Läs senare

God vägledning till forskning trots bristande urval

01 feb 2019
Foto: Istock

Nyckeltexter i utbildningsvetenskap – skolforskares originaltexter i översättning

Eva Hartell, Sara Hjelm & Per Kornhall (red)

Natur & kultur

I förordet till Nyckeltexter i utbildningsvetenskap skriver Dylan Wiliam att lärares intresse för skolforskning ska uppmun­tras. Samtidigt menar han att det är viktigt att inte förföras av trender och nymodigheter i debatten om hur skolan ska bedriva undervisning. Forskning ger sällan enkla guider för hur lärare ska hantera de komplexa situationer som uppstår i klassrum, men forskning kan besvara vissa frågor och avslöja överdrifter. Därför är det viktigt att läsa forskares texter i original och i sin helhet, snarare än att höra talas om dem genom debatter och populärvetenskapliga artiklar.

Syftet med Nyckeltexter i utbildningsvetenskap är att samla några av de vetenskapligt grundade svaren på viktiga skolfrågor såsom de behandlats i forskares originaltexter. Redaktörerna Eva Hartell, Sara Hjelm och Per Kornhall är verksamma inom skola och högskola i Sverige och har gjort ett urval av samtida original­texter, inte tidigare översatta till svenska, som de anser är viktiga för lärare i dag.

Den äldsta artikeln är från 1968 men de flesta är publicerade på 2000-talet. Det är mestadels forskning baserad på kvantitativa samhällsvetenskapliga metoder, större empiriska undersökningar med avsikt att bevisa effekter, som presenteras i boken. Flera av nyckeltexterna undersöker på djupet föreställningar och idéer om lärande som blivit allmängods. Exempel på sådana frågor är: Presterar elever bättre om deras lärare tror på dem? Vilken betydelse har (påstådd) intelligens och intelligenstester för undervisning och lärande? Vilken effekt har satsningar på kompetensutveckling för lärare?

Varje översatt nyckeltext presenteras med en kort introduktion skriven av redaktörerna som sätter in författaren/författarna och studien i ett sammanhang och diskuterar vad som hänt innan och efter att den aktuella texten publicerades. Det är ett bra sätt att hjälpa personer som inte är vana vid att läsa forskningsartiklar att ta till sig det ibland ganska komplicerade innehållet.

Kända skolforskare som John Hattie, Graham Nuthall och Dylan Wiliams finns representerade i antologin. Till exempel har redaktörerna valt John Hatties och Helen Timperleys artikel från 2007 som undersöker effekterna av olika sorters feedback på elevers lärande. Deras forskning visar att elever som bara får beröm (eller skäll) endast visar små förbättringar i sitt lärande.

Lynn Waterhouses nyckeltext från 2006 handlar bland annat om Mozarteffekten: att forskning hävdat att Mozartlyssnande förbättrar spatiala förmågor. I allmän debatt har detta kommit att diskuteras som om Mozartlyssnande gör dig smartare, eller till och med som om klassisk musik generellt gör dig smartare. Waterhouse undersöker både forskning som hävdat att Mozarteffekten finns och forskning som argumenterar emot. Hon kommer bland annat fram till att det är tveksamt om effekten finns.

Urvalet av nyckeltexter speglar vissa perspektiv på lärande och skola, till exempel mycket psykologi, bland engelsktalande forskare. Det är inte nödvändigtvis ett problem. Men en del samtida diskussioner om skolan, till exempel om jämlikhet och mångkultur, teknik och digitala verktyg, normer och sexuella trakasserier, pågår snarare inom utbildningsfilosofi eller annan humanistiskt influerad forskning.

Det är också rimligt att anta att forskning från flera delar av världen skulle ge en annan bild av vilka frågor som är centrala för utbildning. Samtidigt som Nyckeltexter i utbildningsvetenskap är en väldigt användbar bok och ger tillgång till viktiga forskningsresultat i original på svenska, så är det alltid vanskligt att kalla ett avgränsat urval för nyckeltexter. Den kanon som lyfts fram i antologin ger inte en heltäckande bild av utbildningsvetenskapliga frågeställningar.

ur Lärarförbundets Magasin