Läs senare

Finns det en genuspedagogik?

Författare
Kajsa Svaleryd
Titel
Genuspedagogik
Förlag
Liber

20 Nov 2003

”Man föds inte till kvinna, man blir det”, konstaterade Simone de Beauvoir på 1940-talet. Det socialt konstruerade könet har senare också uppmärksammats genom begreppen könsroll och genus. Att uppfattningar om hur män och kvinnor är, bör vara, bör göra och så vidare är baserade på föreställningar och normer om män och kvinnor, innebär också att de är möjliga att förändra. Detta är viktigt för att nå jämställdhet men också för att vi ska få bättre möjligheter att fullt ut kunna utveckla vår identitet. Att arbeta utifrån en genuspedagogik i förskola och skola främjar en sådan utveckling.
  ”Kan det finnas en genuspedagogik?”, kan man undra och denna fråga inleder också Kajsa Svaleryds bok Genuspedagogik. Jo, svarar Svaleryd och menar att genuspedagogik handlar om att synliggöra och problematisera sina egna, kollegornas och elevernas uppfattningar om kön och att utarbeta metoder och material som bidrar till jämställdhet. Enligt läroplanerna ska lärarna främja jämställdhet. Att så sker är i hög grad avhängigt läraren själv. Och ett första steg på väg är att medvetandegöra sig om sina egna uppfattningar om kön och hur dessa påverkar hur man bemöter barnen beroende på om de är flickor eller pojkar. I boken ges också exempel på hur man kan observera och analysera sitt eget förhållningssätt.
  Svaleryd beskriver också hur hon själv blivit medveten om hur hennes könsuppfattningar påverkat hennes arbete som pedagog. Hon ger också flera andra exempel på könsbaserade handlingar i skola och förskola, såväl hos lärare som hos elever. Dessa exempel knyter hon på ett lättillgängligt sätt samman med forskning om kön, vilket ger ett djupare och bredare perspektiv på hur våra handlingar påverkas av könsuppfattningar.
  En genuspedagogik innehåller förutom kunskaper om könsuppfattningar även metoder och åtgärder. I bokens andra del finns också tips om hur att arbeta med värdegrunden, värderingar, känslor, könsord, medier, läromedel, leksaker och så vidare utifrån ett genusperspektiv. Flera av övningarna är välbekanta för lärare men får delvis nya dimensioner genom att de här är insatta i ett genuspedagogiskt sammanhang.
  I bokens slutord citeras Claes Borgströms uttalande: ”Om Sverige någonsin ska bli jämställt så måste var och en börja med sig själv”. Att läsa Genuspedagogik kan vara en bra startpunkt. För att försöka motverka att barns och ungdomars identitetsutveckling begränsas av könsstereotypa föreställningar är det också angeläget att lärare läser boken.

PAULA BERNTSSON

ur Lärarförbundets Magasin