Läs senare

I skuggan av Pisa

Internationella kunskapsmätningar används för att rangordna olika länders skolsystem. Men de säger egentligen ingenting om helheten – bara om kunskapsnivån i vissa ämnen

08 sep 2009

Det talas om kunskapskris i svensk skola. Krisen beskrivs som att kunskapsresultaten sjunker och de svenska eleverna halkar efter i konkurrensen. Kritiken hämtar en del av sin näring från internationella kunskapsmätningar.

Sverige har sedan början av 1960-talet deltagit i internationella kunskapsmätningar. Främst har dessa mätt kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Fram till i dag har svenska elever presterat riktigt dåliga resultat, alltså under genomsnittet, i tre internationella studier, två matematikstudier och en i läsförståelse. Genomsnittliga resultat har presterats i sex undersökningar, två i matematik, tre i naturvetenskap och en i läsförståelse. Över genomsnittet har 16 undersökningar placerat sig, sex i matematik, sex i naturvetenskap och fyra i läsförståelse. Sveriges elever har också presterat ett antal toppresultat. Det gäller för sju kunskapsmätningar, tre i naturvetenskap och fyra i läsförståelse.

Slående är att svenska elever inte presterar speciellt bra i matematik. I övrigt är det lite tveksamt att hävda att vi har en kunskapskris. Möjligen skulle det kunna omformuleras till att krisen i så fall begränsas till matematikämnet. Skolverket fick i uppdrag, efter Sveriges Radios programserie Kris i skolan, att ta fram uppgifter om svenska elevers kunskapsresultat. Rapporten visar att de flesta resultaten varit bra men det betonas att resultaten på senare tid försämrats. Uttalandet om en kunskapskris får därför stöd om man uppmärksammar de senaste internationella kunskapsmätningarna, men om man utgår från samtliga där Sverige deltagit blir tolkningen delvis en annan.

I min avhandling Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan försöker jag förklara och exemplifiera hur internationella kunskapsmätningar används och nyttjas politiskt, administrativt och medialt. Internationella kunskapsmätningar används som samtalsarena varur argument kan hämtas och diskussioner kan föras. Det innebär att en gemensam referensram presenteras kring elevers kunskaper. Fokus i debatten hamnar därför på det som mäts. Att skolans uppdrag är mycket vidare glöms lätt bort.

Skolsystemets kvalitet tolkas därigenom utifrån isolerade resultat. Det blir därför möjligt att frammana en bild av en skola i kris utifrån mätpunkter i enskilda ämnen. Det faktum att alla nationella resultat presenteras i rangordnande listor förstärker effekten. Förklaringen är att det i dag har blivit accepterat att tänka sig att utbildningssystemen är inbegripna i en global konkurrenssituation. Tanken är att om ett utbildningssystem är kunskapseffektivt så skapas goda möjligheter för tillväxt. Tänkande har gjorts till allmängods även om korrelationen mellan kunskapseffektiva utbildningssystem och tillväxt är relativt svag. Om korrelationen varit hög skulle länder som Lettland och Slovakien, vilka enligt Nutek haft den högsta tillväxttakten i Europa 2007, också ha de mest effektiva utbildningssystemen, men det stämmer inte med verkligheten.

Internationella kunskapsmätningar fungerar också som nulägesbeskrivningar av utbildningssystem, samtidigt används de för att legitimera en vision om framtidens utbildning. Kunskapsmätningarna är gedigna undersökningar med en stor mängd empiriskt material. De utförs också med accepterade vetenskapliga mätmetoder. Det innebär att kunskapsmätningarna mottas som vetenskapliga fakta. Kunskapsmätningarna signalerar på så sätt vetenskaplighet, vilket är helt korrekt, men det krävs ett ytterligare steg för att resultaten ska ges ett sammanhang. Mätningarna kan nämligen inte tas som garanter för ett korrekt mätande av utbildningssystemen i sin helhet. Kunskapsmätningarna mäter bara delar av kunskapsinnehållet. Det innebär att det finns mycket i utbildningssystemen som aldrig mäts. Det som undervärderas är det som diskuteras i termer av skolans vidare uppdrag.

Häri ligger en förklaring till olika politikers intressen för mätningarna. Politiker som har fokus på att skolan ska förmedla kunskaper lägger större vikt vid mätningarna än politiker som talar om skolans vidare uppdrag. Det innebär att kunskapsfokuserade politiker greppat tolkningsföreträdet och de politiker som mer ser på skolan utifrån att fostra samhällsmedborgare kommit på efterkälken. Detta skulle i så fall förklara varför politiska alternativ i så stor grad lyst med sin frånvaro. Politiker som fokuserar på skolans vidare uppdrag har haft en ljummare inställning till vad mätningarna kan tänkas säga och därför bristfälligt bevakat effekterna på nationell utbildningspolitik.

