Ingår i temat
Kroppen
Läs senare

Flås, lek och situps

KroppenEleverna på Hummelstaskolan har schemalagd fysisk aktivitet varje dag. Lärare och elever är entusiastiska, men forskarna som följer satsningen har ännu inte sett några positiva effekter på lärandet.

av Ingvar Lagerlöf
01 feb 2019
01 feb 2019
Aktivitetsledaren Rickard Engström varierar passen så att de inte blir likadana varje dag.
Foto: Mikael Wallerstedt

Ruter sju: det blir sju armhävningar. Spader nio: spring iväg och gör nio situps. Hjärter dam: dags för 30 hopp med hopprepet.

Aktivitetsledaren Rickard Engström har inför dagens pass med eleverna i årskurs fyra på Hummelstaskolan i Enköping spridit ut korten i en kortlek med baksidan uppåt i mitten av idrottssalen. Varje elev tar upp ett kort, läser instruktionen för det kortet och genomför den angivna övningen. Sedan tillbaka för att ta ett nytt kort.

Om föräldrarna inte kan få barnen att röra sig mer tycker jag att skolan ska ta det ansvaret.

Eleverna är vana vid att träffa Rickard Engström. De har ett aktivitetspass varje skoldag som de inte har en lektion i idrott och hälsa på schemat.

–Pulsen ska upp. Och det ska vara rörelseglädje, om man tycker att det är roligt kämpar man på bättre, säger Rickard Engström.

Skolan inledde år 2014 ett projekt med fysisk aktivitet varje dag för eleverna med idrottsläraren Mattias Hertz som initiativtagare. Han ville också veta hur den utökade fysiska aktiviteten påverkar inlärningsförmåga och skolresultat och samarbetar därför med forskare på Karolinska institutet.

Rickard Engström var elevassistent på skolan och engagerades som aktivitetsledare när projektet startade. Första terminen blev en rivstart för eleverna.

Rickard Engström, aktivitetsledare.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Jag gick ut ganska hårt med styrketräning och löpning och det blev ganska mycket träningsvärk bland eleverna. Jag insåg att jag fick ta det lite lugnare, men nu har jag börjat väva in mer styrketräning som armhävningar och situps. Det är uppskattat bland eleverna, säger han.

Ett pass på 40 minuter är för långt för att det ska gå att hålla en hög intensitet hela vägen. Rickard Engström brukar dela upp passen i två delar och inleda med organiserad träning i högt tempo och avsluta med friare lekar.

– Jag försöker testa nya lekar då och då. Eleverna vill att det ska vara roligt hela tiden och det kan vara svårt att leva upp till.

Rickard Engström visar sitt välfyllda veckoschema med flera pass om dagen och dessutom pedagogisk lunch med eleverna. Luckorna i schemat täcks till stor del av något helt annat – tvätt.

– Vi förväntar oss att alla byter om och duschar efteråt. Vi lånar ut kläder till de som har glömt att ta med sig hemifrån. Jag tvättar oerhört mycket kläder, men lånekläderna är en förutsättning för att det ska bli så här bra, säger han.

Och enligt Rickard Engström och Mattias Hertz är i stort sett alla elever ombytta och deltar på passen, och om en elev inte kan eller vill vara med på den aktuella aktiviteten går det att hitta alternativ.

– Men alla ska vara ombytta, ha skor och vara med inne i hallen. Det kravet har jag, säger Rickard Engström.

De första 20 minuterna med fysträning har nu övergått i friare lekar. Några av eleverna hoppar över plintar och några andra försöker få i en basketboll i korgen.

– Det är riktigt kul med aktivitetspassen och jag tycker att jag mår bättre, säger eleven Jonathan Tzintzis som liksom flera andra i salen tycker att det är extra roligt när det vankas ”spökboll extreme”.

Eleverna drar ett spelkort som anger vilken aktivitet de ska ägna sig åt.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Det här är jätteroligt, jag längtar efter det här hela dagen. Vi brukar ha det först eller sist på dagen så det blir en bra start eller avslutning på dagen, tycker My Härner som är aktiv i tre idrotter på fritiden.

– Här får man röra på sig och göra något annat än att bara läsa eller pilla på mobilen, säger Viola Henriksson som nöjer sig med två idrotter.

Aktivitetspassen har klämts in i den befintliga skoldagen efter justeringar av raster och 20 minuters förlängd skoldag ett par dagar i veckan. Kommunen har finansierat projektet med 2,5 miljoner kronor, men avvaktar forskarnas resultat innan den tar ställning till om det blir någon fortsättning efter 2019.

Forskarnas första uppföljning efter två års aktiviteter visar att eleverna sannolikt har fått bättre kondition tack vare aktivitetspassen. Däremot visas ingen förbättring av elevernas arbetsminne eller av deras förmåga att räkna med addition och subtraktion.

