Ingår i temat
Andra chansen
Läs senare

Här väcks studielusten

Andra chansenFolkhögskolans pedagogik fångar upp många unga med svårigheter som misslyckats i gymnasiet. Södra Vätterbygdens folkhögskola i Jönköping har 100 års erfarenhet av att ge människor en andra chans.

01 maj 2019
Här väcks studielusten
Historien får liv. Eleverna Suteni Gunnarsson och Karl Johansson Veström gestaltar medborgarrättsrörelsen i USA på 1950-talet för sina kurskamrater. Foto: Anna Hållams

Var inte oroliga, det blir bra det här. Det är fullständigt omöjligt att göra bort sig. Alla står i samma situation och ni är bland vänner.

Läraren Sven Gustavsson försöker lugna de nervösa skådespelarna som ska redovisa en dramatisk historieuppgift på scenen i aulan. Kursdeltagarna på allmän kurs C, som är högskoleförberedande, jobbar i ett temablock om historiska samhällsförändringar. Tre lärare samarbetar i svenska, samhällskunskap, historia och engelska. Uppgiften är att dramatisera ett historiskt skeende i tre akter och resonera kring händelsen. Gruppen ska dessutom involvera klasskamraterna i publiken. Under en dryg timme ska klassen få följa den amerikanska medborgarrättsrörelsen och franska revolutionen.

– Vi har gått igenom hur ett historiskt skeende kan byggas upp för att de ska förstå vad som skapar en förändring i samhället, berättar Sven Gustavsson, ansvarig för allmän kurs.

Södra Vätterbygdens folkhögskola ägs av Equmeniastiftelsen och kallas kort och gott svf i folkmun.

Vi behöver inte följa Skolverkets kursplan slaviskt utan har ett ’motsvarandekrav’.

– Det är en förkortning för Ska vi fika? säger läraren Sven Gustavsson med ett leende i matkön på lunchrasten innan dramalektionen.

För 25 år sedan ”råkade” han jobba här ett år och det var så roligt att han blev kvar och utbildade sig till folkhögskollärare på Linköpings universitet. Han undervisar nu i naturkunskap, matte och samhällskunskap för de 130 vuxna som läser på allmän linje.

På lunchrasten i den surriga matsalen sitter några av lärarna och äter ihop.

Franska revolutionen står på tur för Linn Ringborg, Ida Huss och Latifa Al-Eissa.
Foto: Anna Hållams

Historieläraren Anna Larsson är utbildad gymnasielärare men har jobbat de senaste tio åren i folkhögskolan. Hon uppskattar friheten att forma innehållet för att nå samma generella mål som i gymnasiet.

– Vi behöver inte följa Skolverkets kursplan slaviskt utan har ett ”motsvarandekrav”.

Folkhögskolan har heller inga betyg utan deltagarna, som de studerande kallas, kan få ett sjugradigt studieomdöme som används för att söka högskola eller yrkesutbildningar i en liten folkhögskolekvot.

Det fria kaffet i matsalen fyller en viktigare pedagogisk funktion än man först kan tro. I schemat finns två kafferaster per dag. Då sker informellt lärande säger Sven Gustavsson.

– Vi diskuterar och samtalar mycket, både om nyheter och livet.

Han tror att folkhögskolans förmåga att motivera beror på de mindre grupperna, lärartätheten och en tradition att möta studerande individuellt och på ett kreativt sätt.

Eleven Yassin Ibrahim avrättar kungen, Ian Lindqvist.
Foto: Anna Hållams

Så börjar lektionen och en grupp skådespelare kliver in på scen genom en tvådelad dörr som det står Svarta och Vita ovanför. Publiken leds från arbetet på bomullsplantagerna i södern till en dramatisering av Rosa Parks bussprotest 1955. Dramat slutar i en vild demonstration i klassrummet. Slagord skallar och skådespelarna går runt med plakat och publiken ställer sig upp och deltar. Bussprotesten och arresteringen av Rosa Parks blev känd över hela världen och ledde till massiva bojkotter. Protester som slutligen fick högsta domstolen i USA att förbjuda all segregerande rasism på offentliga platser.

