Läs senare

Förberedande esperanto lösningen för språken

DebattMånga elever väljer bort de moderna språken. Men med esperanto som startspråk blir språkinlärningen lätt och eleverna motiverade, hävdar Konstantin Löwe.

Illustation: Ulf Frödin

Skolämnet moderna språk står i dag inför en allvarlig kris. Antalet nyexaminerade på lärarutbildningarna möter inte lärarunderskottet, över hälften av alla lärare larmar om för få undervisningstimmar och språkutbudet på skolorna har minskat kraftigt, visar en rapport från Lärarnas riksförbund.

Men det kanske allvarligaste hotet mot språkundervisningen är den bristande motivationen bland allt fler elever. Den slarviga inställningen att det räcker att kunna engelska, samt möjligheten att välja bort moderna språk har resulterat i att en tredjedel av niondeklassarna hoppar av.

Det blir även allt ovanligare att fortsätta läsa moderna språk på gymnasiet. Eleverna som ger upp tycker att undervisningen är för svår och att de helt enkelt inte har ”talang” för språk, enligt en granskning från Skolinspektionen. Hur kan vi vända denna trend och övertyga eleverna att hålla fast vid sina språkval?

I dagens skola kännetecknas de första åren av språkundervisning av memorering av glosor, artiklar, verbböjningar och stavningsregler. Vissa barn kommer aldrig över detta första hinder utan tappar intresset och ger upp.

Med esperanto är denna inledande fas avsevärt kortare.

I flera europeiska länder, såsom Storbritannien, Tyskland och Finland, har man genomfört pilotprojekt där man använt det konstruerade språket esperanto, även kallat planspråk, som en språngbräda till moderna språk. Eftersom esperanto är särskilt utformat för att vara regelbundet, logiskt och enkelt att lära sig erbjuder det en utmärkt introduktion till språkinlärning.

Esperanto ger eleverna en insikt i hur språk är uppbyggda. Det är direkt utläsbart till vilken ordklass ett ord tillhör. Denna genväg till grammatik kan sedan appliceras på de naturliga språken, visar forskningen. Flera studier pekar på att förberedande esperanto ökar både språklig inlärningsförmåga och metalingvistisk medvetenhet. Barn som först läser esperanto i ett år och sedan franska i tre år talar bättre franska än barn som enbart läser franska i fyra år.

Syftet är alltså inte att utbilda barnen till flytande esperantister, utan hjälpa dem att komma över det första hindret. Av samma anledning undervisar vi barn i blockflöjt i musikundervisningen, inte för att få en nation av flöjtspelare, utan för att ge dem en förståelse för hur man lär sig att spela ett instrument.

Jag är medveten om att förslaget för med sig ett antal utmaningar, till exempel brist på esperantolärare. Det är dock inte nödvändigt för läraren att behärska språket perfekt för att kunna genomföra en framgångsrik undervisning på grundnivå. För övrigt är esperanto redan ett skolämne på ett antal skolor i Sverige i dag, inom ramen av det individuella valet. Kurserna har då kommit till på eget initiativ av enskilda lärare. Kompetensen finns till viss del redan, det gäller bara att nyttja och utvidga den.

Det verkar även som att politiken har börjat få upp ögonen för fördelarna med esperanto i skolan. År 2005 lade nuvarande utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) fram en motion till riksdagen om att införa esperanto som språkval i alla skolor. I augusti 2017 kom Robert Hannah (L) med en liknande motion. Tyvärr har förslagen ännu inte lett fram till någonting konkret.

Något radikalt annorlunda måste göras om vi ska rädda flerspråkigheten i Sverige. Genom esperanto får eleverna snabba framgångsupplevelser och inser att det är roligt och möjligt att lära sig ett nytt språk. Det ger dem självförtroendet att sedan ta sig an sina moderna språk. Därför borde vi införa ett förberedande år med esperanto i grundskolan.

ur Lärarförbundets Magasin