Idrottsläraren måste följa läroplanen men det kravet har inte jag.

Dessutom – tvärtemot vad forskarna hade antagit i förväg – ökade stressen något, särskilt bland de yngsta eleverna och bland flickorna. En tänkbar orsak kan vara att aktivitetspassen blir ännu ett moment som ska klämmas in i barnens dagsschema. Forskarna betonar dock att stressnivån även efter ökningen var låg.

På aktivitetspassen ställs inga prestationskrav. Det kan vara en förklaring till att de upp­skattas av eleverna.

Resultaten var inte riktigt vad Mattias Hertz – som står som medförfattare till studien – hade räknat med. Men han anser att det också finns andra skäl till att skolan ska engagera sig i att eleverna rör sig mer. Även forskarna på KI menar att det kan finnas positiva effekter av aktivitetspassen som inte fångas upp av just denna studie, såväl kognitiva som medicinska i form av minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet.

– Vi lever i ett allt mer stillasittande samhälle. Om föräldrarna inte kan få barnen att röra sig mer tycker jag att skolan ska ta det ansvaret, säger Mattias Hertz.

Vilket leder till den stora frågan om hur brett ansvar skolan ska ta för samhället i stort. Ska skolan finansiera aktiviteter som inte leder till mätbart bättre elevprestationer men som kanske på sikt leder till bättre folkhälsa? Mattias Hertz är övertygad om att mer fysisk aktivitet kan vara räddningen för många barn.

– Om aktivitetspass genomförs i hela Sverige så räcker det med att 250 barn om året räddas från socialt utanförskap för att det ska löna sig. Men det blir skolan som får stå för hela insatsen utan att få något tillbaka. Jag tror att aktivitetspassen måste erbjuda något mer och att eleverna får träna på andra ämnen, säger Mattias Hertz.

En studie från universitetet i Groningen i Nederländerna kom fram till att elever som har fysisk aktivitet på matematiklektionerna blir bättre i matematik. Mattias Hertz och Rickard Engström visar europakartorna som hänger i korridoren utanför idrottshallen. Eleverna summerar sina löprundor mellan skolan och ”bonden Kjells ladugårdsdörr” en bit bort och förlänger den slingriga vägen som de ritat in söderut från Hummelsta med den sträckan. Sexorna har förstås nått längst, de börjar närma sig Spanien.

– Jag har också utvecklat några matematikspel och har tankar på hur man kan föra in språk i aktivitetspassen. Men vi kan inte ändra förutsättningarna för passen medan forskningen pågår, då kan vi inte använda resultaten, säger Mattias Hertz.

Mattias Hertz, idrottslärare.
Foto: Mikael Wallerstedt

För det kommer att bli fler utvärderingar av elevernas prestationer. Efter vårterminen ska elevernas betyg och resultat på nationella proven följas upp för att se om aktivitetspassen har haft effekt. Och projektet har gett resultat, det är Rickard Engström övertygad om.

– Det här kanske är svårt att mäta, men min känsla är att eleverna mår bättre än de gjorde tidigare. Det finns många barn som knappt rör sig alls annars, och det här kan få dem att gå vidare och börja med andra aktiviteter.

Räcker inte undervisningen i idrott och hälsa för att uppnå det?

– Nej, idrottsläraren måste följa läroplanen men det kravet har inte jag. Jag bedömer inte och det gör aktiviteten mer kravlös. Jag vill att alla försöker, men här behöver ingen vara bäst eller klara allt. Eleverna fattar skillnaden mellan en idrottslektion och ett aktivitetspass, säger han.

Mattias Hertz håller med.

– Jag har svårt att nå en del elever som inte gillar att jag ställer krav på dem, men de har kommit i gång med idrott ändå tack vare aktivitetspassen. Eleverna har knäckt koden och vet att de inte behöver vara med för betygens skull. De deltar ändå så tydligen ger vi dem något de vill ha.

Från nästa läsår utökas grundskolans undervisningstid i idrott och hälsa med 100 timmar, med det uttalade syftet att ge högstadiet en timme till i veckan. Mattias Hertz tycker att det är riktigt att prioritera högstadiet, men konstaterar också att satsningen endast innebär 3 minuter mer idrott per dag utslaget på hela grundskoletiden.

– Och egentligen tycker jag inte att det är mer betygssatt undervisningstid i idrott och hälsa som eleverna behöver. Det behövs en annan motivation än betyg för att eleverna ska fortsätta röra sig senare i livet, anser han.

I idrottshallen har eleverna börjat varva ner. Rickard Engström ser nöjd ut och meddelar att nästa lektion börjar om elva minuter. Snart är det dags för nästa årskurs elever att sätta igång med sitt aktivitetspass för dagen.

Alla artiklar i temat Kroppen (16)

ur Lärarförbundets Magasin