Då och då stannar skådespel­arna upp och ställer frågor till publiken som: Vad var syftet med Jim Crowe-­lagarna?

Historieläraren Anna Larsson räcker upp handen och ställer egna frågor till klassen:

– Hade Rosa Parks gått någon folkbildningskurs? Ja, hon hade faktiskt gått en kurs på Highlander Folk School, en folkhögskola i USA inspirerad av den danska folkbildningen.

Redovisningsgruppen förklarar hur bussprotesten och den följande bojkotten beredde väg för medborgarrättsrörelsen, Martin Luther King och så småningom Barack Obama. I en sista scen får klassen se den amerikanske fotbollsspelaren Colin Kaepernicks protest mot polisvåldet mot svarta. Lektionen avslutas med ett samtal om det nordamerikanska politiska klimatet i dag och om en enda människa kan förändra historien eller ej. Till sist bjuder klasskamraterna på stora applåder och alla tar en kort paus.

På rasten sitter Zeynep Hasanoglu, 30, kvar på sin stol. Hon läser första terminen på allmän linje.

– Jag har jobbat många år inom vården och det började bli tungt. Jag vill göra något annat nu men mina betyg räcker bara till reservplats på socionomprogrammet.

Anledningen till att hon valt folkhögskolan är det goda ryktet.

– Jag hade hört av arbetskamrater att skolan är jättebra. Jag tycker också det, lärarna bryr sig verkligen.

Läraren Sven Gustavsson återspeglar det hon säger.

– Vår pedagogik innebär att man alltid ser möjligheten hos en person, även om det behövs mycket tid och ett nytt angreppsätt, säger han.

Utställningen om Berlinmuren är snart klar.
Foto: Anna Hållams

Ofta behöver lärarna ägna början av terminen åt att ge deltagarna nytt självförtroende.

– Vi möter individen men jobbar med gruppen som redskap. Det är först i gruppen som individen blir någon, säger Sven Gustavsson.

Inför grupparbetena jobbar de med en metod kring ”gruppkontrakt” där klasskamraterna gemensamt formulerar vad de vill uppnå och vad de behöver för stöd av varandra för att nå dit.

Påfallande ofta säger deltagarna att det här varit det bästa året i deras liv, enligt lärarkollegorna.

– Folkhögskolan är verkligen en and­ra chans, det upplevs mer som ett val än gymnasiet. Många har blivit rekommenderade av en kompis att läsa här, säger Anna Larsson.

I korridoren utanför aulan finns en utställning där allmänna kursens olika grupparbeten illustreras med bilder, saker och citat. Torkade äpplen och potatisar hänger på en tråd i taket som mat åt de fattiga svenskarna på Amerikabåtarna. Hela skolmiljön andas kreativitet och stabilitet. Här finns ett rikt skolbibliotek, rymliga lokaler, ett kapell, idrottshall och internat. I andra hus här på höjden med utsikt över Vättern utbildas musiker och journalister. Skolan har även en bibellinje.

Här är det lärandeprocesser som räknas mer än enskilda prestationer.

Förr hade folkhögskolans allmänna kurser en mer spridd sammansättning men i dag är det allt fler som inte klarat gymnasiet som söker sig hit. Ungefär en tredjedel på allmän kurs har en neuro­psykiatrisk funktionsnedsättning. Skolan har också en allmän kurs för deltagare med autism som vill läsa i en egen grupp. På skolan jobbar man tematiskt ungefär halva dagen medan man läser valbara kurser i olika ämnen andra halvan. Deltagarna tillbringar hela veckorna på skolan och det skapar en stark sammanhållning både mellan de studerande och mellan lärarna och klasserna.

Mera gestaltning: fotbollsspelaren Colin Kaepernick i USA vägrar stå upp under nationalsången. Från vänster: Morgan Abdi, Suteni Gunnarsson, Jennifer Cheiko, Oskar Sörman, Elin Lundin, Kristiina Ziemer.
Foto: Anna Hållams

– Vi uppmuntrar dem att se studierna som ett arbete. Därför erbjuder vi också studieverkstad efter lektionerna för dem som vill ha hjälp på eftermiddagen. Vi vill inte att de ska ta med sig läxor hem, säger Sven Gustavsson.