Det är också så att politiker drivs av en vision om utbildning. Att vara politiker innebär att man söker folkligt stöd för denna sin vision. Kunskapsmätningarna kan användas för att skapa legitimitet för visionen. Utvecklingen med internationella kunskapsmätningar tilltalar politiker med förkärlek för kunskapsdiskussionen, medan den bara i måttlig omfattning tilltalar politiker med fokus på skolans vidare uppdrag. Det kan därför sägas att internationella kunskapsmätningar driver på en utveckling i nationer där större fokus hamnar på utpekade kunskaper i vissa specifika ämnen.

Slutligen används internationella kunskapsmätningar för att legitimera eller dislegitimera skolpolitik. I detta blir mätningarna en del i den politiska kampen om makt, vilken vinns genom acceptans från ett folkflertal. När resultaten landar i nationell debatt innebär det väldigt sällan att en ny debatt skapas. I stället nyttjas de i redan pågående debatter. För Sveriges del innebar det att PISA 2000, som presenterades av OECD 2001, kom att nyttjas vad det gällde debatten om oordning. Detta trots att resultaten lika gärna kunde användas för att svensk skola står sig relativt bra i konkurrens. Anledningen är att det redan fanns en pågående debatt. För Danmarks del innebar PISA att debatten om hemspråken fick förnyad aktualitet, detta trots att oordningen var större i de danska skolorna, men det var en debatt som inte fördes i samma utsträckning.

Vad kan då slutligen sägas om internationella kunskapsmätningars inverkan på nationell utbildningspolitik? Vi kan konstatera att kunskapsmätningarna kommit för att stanna och att de tillsammans med annan internationell påverkan tilltar. Mätningarna används av politiker, administration och media för att frammana en bild av det svenska skolsystemet, men det är viktigt att vara observant på vilka syften som ligger bakom bilderna. Likaså är det viktigt att vi har klart för oss att mätningarna faktiskt inte uttalar sig om totaliteten i vårt skolsystem utan bara säger en del om kunskaper i vissa ämnen, och även här är det bara delar av ämnena som uppmärksammas. I stället för att tala om kris i skolan kanske det är mera rätt att tala om en kris i skolpolitiken där alternativen till kunskapsskolan så uppenbart lyser med sin frånvaro.

Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar

Bottenplaceringar/under genomsnitt
SIMS 1980, MA, åk 7
FIMS 1964, MA, 13-åringar
TRENDS, läsförståelse, åk 3

Genomsnitt
Läsförståelse 1970, 14-åringar
FISS, 1970—71, NO, 14-åringar
PISA 2006, NO, MA, 15-åringar
TIMSS 1995, NO, MA, åk 7

Över genomsnitt
TIMSS 2007, NO, MA, åk 8
TIMSS 2007, NO, MA, åk 4
PIRLS 2006, läsförståelse, åk 4
PISA 2006, läsförståelse, 15-åringar
PISA 2003, NO, MA, läsförståelse, 15-åringar
TIMSS 2003, NO, MA, åk 8
PISA 2000, NO, MA, läsförståelse, 15-åringar
TIMSS 1995, MA, NO åk 8

Topplaceringar
SISS, 1983, NO, åk 8, NO, åk 4
Läsförståelse, 1970, 10-åringar
FISS, 1970—71, NO, 10-åringar
PIRLS 2001, läsförståelse, åk 4
Läsförståelse 1991 (IEA RL), 14-åringar, 9-åringar
 

Litteratur

Nutek (2009): Ekonomisk tillväxt i ett urval länder.

OECD (2001): Knowledge and Skills for Life. First results from PISA 2000. OECD Publications.

Pettersson, D (2008): Internationell kunskapsbedömning som inslag i nationell styrning av skolan. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in Education No 120. Uppsala universitet.

Skolverket (2008): Skolverkets bild av utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan och av elevers studiemiljö — redovisning av uppdrag att utarbeta ett sammanfattande underlag avseende utvecklingen av kunskapsresultaten i grundskolan. PM Dnr 2008:3010. Skolverket.

Sveriges Radio (2009): Kris i skolan. (redaktörer Jalal Lalouni & Åsa Avdic). 

Alla artiklar i temat Kvalitet mönster eller monster? (9)

ur Lärarförbundets Magasin