Läs senare

»Frigjorda vuxna inte alltid bra för barnen«

Mikael SchierenbeckDagens läroplan och undervisning följer inte hjärnans utveckling. Den ställer för höga krav på eleverna för tidigt.

Mikael Schierenbeck är legitimerad psykolog och specialist inom klinisk psykologi med inriktningen barn- och ungdomspsykologi.
Foto: Lisa Brunzell

Det är en av slut­satserna i den nyutgivna boken ­Du nya du fria. Psykologiska perspektiv på barns och ungas kunskapsutveckling och psykiska mående i Sverige, som har getts ut av barn- och ungdomspsykologerna Joni Karlsson och Mikael Schierenbeck.

– Den psykiska ohälsan bland våra barn ökar i högre grad än i andra länder och det måste vi börja ta på allvar, säger Mikael Schierenbeck.

För att ge en helhetsförståelse av hur barns och ungas uppväxtvillkor förändrats under de senaste decennierna har författarna knutit ihop den svenska skolans och familjens utveckling i ett idéhistoriskt sammanhang. De har också studerat vad internationella rapporter och psykologisk och pedagogisk forskning har kommit fram till.

– Den svenska samhällsutvecklingen inom det här området är unik i jämförelse med andra länder och många gånger mindre gynnsam för barn och unga. Samma sak gäller situationen för svenska pedagoger vars arbetsbörda har ökat på grund av alla reformer som de har varit tvungna att hantera. Det är också något som vi lägger stor vikt vid i boken.

En central fråga i boken är också hur det kommer sig att svenska barn och unga mår allt sämre samtidigt som den vuxna befolkningen har blivit en av världens mest välmående.

– Vi lever i ett land som ger möjlighet för vuxna att göra sina egna val i extremt hög grad, vilket är viktigt för vuxnas välmående. Välfärdsstaten hjälper till med att möjliggöra att individer kan frigöra sig från exempelvis relationer, familjer och arbeten, säger han och tillägger att det inte alltid är så bra för barn, som i hög grad är beroende av struktur och en trygg uppväxt.

Så vad ska vi göra för att lösa upp den här gordiska knuten?

– Vi måste börja reflektera över hur vi lever och tänker kring barn och ungdomar, både när det gäller familjen, skolan och politiken. ­Sammanfattningsvis tycker vi att det behövs mer forskningsbaserad kunskap inom det här området och om barn och ungas intellektuella utveckling, säger Mikael Schierenbeck.

Han hoppas att psykologer och läkare kommer att tillfrågas i ­ut­form­andet av framtida läro­planer.

– Det finns ett behov av att sätta ambitions­nivån i relation till elevernas mognadsnivå i h­ögre grad än vad som görs i dag.

ur Lärarförbundets Magasin