Att vuxna studerar frivilligt betonas, men om närvaron blir för låg kan alla inte fortsätta, säger han.

– Vi tappar en del som mår för dåligt psykiskt och har för hög frånvaro. Med vissa är målet första året att få personen att komma hit, de måste inte prestera så mycket. Det får ta tid – det är nyckeln – att ha tålamod.

Sven Gustavsson tror att alla kursdeltagare mår bra av tydlighet.

– De behöver veta vart vi är på väg, vad varje lektion har för upplägg och mål. Många med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har en hög begåvning men har inte orkat med skolans stress.

De trivs bättre med folkhögskolans lugna och avslappnade stämning, tror lärarna. Här är det lärandeprocesser som räknas mer än enskilda prestationer – vilket kan vara jättesvårt att förstå för unga som drillats i individualism, nationella prov och ständig bedömning.

Läraren Sven Gustavsson betonar gruppens betydelse.
Foto: Anna Hållams

– Vi har roligt ihop i grupp och jobbar mer praktiskt än i många andra skolformer, säger Sven Gustavsson.

Samtidigt är allmän kurs högskoleförberedande och det kräver mycket träning i analys och eget skrivande. Sven Gustavsson berättar att han håller kontakt med många gamla deltagare som läser vidare på utbildningar till yrken som socionom, psykolog, sjuksköterska, läkare och jurist.

– De som får ett högre studieomdöme från oss klarar det.

Efter rasten reser klass allmän kurs C bakåt i historien igen mot franska revolutionen. Året är 1780 och vid det franska hovet sitter Marie Antoinette och Ludvig XVI och samtalar. De äter gott, shoppar och krigar på distans i Amerika. Klassen skrattar åt det världsfrånvända kungaparet. I en annan scen har kungen möte med de fyra stånden och vill ha mer skatt för att finansiera sina krig. Till sist tröttnar folket och stormar Bastiljen 1789. Skräckväldet följer och skildras med en egensnickrad giljotin på aulans scen. Slutligen kommer Napoleon in. Det går halsbrytande fort, men ibland ges pauser för reflektion mellan skådespelare och publik.

– Vad tycker ni om kungen och drottningen?

Ganska själviska, svarar publiken.

Läraren Anna Larsson konstaterar efteråt att gruppen tagit sig an ett stort politiskt skeende, ”en vattendelare” i demokratins historia.

– Det var modigt av er.

Tre elevröster

Foto: Anna Hållams

John Enell

26 år, allmän linje

Hur hamnade du här?

– Jag hade hört att det är ett bra sätt att få ordning på betygen. Jag var skoltrött i gymnasiet. Nu vill jag plugga vidare efter några år av jobb på Hemköp.

Vad tycker du om skolan?

– Bra upplägg, kunniga lärare, omväxlande och mycket grupparbete. Det är ett helt annat bedömningssystem. Jag tycker studieomdömet ger en bättre bild av vad jag kan än provresultat och betyg.

Foto: Anna Hållams

Ada Hvit

20 år,  allmän linje

Hur hamnade du här?

– Jag gick inte gymnasiet sista året för jag var sjuk.

Vad tycker du om skolan?

– Vi har bra lärare och får göra roliga, kreativa saker, som utställningar och lite teater. Sedan är det mycket skriva också – förberedelser för högskolan. Jag har växt som person. Lärarna är förstående och bra på att lösa olika situationer. En skillnad mot gymnasiet är att de mer ser individen. Vad funkar för dig? Gå på det! Man redovisar på olika sätt och jobbar i teman.

Foto: Anna Hållams

Viktor Fröberg

21 år, allmän linje

Hur hamnade du här?

– Jag var deppig i gymnasiet och hade bara 30 procents närvaro. Jag kom hit direkt efter.

Vad tycker du om skolan?

– Jag känner mig lugnare här. Det är mer ”ta en kaffe och ha det trevligt” på folkhögskolan. Det är en stor variation av människor i klassen, en del är 35 år och har mycket livserfarenhet!

Alla artiklar i temat Andra chansen (14)

ur Lärarförbundets Magasin