är ett trepartssamtal men rätt ofta blir enparts”. Enkäter till eleverna visar att de numera känner sig delaktiga i sina utvecklingssamtal.
  
– Det tror jag beror på att vi har jobbat så mycket med systemteorin, säger Berith Jakobsson.

Kommunens kvalitetsredovisning bygger på de redovisningar som har gjorts på varje förskola och skola. Personalen har med hjälp av loggbok, annan dokumentation, samtal och dialoger gjort olika självvärderingar av verksamheten.

Exempel på övriga underlag är enkäter, arbetsplaner, medarbetarsamtal, reflektionsgrupper, observationer och tidigare års kvalitetsredovisning. Individuella utvecklingsplaner, diagnostiska prov i år 2 (svenska och matematik), nationella prov i år 5 (svenska, matematik och engelska) och betyg är andra.

Till kvalitetsarbetet hör satsningen på aktionsforskning och aktionslärande – att utveckla självutvärderingen och självvärderingen för att förändra och förbättra verksamheten. Man samarbetar också med sju grannkommuner för att kvalitetssäkra betygen och genomföra kollegial utvärdering på förskolor och skolor.
­  
– Men det övergripande är att vi är en lärande kommun, säger Ing-Marie Tjulander på bildningsförvaltningen. Alla chefer på alla förvaltningar, inklusive rektorerna förstås, utbildas i tre år under ledning av professor Tom Tiller vid Tromsö universitet.
  
– Det handlar om värdegrunden och om synen på lärande, säger Kent Javette.

Han återkommer till tydligheten. Vikten av att alla i organisationen vet sitt uppdrag och vem som är kunden och brukaren.
  
– En pedagog är till för eleven, säger han. Det får inte vara avgörande vilken social eller etnisk bakgrund eleven har. Det är kvaliteten i utförandet av uppdraget som måste vara det avgörande.

Kent Javette sticker inte under stol med att kommunens kvalitetsarbete har ett uppifrånperspektiv. Det är politikerna som bestämmer vad som ska göras och förvaltningen som tar hand om hur det ska genomföras. Men han påpekar samtidigt att uttolkningen måste ske i verkligheten genom rektorerna.
  
– Och hur gör rektor det? frågar han retoriskt och svarar genast själv: Jo, genom att utgå från sin verksamhet, genom att förankra och föra en process ute i verkligheten, på den enskilda förskoleavdelningen, på den enskilda skolan.

Faktum är att kvalitetsredovisningarna är synnerligen konkreta och med redovisade resultat på olika nivåer – det är allt från trasiga staket som behöver åtgärdas till kompetensutveckling och tid för pedagogiska samtal. Så ser också Stångenässkolans kvalitetsredovisning ut.
  
– Vår roll är att försöka göra det så konkret som möjligt, säger de båda rektorerna Ingela Bratt Martinsson och Berith Jakobsson. Att få ner en stor vision till vad det kan handla om på vår nivå.

Visioner betyder olika saker för olika människor. Därför har det varit viktigt att tillsammans med all personal komma fram till vad de betyder på just Stångenässkolan.
  
– Vår roll är också att ständigt påminna, säger rektorerna. Hur går det med arbetet? Är det här genomfört? Den springande punkten är att hålla kvalitetsarbetet levande.

Ändå är kvalitet ett så svårt begrepp att fånga in och något som har diskuterats mycket på skolan.
  
– Allt går ju inte att mäta, säger Ingela Bratt Martinsson. Det kan ju vara så att man förändrar sitt undervisningssätt så att eleverna får nya begrepp och ett annat förhållningssätt utan att det höjer betygsnivån.

När läraren Camilla Nordfeldt och fritidspedagogen Elisabeth Hermansson diskuterar vad kvalitet är handlar det om barnen. Att lyssna på dem. Att hjälpa dem att hantera konflikter. Att stötta deras självkänsla och att våga räcka upp handen och prata. Att hjälpa dem att förstå hur man blir en bra kamrat. Och en viss mätbarhet kan man få fram även inom dessa områden.
       
– Vi har gjort enkäter till både personal och barn, säger Camilla Nordfeldt, och vi har sett att de är trygga.
       
– Vad kvalitet är beror också på vilken profession du har, säger Elisabeth Hermansson. Jag förstår ju att bra kvalitet är när man kan visa upp att många har klarat de nationella proven, men för mig som jobbar i förskoleklass och på fritids handlar kvalitet om den sociala biten.

Camilla Nordfeldt håller med om att hon som lärare måste ta hänsyn till betyg och nationella prov i sitt arbete.
  
– Men om de inte har den sociala kompetensen, om de inte är trygga eller kan samarbeta med andra – ja, då kan de inte nå kunskapsmålen heller, säger hon.

Båda känner sig delaktiga i utformningen av skolans kvalitetsarbete, som alla på skolan har deltagit i, från förskoleklass till år sex inklusive fritids. Det har tagit både tid och kraft, ”men har absolut betalat sig”, som de uttrycker det.

Systematiska uppföljningar och utvärderingar av mål och resultat är en viktig del av kvalitetsarbetet. Låt oss granska en enda punkt i 2007 årskvalitetsredovisning och se hur det har gått med den.

”Personalen upplever ibland att det finns lite förståelse för och liten kunskap om fritidshemmens verksamhet och att den inte värderas lika högt som skolan i övrigt. Att det ibland saknas en helhetssyn som omfattar både barn och personal.”

Förslag till förbättringar: ”Rektorer som har ansvar för fritidshem skall lyfta fram fritidshemmens frågor på arbetsplatsträffar och liknande.”

Fritidspedagogen Elisabeth Hermansson på Stångenässkolan känner igen sig.
  
– Vi har ibland känt att vi liksom inte fullt ut tillhör skolan utan har varit lite vid sidan av, men det har hänt mycket. Jag har känt att vi har fått gehör på våra frågor på tematräffarna.

Fortfarande finns det en skillnad i hur man betraktar skola och fritids, menar hon. Det är lätt hänt att det är fritids som tar stryk när det gäller planeringstid och mötestid.
  
– Men det har blivit mycket bättre!

Alla artiklar i temat Kvalitet mönster eller monster? (9)

ur Lärarförbundets Magasin